Lappteknik är roligt att sy. Man kan använda minsta lilla tygbit som man har. Den teknik som jag tycker är roligast är block-hus (log-cabin) tekniken. Där får man användning för många tyger eftersom man arbetar med ljust och mörkt i rutorna.

Det här är ett lapptäcke som jag har sytt på i flera år. Min mamma har hjälpt mig med vissa moment. Det är inte färdigt ännu men jag har inte så bråttom. Det är viktigt att det känns roligt att hålla på med det. Det är viktigare än att det skall bli fort klart.

Jag sparar på alla tygbitar jag kommer över. På loppmarknader och auktioner kan man nästan alltid fynda tyger. Det gör ju inget om de skulle vara söndriga på ett ställe för resten kanske är helt och går att använda. Det känns bra att även sådanatyger kommer till nytta och kan användas i nya sammanhanhang 

 Här bredvid ser ni mina röda tyger i hyllan där jag samlar olika tyger, både randiga, rutiga och blommiga. Allt kommer till nytta såsmåningom.

Förr använde kvinnorna sin tid väldigt effektivt. När de inte hade något hushållsgöromål så stickade eller sydde de. Lapptäcke kom ju från början till för att ta vara på småbitar tyg och göra ett stort tygstycke av det, så vackert som möjligt. Kvinnorna bytte gärna lappar med varandra så att de fick olika tyger och färger i lapptäcket. Nu för tiden köper vi specialgjorda tyger för att göra lapptäcke. Vi har kommit en bit ifrån hur det var tänkt med lapptäcke.

Min hylla med blå tyger till lappteknik.Jag är väldigt förtjust i randiga och rutiga tyger som ni ser.