Tjh Tassemarkens Triss "EskilGrå"
Tjh Tassemarkens Triss kallas till vardags EskilGrå.
Eskil är en socialt säker hund som älskar att jobba. Oavsett arbetsuppgift så ställer han ALLTID upp. Han är ingen bråkstake mot vare sig människor eller andra hundar.
Till hans stora fördelar hör en perfekt kombination av förmåga till självständigt arbete och en enorm förighet. Han har även ärvt en gigantisk dådkraft efter sin far som gör att han fortsätter framåt där andra ställer sig och tvekar. Perfekt för söket.
Dessutom så älskar han katter.. älskar att jaga dom. ;-)
Världens bästa Eskil gick ur tiden den 18:e januari 2008.
EskilGrå 3 år
Stamtavla
EskilGrå kommer från Tassemarkens kennel i Östersund. I hans stamtavla återfinns bl a hundar från Polarmarken, Hundskolan, Truxelis, Dittegården och Kickwas.
EskilGrås pappa heter Korad Tassemarkens Malte Molin och hans mamma Tjh Tassemarkens Jolly. Malte bor i Östersund och mamma Jolly (eller Jannie som hon kallas) tjänstgjorde som bevakningshund på F10 i Ängelholm. Där hamnade också flera av EskilGrås syskon.
Klicka på länken för att se fullständig stamtavla (om länken inte fungerar - stäng ner och öppna länken igen).
EskilGrå 12 veckor
Meriter
EskilGrå tävlar Ekl spår och Hkl sök. Han är godkänd bevakninghund i hemvärnet, mentaltestad med +208 poäng och har godkänt MH.
EskilGrå är en suverän tävlingshund. Detta i o m att han aldrig går ner sig eller ledsnar. Bara att jobba är belöning nog. Det innebär att han inte ser skillnad på tävling och träning. Framförallt så visar sig hans stora kapacitet i moment som kräver självständighet kombinerat med lyhördhet.
Till hans stora nackdel hör att han inte riktigt klarar av att hålla tyst. Startgnäll hör inte till ovanligheterna, men har blivit bättre med stigande ålder och mycket träning.
Klicka på länken för att se alla tävlingar och tester (om länken inte fungerar - stäng ner och öppna länken igen).
EskilGrå tävlar Hkl spår i Kalix 2002.
Aktuellt
Hösten 2004 konstaterades det att Eskil lider av L7 S1-syndromet. Han opererades i januari 2005. Helt återställd kommer han dock aldrig att bli, så all vidare träning och tävling sker på Eskils villkor. Mentalt innebär det att det fortfarande inte finns några begränsningar, däremot är det kroppen som sätter stopp.
Detta innebär att jag i princip har gett upp alla större tävlingssatsningar, och om vi mot förmodan skulle starta någon spårtävling i framtiden så ser jag det mer som ett bonus än ett måste.
Förhoppningsvis kan han i alla fall fortsätta som tjänstehund i många år till.
Eskil vintern 2005
Create a free website at Webs.com