LÆS PÅ DENNE SIDE:
1.) 17-årig Lyriker Vender Ryggen Til Samfundet
2.) BORGEN SÆTTER NY REKORD
3.) NÅ !! 80 SVENSK TIDSSKRIFT DK-82 Artikel om 80er-digterne
SE IØVRIGT artiklen på LITTERATURSIDEN.DK "Vidunderbarnet der forsvandt"
Læs den store artikel i STANDARD
PIA TAFDRUP FRA DET DANSKE AKADEMI UDTALER : "INGEN DRØMMER OM HVOR LIDT PRESSE JAC, HOLCK OG STRUNGE FIK DA DE DEBUTEREDE." DET ER IKKE KORREKT - HOLCK FIK MEGEN OMTALE, SAMT INTERVIEWS I BÅDE BERLINGSKE, EKSTRA BLADET OG B.T. VI BRINGER NOGLE HER:
EKSTRA BLADET Fredag den 13. oktober 1978
17-ÅRIG LYRIKER
VENDER RYGGEN
TIL SAMFUNDET
Naturen er vor sidste tilflugt, mener den 17-årige Henrik S.
Holck, der snart debuterer som digter
AF INGEBORG BRÜGGER
ER DER en reaktion på vej mod venstrefløjens kommissærer og lomme-Leniner, dens krav og tabuer,
dens harpen på det kollektive og dens systematiserende kunst fjendskhed?
Spørgsmålet rejses af forfatterinden Inge Eriksen i et debatindlæg i Information om Thorkild Hansens
Hamsun-bog. Inge Eriksen mener, at mediernes begejstrede interesse for geniet Hamsun er tegn på
denne reaktion. Der er god grobund for en konservatisme.
Hvis hun har ret, kan et af tegnene på denne reaktion aflæses i den bølge af lyrikdebutanter, som
præger dette efterår. Borgen har ikke mindre end tre purunge folk på spring - alle apolitiske,
formdyrkende og skønhedssøgende. Samfundet vendes ryggen til fordel for drømmen og den indre
verden.
Yngst af de tre er Henrik S. Holck. Såmænd kun 17 år, men allerede med flere års alvorligt arbejde
med musik, malerkunst og digtning bag sig. Han er netop blevet optaget på Kunstakademiets maler-
skole, her sidst i oktober udkommer digtsamlingen ´Vi må være som alt´ og han er allerede så småt
i gang med sin første prosabog.
NEJ TIL POLITIK
En ung spinkel dreng med det, der engang kaldtes spirende overskæg. Opvokset som det sidstfødte, efter-
tænksomme barn i en borgerlig familie. Fra de sirlige stuer er der udsigt mod Frederiksberg have, i Henriks
værelse dominerer et stort flygel sammen med malerier og grafik af egen produktion. Mest Portrætter, ofte af
beundrede ældre venner. Man genkender Schade i olie, Poul Borum i sort-hvidt.
Henrik erkender blankt, at han ikke har forstand på politik:
- Det interesserer mig heller ikke. Måske er det dumt at sige det, men det er på en måde for enkelt. Vi er
nok en ny generation på vej nu, som er mindre politisk og socialt betonede end vore forgængere.
Jeg oplever den tid vi lever i - med alle dens kunstprodukter, med biler, med plastic - som noget meget
skræmmende. Derfor nævnes de ting slet ikke i min bog. Jeg søger tilbage til naturen, hen mod en ny vir-
kelighed, og forsøger at indkredse det sidste vi har tilbage af Oprindelighed. Jeg er meget bange for at vi
skal spolere den natur, som er vor sidste tilflugt, og jeg tager totalt afstand fra byen, selvom jeg tilsyneladende
fungerer i den.
ANGST OG AFMAGT
Jeg føler angst og afmagt overfor samfundet, overfor det morgendagen vil bringe. Og jeg synes mennesker
trænger til at sige stop, få fred. Det er udviklingen, der rejser med os. Det er den, der styrer os.
Henrik S. Holck fungerer i byen. Men hans lille digtsamling er præget af en næsten zen-buddhistisk natur-
oplevelse, en sammensmeltning af sindets og naturens elementer:
gennem himlen lydløst fuglene
mens ilten driver ind fra havet
og mine knogler råber mod mig
under huden gennem blodet
skriver han. Han betegner selv sine digte som en drøm om verden som den kunne være og samtidig en rejse
fra den sorteste resignation til den fuldstændige væren og oplevelse af menneske og natur i samklang.
EN DRØM OM NOGET BEDRE
Han tror, at inderst inde bag samfundets og ideologiernes skal er mennesket det samme som for tusinder
af år siden. Og det menneske, han tror på, er eneren, individualisten. Henrik Holck skræmmes af masserne,
frastødes af det kollektive og dyrker den ene, som tør gå mod de mange.
- Om jeg er reaktionær og flygter fra realiteterne? Jeg synes ikke, der er tale om virkelighedsflugt, men om
en drøm om noget bedre. Og skal der ikke være plads for digte, der handler om andet end dine egne problemer?
Ved at vende ryggen til det samfund! som skræmmer mig, kan jeg måske indirekte opfordre andre til det samme.
Jeg ved det ikke - det er bare mig. Men hvis jeg ikke kunne udtrykke mig, kunne jeg ikke holde ud at leve.
NB
Henrik S. Holck læser op af sine digte på lørdag kl. 15 i Huset i Magstræde sammen med Lola Baidel,
Jørgen Gustava Brandt, Johannes Wulff m. fl.
VINDUET EKSTRA BLADET REDIGERET AF KURT MATHISEN
Borgen sætter ny rekord
BORGENS Forlag præsenterede igår i Galerie Asbæk sit program for den
kommende sæson. Hvad nyudgivelserne angår kommer det op på ca. 170
og hertil kommer ca. 85 titler i optryk. Det bliver en ny rekord-sæson for
forlaget.
Blandt sæsonens danske debutanter starter vi med forlagets Benjamin,
den 17-årige Henrik S. Holck med digtsamlingen ´Vi må være som alt´.
- Næh jeg er skam ikke arvelig beslægtet. Der er så vidt jeg kan se tilbage
ikke andre i familien, der har dyrket lyrikken. Jeg sluttede skolen i sommer
og begynder på Kunstakademiet i næste måned. Hvordan mine digte er?
Meget lyriske, måske lidt gammeldags, men dog i formen fulde af klangfarver.
Mine forbilleder har været Tom Kristensen, Gustaf Munch-Petersen, Inger
Christensen og Henrik Nordbrandt, men også Schade. Det er naturdigte, men
også kærlighedserklæringer til livet.
Efterårets anden lyrikerdebutant er den 22-årige F.P. Jac, der for to år siden
startede på et undergrundsforlag i Århus med et lille hæfte på `Jorinde og Joringel´.
Han er københavner og har været med i fire numre af Hvedekorn.
- Min nye bog `Munden brænder på huden´opfatter jeg som min egentlige debut,
siger F.P. Jac. - Den er i en nuanceret ny stil som en decideret protest mod 70´poesien,
det vil sige at den slet ikke er social. Bogen er anti alt hvad der har været før i hvert
fald siden Sarvig´s debut.
Den tredie lyriker-debutant er den 19-årige Michael Strunge fra Hvidovre med
´Livets Hastighed´, hvori der anslåes en ny tone og form i dansk lyrik. - Jeg begyndte
at skrive i efteråret 1976, men de fleste af digtene, 35 ialt, er blevet til i efteråret 77
og danner et billede af ens univers. Jeg mener at være meget inspireret af englænderen
David Bowie. Men jeg er nok gået videre og har fundet min egen tone, også inspireret
af Baudelaire. Tid og rum er opløst i dem. Der er dog også flere kærlighedsdigte.
Af Husets faste digtere møder Jørgen Gustava Brandt, Piet Hein, Soya, Benny
Andersen og Dan Turéll.
HANS HOLMBERG
Berlingske Tidende 1978
DK - 82
Rallarros 1 & 2 1982
Svensk Tidsskrift
ISBN 91-85650-16-1
N Å ! ! 8 0
"Efter det så kallade NÅ80-arrangementet i oktober på Huset i Köpenhamn, som bjöd på aktiviteter inom bildkonst, musik och film, samt ny poesi, har man i Danmark - i vissa kretsar börjat tala om en ny diktargeneration, som bland annat tycks ha ett anmärkningsvärt starkt motsättningsförhållande till vänsterflygeln och tankegångarna från ´68.
I denna översikt ger ANDERS TRAUSTEDT en presentation av fem unga företrädere för den allra nyaste lyriken i Köpenhamn och i anslutning därtill en miniantologi med diktar av BO GREEN JENSEN - LINDA WENDEL - MICHAEL STRUNGE - JENS FINK-JENSEN - HENRIK S. HOLCK.
Det tycks som helhet vara tal om ett uppbrott från vänstertradiionen i ett försök till genombrott av ännu oklara riktlinjer, att finna en ny plattform för självförståelse och ett reviderat, förandrat uppror. Politisk sett verkar det som om man ännu bara är överens om en radikal och kritisk ståndpunkt. Fremförallt vill man vara fri från etiketter, fri från en katalogisering som bara nya "röda" krigara. Det förtjänar att påpekas, att NÅ 80-uttrycket egentligen var en ironisk beteckning, som dock blev tagen på allvar av pressen. För bakom det hela låg ett försök att omforma NÅ ! - til NU-generationen.
EN NY KONSTNÄRLIG UTGÅNGSPUNKT utgör den intressanta kärnan i gruppens nyorientering. Man talar om en reaktion mot den modernistiska traditionen, ej fjärran från en nysymbolistisk formgivning. Helt á la Shelley uppfattas diktningen som ett prisma för samtiden. Eufori, rus och kosmisk självupplevelse dominerar på bekostnad av vardagsdokumentarism. Ett avvisande av 70-talets bekännelselitteratur och pratprosan, till fördel för en surrealistisk reflexion och formgivning, markerar likaledes en intressant förskjutning i det aktuella konstnärliga spektrumet. Definationen på den konstnärliga processen blir helt hereticansk och religiös: att skriva är att överleva!
Detta framgår i HANS-JØRGEN NIELSENS intervju med de fem lyrikerna i tidskriften KRITIK nr. 55
___________________
HERETICA - var en tidsskrift på 50-talet, kring vilken det bildades en mer eller mindre homogen grupp diktare, med namn som Jæger, Bjørnvig och Gustava Brandt.
V i m å v e r e s o m a l t
Det är genom visioner och en kosmisk diktning, som Henrik S. Holck fasthåller bilden av nya livsmöjligheter. Inskärpandet av plikten till och nödvändigheten av att finna nya grogrunder för en sant mänsklig uppkomst, är det tema som återspeglas i en vidlyftig ramberättelse.
Människan vaknar stilla till nya tillstånd efter ett förflutet i annan gestaltning, när hon måste gå under, kanske som ett resultat av en skärpt destruktiv livsfas. - Det skulle kunna vara efter ett neutron- eller atomvanvett ! Men skönheten under de sista timmerna före förvandlingen från förstenad mänsklighet till spegelblankt paradis, till ett nytt Genesis, kan göra till och med de yttersta timmarna till en försonande upplevelse. Döden är vacker, när den banar väg för äkta liv ! Vi kan avlastas vårt dåliga existentiella samvete, om vi bara törs se döden i ögonen och i en syn se en ny och bättre morgon randas ! - Den bittra självironin.
I en nästan biblisk ram berättas det om en vision, när människan erkände sitt livs afton, att förintelsen var oundviklig, men ändamålsenlig. Emellertid är det ingen domedagspredikan - tvärtom ! Vi är just vittnen till själva förvandlingen, inte til destruktionen. Återfödelsen är märkbar, skildrad som hudflagor som känner och registrerar nya livsbetingelser, som en förändring i luften. Människan har kastat ifrån sig ett obrukbart hölster och blivit känslor och nerver - har blivit liv i dess mest intensiva form.
Det är ett påtagligt positivt och optimistisk livsevangelium i naturram, som Henrik S. Holck här levererar. Vi är den förlorade ursprungligheten på spåret, det stora sammenhang när liv och människor ännu bara var natur. Därför är den mänskliga formen här ännu inte igenkännbar. Vi är viktlösa, små partiklar, en stor känsloapparat, splittrade i atomer i denna första fas av en ny början. Ett slags ny dimension, som varslar om bättre möjligheter till liv, återfött genom de fyra elementen, - när vi måste vara som allt."
ANDERS TRAUSTEDT
REDAKTIONEL EFTERSKRIFT: Naturligtvis är inte detta någon heltäckande presentation av den yngsta poetgenerationen - dvs de som är födda i mitten av 50-talet och framåt - men det kan ändå ge en aning om vart den lyriska vinden blåser just nu.
För den som vill stifta bekantskap med andre unga diktare, kan vi nämna Henning Sam Fleischer/ "Gnist" (Gyldendal 81), Søren Ulrik Thomsen/ "City Slang" (Vindrose 81), Klaus Lynggaard/ "Vinterkrig" og Pia Tafdrup/ "Når der går hul på en engel". Dessutom vill vi gärna rekommendera Nina Malinovskis debutdiktbok "Fri Tid" (Vindrose 81)
Holck uttkom som den första i generationen allerede i 1978, 2 månaden före båda vännerna Jac och Strunge. Holcks bok var den första debutdiktsamlingen förlaget Borgen utgav på 10 år , idet där inta varit kvalificerade manuskript.
S O M A L L T
som öppet morgonhav
skall vi ses
när vi stiger in i ljuset
som skall föras med
för vi och allt annat
är avsett
soluniversum av skapelse
mellan livstillståndens
början och slut
som allt
ja som allt skall vi beskådas
av våra inre kroppar
när vi går in i detta vita rum
där murverket ännu inte
är raserat
och vi skall vidareförandet
av denna omvända syn
när allt går ihop
och det ena är en följd av det andra
vindarna måste oss
och särskilt ljuset i sitt soluniversum
spänt som hud över träden
som vi skall omfamna
ock känna igen som delar av våra medvetanden
som öppet morgenhav
skall vi beskådas
inte tungt och inte bortböljande
utan blottlagt i något levande
framsträckt som snigelögon