Olle

www.olleljungstrom.tk

En inofficiell hemsida om Olle Ljungstrom

Online sedan 2009

d i s k o g r a f i

d e t  s t o r a  k a l a s e t

RECENSION 

Självaste John Steinbeck fick fungera som referens på Olle Ljungström:s fjärde soloalbum, med sin bok Connery Row – eller Det Stora Kalaset, som den heter på svenska och som alltså blev titeln på den här plattan. Man bör väl vara försiktig med att fundera över hurvida några textrader i låtarna direkt refererar till boken, men Steinbeck lär i alla fall vara bland Ljungström:s favoritförfattare, enligt biografin Jag är både listig och stärk. Konstnären Stefan Fält har gjort omslaget, och han har inte använt popartisten själv som motiv utan den här gången är det illustration som man satsat på. Fält har även gjort illustrationer i liknande stil för EP:n och singlarna som släpptes i samband med plattan. De är relativt abstrakta, och signalen som utsänds är mer diffusa än tidigare, när Olle själv ställde upp som motiv. Man undrar om de utsträckta händerna förgäves söker ”solens strålar” eller om de just håller på att få tag på vad de söker; det beror väl lite på åskådaren.

Olle Ljungström sade själv i en intervju med Aftonbladet, när plattan just färdigställts 1998, att det här var det bästa han någonsin gjort. Tio år senare verkade han tycka likadant – och många med honom, kanske även den här skribenten. Ljungström och Liljedahl hade verkligen ansträngt sig för att göra sitt bästa, och resultatet blev ett album som smärtfritt synkroniserade de spännande, oförutsägbara egenskaperna från Olle Ljungström och Världens Räddaste Man med det mer inkluderande, radiovänliga ljudet från Tack. Första låten ”Nåt för dom som väntar” anses av många vara Ljungström:s allra bästa; här är det svårt att hitta direkta förebilder, men både text, melodi och arrangemang med trummor och synthar i centralt fokus sitter klockrent. ”Mitt hjärtas röst kan nog va ostämd ibland” erkänner Olle och fortsätter, ”instängd i ett bröst, en ambassad som saknar sitt land.” Desperationen kulminerar sen när han utbristar: ”men för blommor, hjärtan, ängar, makalösa stränder / föll ensamrätten rätt i Christer Sjögrens händer…” Man måste akta sig för att sjunga om just blommor och hjärtar och ängar eller ännars blir man stämplad som banal, men det är inte egentligen fenomenen i sig som är banala; problemet ligger heller hos vissa artister som använder vissa ord så att det låter banalt. Olle vet detta och formulerar problematiken fruktänsvärt bra. 

Vidare finns här stillsamma små sånger såsom ”Morotsman,” förfriskande optimistiska och svängiga ”Solens Strålar” eller drömska avslutningsnumret ”Somnar Om.” Höjdpunktet efter förstaspåret är nog dock en akustiskt arrangerad liten låt där förebilden är självklar; ”Jag Och Min Far” kan med viss rätt beskrivas som svenska versionen av Bruce Springsteen:s välkända ”My Father’s House,” men är inte för den delen plagiat. Tvärtom är det antagligen bara Olle som kunnat skriva raderna: ”våra händer är nötta av familjens sigill… cirkeln skall slutas, det har jag kvar / vi ska enas i jorden: jag och min far…” Den tillhör dessa Olle-låtar som gjort mig tårögd, titt som tätt. Än på andra ställen börjar ljudet likna mer country, såsom på ”Skriker,” men efter denna kommer känsliga balladen ”Sånt Som Bara Händer Mig.” Det Stora Kalaset har mycket olikt att bjuda på, men inställningen känns ändå homogen rakt igenom. Det här är det jämnaste albumet Ljungström gjort, och tillsammans med debuten även det mest spännande, enligt den här skribenten. Den sålde inte fullt så mycket som Tack men nådde ändå en respektabel plats 10 på svensktoppen. "Nåt För Dom Som Väntar," "Det Betyder Ingenting," "Jag Och Min Far" och "Somnar Om" blev singlar och det släpptes även en Nåt för dom som väntar-EP.

BETYG: 5.0/5.0

Recensionen är skriven av Snorre Smari Math. 

LÅTLISTA

1. Nåt För Dom Som Väntar (4:22)

2. Det Betyder Ingenting (3:44)

3. Morotsman (4:41)

4. Lyssna (4:29)

5. Nitroglycerin (4:32)

6. Jag Och Min Far (3:02)

7. Kvinnor Och Män (2:46)

8. Solens Strålar (3:20)

9. När Tiden Har Fått Fnatt (3:27)

10. Skriker (4:06)

11. Sånt Som Bara Händer Mig (4:44)

12. Somnar Om (5:02)

  

Released: 30. Januari 1998 

Text och musik: Olle Ljungström / Heinz Liljedahl - förutom spår 1, 6 och 9: Olle Ljungström

Förlag: Gulp Musik, Tomat Musik / Sweden Music

 

Olle Ljungström: sång, gitarr, el-gitarr

Heinz Liljedahl: gitarr, el-gitarr, tamburin, trummor, kör, dobro, piano, bas, bongos

Martin Jonsson: trummor

Johan Vävare: synth, programmering

Jerker Odelholm: bas

Simon Nordberg: synth, tamburin, piano, orgel, programmering

Lars Halapi: gitarr, el-gitarr, pedal-steel

Peter Korhonen: trummor

Andreas Dalbäck: trummor

 

Spår 1, 6, 7 och 11 dirigerad och arrangerad av: Peter Fors

Stråkar, blås: Björn Eriksson, Kristina Eriksson, Josef Cabrales-Alin, Per Öman, Linda Swedrup, Anna Wallgren, Jenny Hülphers, Anders Lagerqvist, Saara Nisonen-Öman, Leo Lagerkrantz, Andreas Andersson, Anna Rodell, Johan Söderlund, Fredrik Ström, Maria Nilsson-Vusijari

Inspelad och mixad av: Simon Nordberg på SPI, Stockholm

Kompletterande inspelningar av: Johan Vävare på SPI, Stockholm, Simon Nordberg på Yxlan, Norrtälje

Omslag: Stefan Fält

Foto: Anti Wendell och Olle Ljungström