Svart kelpie

2009-05-08

Förra helgen var vi i Halen och tränade sök. Det blev två träningspass per dag. Eftersom jag inte har kört Kane för fullt på länge så tog vi det lite lugnt dvs inga 300 meter rutor. Markerna har dock många kluriga legor så det blev en hel del skick. Konstig nog så blev sista dagens ruta den svåraste. En tät snårig blandskog utan vind. Klippblock, grottor och branta backa var inget mot denna platta snårskog. Men det är det som är så roligt med sök, om man reflekterar över varför det gick på ett visst sätt så lär man sig alltid något nytt. Problemet är bara att det är svårt att komma ihåg till nästa gång.

Kane är numera en ganska bra sökhund och det går enligt min mening ganska bra för oss. Det märkliga är att det hela tiden dyker upp nya problem som vi inte haft tidigare. Det senaste i raden är att Kane har börjat skälla startskall. Inte bara vid det första skicket, vilket har hänt även tidigare. Nu verkar det som han blir värre och värre ju mer han får gå. Speciellt efter ett tomskick, då är han så frustrerad att han måste skälla för att han inte skall explodera av frustration. Jag fick en del tips av de andra men inget verkar funka till 100 %. Jag provade att låta honom skälla innan jag gick in till starten. Starten gick bra men sedan satte det igång när han fått springa en stund. Godis på stigen har han inte tid med när det finns figgar i skogen. Pannkaksmetoden har jag dock inte provat ännu så den har vi kvar. Om den funkar så återkommer jag med förklaring.

Fint väder och trevliga träningskompisar gjorde att det blev en perfekt träningshelg.

2009-04-19

Sidan har inte uppdaterats på ganska länge, jag vet. En anledning är att det inte hänt så mycket den andra är att jag är less på min hemsida. Jag råkade trycka på en knapp och det förändrade sidan till ett nytt utseende och det går inte att ändra tillbaka. Nyheter och förndring kan vara kul men påtvingad förändringar inte lika lustiga. Men vad fan gör man?

Snart är den lille svarte 5  år. Tiden den går, jag tycker att det var igår som jag hämtade det lilla krypet hos sin kelpiemamma.

För stunden verkar allt bra med sjukdomar och sådant. Vi tränar bruks (sök och spår) och räddning. Några tävlingar blir det inte förrän till sommaren eller efter sommaren pga karensbestämmelserna,

Spåret går bättre och bättre. Kane börjar få upp "spårkonditionen" och klarar 1500 m i skogsterräng. På fält är det svårare. Vi får se om det blir någon tävling i sommar.

Söket är ok. Kane är ganska rutinerad numera och gör sällan några fel. Bristerna ligger i lydnaden. Som för alla andra så funkar det på träning men när det väl gäller dvs när man först kört ett elit sök och sedan ett uppletande så är det svårare. Det är inte så djäv... lätt som folk tror. Det är t.o.m. ganska svårt, men kul.

2008-12-14

Efter söktävlingen i Hörby och Lund visste husse precis vad han skulle träna på, tyvärr höll inte Kane med om detta. Till slut insåg husse att Kane inte mådde bra. Husse fick dåligt samvete eftersom han ”tvingat” Kane att anstränga sig trots att han var sjuk. Efter det fick vi lämna återbud till säsongens kvarvarande tävlingar.

Det började med att Kane skrek till då han stod och sprätte efter att han kissat. Han tycker mycket om att sprätta och lyckas vanligtvis skicka iväg imponerande mängder löv, gräs och sten. Helst på tollaren Hugo som då skrikande springer iväg. Vid ett par tillfällen hände det att Kane skrek till mitt under sina sprättorgier. Jag trodde att han gjort illa någon tass men kunde inget se.

Sedan började han få upphakningar i sitt högra knä. Han kunde ligga och sova och plötsligt for han upp och började sprätta/sparka med sitt högra bakben. Jag tänkte: ”Fan, patellaupphakning”.

Kort därefter blev han sned i kroppen när vi var ute och gick och lyfte sitt högra bakben som om han hade kramp. Jag kände och klämde men han visade ingen smärta och jag kunde inget känna.

Veterinären nästa. Veterinären lyssnade, tittade och klämde. Hon kunde varken se eller känna något onormalt. Hon röntgade knäna och sade att de var perfekta. Hon röntgade ryggen och såg att Kanes prostata var kraftigt förstorad. Veterinären kom fram till att prostatan sannolikt trycker på nerverna i ryggen och orsakar Kanes upphakningar och smärtor.

Kane blev ordinerad antibiotika och Rimadyl. Nästan omedelbart efter att jag satt igång kuren blev Kane sämre. Han visade rädsla när vi mötte främmande människor, han hade svårt att känna igen mig då jag kallade på honom och skyggade undan. Efter att jag sökt på internet insåg jag att det var flera hundar som fått liknande reaktioner då de fick Rimadyl. Jag fick inte tag i veterinären men beslutade mig ändå för att avsluta kuren. Efter ett dygn var Kane sig själv igen. Jag fortsatte dock med antibiotikan.

Nu har vi varit hos veterinären igen. Inflammationen i prostata är borta men den är fortfarande för stor. Veterinären tryckte in en hormonspruta i honom och sade att om inte det hjälper så knipsar hon nötterna. Vi skall tillbaka om en månad.

Till råga på allt elände så meddelade Ewa-Maria att Click börjat löpa. Kane var ju en tilltänkt betäckare, men i sitt nuvarande skick så kan han inte stå till tjänst.

Men Kane är piggare och i lördags var vi och tränade sök för första gången på 5 veckor. Kane skrek av lycka och uppdämt figgebehov. Efter sökpasset var Kane en mycket gladare kelpie.

2008-11-02

Egentligen hade vi anmält oss till elitsök i Nybro men där blev vi bortlottade trots att det bara var 6 ekipage anmälda. Hörby brukshundklubb visade sig dock vara flexibla och godkände en efteranmälan. Med facit i hand är jag glad att vi inte åkte till Nybro.

Det var en trevlig och välarrangerad tävling och det startade sökekipage i alla klasser. Vad var det då som inte var bra? Jo det var en viss svart kelpie och hans dumma husse.

Dagen började med sök. Vi hade kraftig motvind i rutan. Första figgen låg på hundra meter, den plockade Kane på andra skicket. Han gick ut till hörnan, sedan fick han vind från figgen och drog iväg. Det blev ett långt påvis. På nästa skick blev det träff igen. Denna gång plockade Kane en figge som låg på ca 200 meter. Det blev ett ännu längre påvis. Med andra ord, jag hade knappt lämnat starten och redan plockat 2 figgar. När jag skickade ut honom för fjärde gången var han borta jättelänge (tyckte jag då). Det visade sig att han hittat den tredje figgen som låg längst ut i hörnan på 300 meter. Kane hade gjort ett jättebra jobb och använt näsan som han har lärt sig men det blev långa påvis, kanske för långa för husse för det var nu det gick åt helv... När Kane skulle visa den tredje figgen passerade vi en lega som skulle användas till slutfiggen i högre klass. Den låg på ett backkrön och vi hade god fart uppför backen. Jag blev fullständigt överrumplad då jag såg legan och ropade ligg till Kane. Kane lade sig vid ingången till den nedgrävda legan. Problemet var att det inte fanns någon figge i legan. Vilket både domaren och Kane visste. Jag mitt dumma nöt trodde att Kane satsade mot figgen och tänkte rusa ner för att slå ut tänderna på honom/henne. Det visade sig att Kane hade tänkt hoppa över legan. Domaren hade sett/förstått detta så han sade att vi fick fortsätta fram till figgen. Men pga att jag blandat mig i och förstört Kanes arbete så räknades figgen som en blindmarkering. Vi körde dock vidare och Kane körde stenhårt i 200 meter trots att han visste att det inte fanns någon mer figge. Dumma dumma husse. Betyget blev 7.

Uppletandet: Kane hittade alla fyra föremålen ruskade dem och kom in med dem. Betyg 8,5.

Sedan var det dags för momentet ”olydnad”. Kane började med att resa sig på platsliggningen. Jag fattade inte då varför men nu tror jag att det berodde på hans prostata och att han fick ont. Fria följet inleddes med att Kane morrade på mig och sedan ville han inte vara med mer. Inkallningen var bra, 9,5 poäng av den ena domaren och 8 poäng av domaren som hörde ett dubbelkommando. Det fotsatte på samma sätt tills vi kom till metallapporten. Den ville inte Kane komma tillbaka med, han rusade omkring med den vilt morrande vilket roade publiken men inte husse.

Totalt slutade vi på 454.25 poäng vilket var ca 100 poäng under min målsättning.

2008-10-26

En sammanfattning av tävlingen är regn och det kunde gått bättre. En stor eloge till alla funktionärer och domare som trots ösregn gjorde ett mycket bra jobb. 

Dagen började med sök i Hästäng som ligger strax norr om Hörby. Betyget blev 8-8. Domarna tyckte att Kane var något olydig. Det blåst hårt och vid ett tillfälle då  jag skicka på höger sida av stigen fick Kane en figge på vänster sida när han var på ingång mot stigen. Han brakade över stigen i skengalopp ca 20 meter framför mig. Jag gjorde ett tafatt försök att kalla in honom då jag insåg vad som höll på att hända. Men det var lönlöst, han hade låst på mål och var inte kontaktbar. I övrigt var han ganska yvig i sina slag på medvinsidan. En av domarna sade att hans sökarbeta var det bästa om det gällde att hitta en försvunnen person men nu gällde det söktävling och då är det andra bedömningskriterier.

Uppletandet tycket jag gick mycket bra. 5 skick och 4 föremål. Betyget blev dock bara 8,5 poäng pga tugg. Först tycket jag att domarna var orättvist hårda men sedan berättade Cicci att Kane skakat 1:a föremålen så att han nästan trillade omkull. Jag hade inte sett detta för jag var upptagen med att planera nästa skick. Jag är i varje fall nöjd med tomskicket eftersom jag haft svårt att få in honom om han inte hittat något. Nu kom han nästan in av egen vilja.

Lydnaden blev ingen höjdare. Rengnet forsade ner och Kanes trattar till öron blev överfulla av vatten. Han demonstrerade sitt missnöje genom att morra sig igenom hela fria följet. Han vägrade att krypa genom en blöt  mullvadshög och reste sig. Vid inkallningen satte han sig då han skulle ställa sig och vid läggandet blev det dubbelkommando. Totalt fick vi ihop 501 + lite krafs.

2008-09-22

Under helgen har Kane varit och tävla på Räddningshunds SM i Varberg. Det gick långt över förväntan, VI VANN! Varbergs brukshundklubb hade arrangerat ett otroligt bra SM.

Kane tävlade i RH-FL ytsök B vilket innebar att han genomförde en tävling på lördagen och en på söndagen. Den som fick den sammanlagt högsta poängen korades som vinnare.

Varje dag började med att vi genomförde en söktävling i skogen. Det var en 300 meter lång ruta som skulle sökas igenom på 20 minuter. I rutan fanns 4 figgar. Rutan hade ungefär samma svårighetsgrad som en elitruta i bruks sök. Till skillnad från brukset så stoppar man inte tiden vid påviset. Trots att Kane sprang som en raket i skogen var det precis att jag hann med att hitta den sista figgen innan tiden var slut. Själv försökte jag utför något som liknade språngmarsch både på påviset och när jag skulle tillbaka till stigen. Trots att man måste ha ett högt tempo får man inte slarva. Missar man en figge så blir man underkänd och får betyget bristfälligt. Första dagen fick vi 195 poäng av 200 möjlig på söket. Detta är tydligen en mycket bra poäng. Otroligt nog var den lille kämpen var ännu mer taggad dagen där på, då han på ren vilja kämpade sig till 197 poäng. Men sedan var han ganska trött.

Efter sökmomentet följde ett lydnadsmoment enligt IPO regler. Det visade sig att vi inte var riktigt färdiga med alla momenten. Första dagen fick vi dock ihop ett skapligt resultat på 42 poäng av 50 möjliga. Andra dagen vill Kane helst glömma. Kane inledde starkt med att resa sig från platsliggandet så där blev en nolla. Sedan ville han åka hem. Resultatet blev därefter och vi fick bara ihop 31 poäng. 31 poäng innebär att man får betyget bristfälligt vilket i sin tur innebar att hela söndagens tävling fick betyget bristfälligt.

 Bägge dagarna avslutades med miljöbanan. Vilket innebar att Kane skall passera över olika hinder under kontrollerade former. Första dagen gjorde husse flera onödiga fel vilket drog ner betyget som dock stannade på godkända 42 poäng av 50 möjliga. Andra dagen hade husse tagit sig samman och gjorde det mesta rätt vilket gjorde att vi nästan hade full pott när vi kom fram till näst sista momenten som är dirigeringen. Det började bra men när vi var framme vid den avslutanden dirigeringen smälte hjärnan på Kelpien och han var oförmögen att förstå varför husse stod och semaforerade och tjoade. Trots sammanbrottet fick vi ihop 41 poäng och blev godkända.

Till sist lite ödmjukhet: Vi var bara 2 ekipage som tävlade i ytsök. Jag skäms dock inte för Kanes resultat. Vi hade bästa möjliga motstånd. Hade inte Kane sökt så bra som han gjorde så hade vi inte haft en chans. I lydnaden och i miljöprovet var vi inga vinnare.

2008-09-05

Kane har tackat jag till ett förslag från Zathungens Click. Skall jag vara riktigt ärlig så är det hennes ägare och inte Click som ville para Click med Kane. Click tyckte mest att Kane var jobbig då vi träffades i augusti.

 Under den senaste tiden har det hört av sig flera kelpieuppfödare som vill para med Kane. Detta är mycket smickrande. Jag kan inte så mycket om avel, men jag försöker lära mig. De kriterier som jag gått efter då jag tackat ja eller nej är att jag själv skulle kunna tänka mig en valp från kombinationen. Jag vill att en kelpie skall vara frisk fysiskt, stabil psykiskt bla skall det vara möjligt att hantera hunden utan att den skyggar undan eller biter mig. Arbetsmeriter är ett plus men ej avgörande då jag tror mig om att kunna se en eventuell potential då jag träffar tiken.

2008-08-30

 Ja då hände det igen! Kane ballade ut och skadade en figge. Inget allvarligt men en blåtira blev det. Det har gått bra så länge så jag hade slappnat av och trodde att han fattat att man inte skall attackera figgarna. Han är alltid värst på de första skicken och den här gången hände det på figge nr 2. Jag hade valt att köra med lösrullar och det var denna som han i ett utbrott av missriktad och överdriven tillgivenhet försökte köra in i ögat på stackars Tommy. Övriga figgar klarade sig. Söket gick så där. På senaste tiden har blivit en del räddningssök och där vill man att hunden skall söka mer självständigt. Problemet med Kane är att ger man honom lillfingret så tar han hela armen. Nu får jag försöka samla ihop honom igen övertyga honom om att han har något att vinna på att lyssna på mig.

2008-08-17

Kane och jag har varit i Skövde och genomfört RHFU. Nu kan Kane kalla sig för tjänstehund för han och jag blev godkända. Det var en bra utbildning. Roliga och nyttiga övningar i skogen och i ruiner varvat med lektioner. Instruktörerna var duktiga och engagerade.

2008-08-02

De sista dagarna av semestern tillbringade Kane och jag på Tollarspecialen som i år drabbade Gålö, strax söder om Stockholm. För att bevara vår mentala hälsa hade Kane och jag anmält oss till en söktävling i Haninge. Tävlingen råkade samtidigt vara riksmästerskap för belgiska vallhundar.

Tävlingen gick över förväntan, vi vann och fick Cert, 569,75 poäng. Av rasistiska skäl fick vi dock inte kalla oss belgisk vallhundsmästare. Men både Kane och jag vet att vi är det ändå.

Vi var 8 ekipage som startade i elit söket direkt på morgonen. Domarna var nöjda med vad vi presterade och gav oss 10-10 i betyg. Det är jag mer än nöjd med jag är dock inte överens med dem då jag menar att betyget 10 skall innebära att man går felfritt och de gjorde vi inte.

Sedan var det lydnad vilket kan sammanfattas med ett ord: bedrövligt. Räddningen var att vi inte nollade något moment den här gången. Kane var ur kontroll på friaföljet och gav startskall när vi skulle iväg. På inkallningen lade han sig även vid ställandet. Vid framåtsändandet sprang han inte i mitten utan hittade en i hans tycke bättre väg mellan de yttre figguranterna. På krypet var han hög när jag vinklade. Skallet var dock så bra som han kan vilket inte säger så mycket. Apporteringsmomenten såg ut som om jag tränat in dem med ström. Kane skumpade fram som en halt kamel och utstrålade allt annat än glädje. Hoppet, stegen och platsliggandet hade vi dock fullt på. Sammanlagt blev det 222,75 poäng.

Tävlingen avslutades med uppletande vilket för egen del var dagens största behållning. Vi fick 9,5 poäng av bägge domarna. Vi fick avdrag för olydnad då jag var tvungen att kall två gånger då Kane fick fnatt och trodde att rutan var 100 meter djup. 5 skick och 4 föremål. Hoppas nu att detta inte var en engångsföreteelse.    

2008-07-17

Kane och Hugo åkte till fjällen tillsammans med sin husse och matte. Mer senare...............

2008-06-30

Semestern började med Ystadlägret. Ett träningsläger som jag kan rekommendera. Det var välorganiserat och man hade funnit duktiga och engagerade instruktörer. Vi fick Stefan Edvardsson som instruktör. Under en veckas tid tränade jag lydnad och uppletande.

Stefan var mycket pedagogisk och gick igenom alla momenten från gunden. Nu vet jag vad jag gjort för fel och hur jag skall göra med min nästa hund.

Personligen hade jag mest nytta av uppletandeträningen. Stefan hjälpte mig att få struktur på Kanes rännande i rutan.

 Bilder

2008-06-14

I dag var det IPO-R premiär i Helsingborg. Jag och Kane tävlade i klassen RH-FL-A. Denna kryptiska bokstavsbeteckning innebar att vi körde ytsök, miljöprov (gewantheit) och lydnad.

Ytsök är ungefär som bruksgrenen sök. Reglerna är något annorlunda och bedömningen av sökarbetet tycks inte vara fullt så strikt. Vi tävlade i klass A som är den enklaste klassen. En 200 meters ruta med 2 figgar. Det gick bra vi fick 198 poäng av 200 möjliga.

Miljöprovet rullade på utan några större missar vi fick 45 poäng av 50 möjliga

Samma poängsumma blev det i lydnaden. Kane hade problem med inkallningarna och apporteringen. I IPO skall hunden sätta sig framför föraren något som är mycket svårt för Kane. I ärlighetens namn så hade Kane inga problem det var jag som hade problem eftersom vi inte var överens.

Totalsumman 288 poäng betyder att vi fick betyget "föredömligt" vilket i sin tur betyder att vi får tävla i klass B nästa gång.

Länk till bilder

2008-05-17

Nu har Kane och hans husse gjort debut i elitklass sök. Vi var mycket nära att få cert. Det låter bra men i ärlighetens namn var standarden inte så hög. Han som fick certet lyckades få ihop 520,5 poäng medan vi lyckades skrapa ihop 516,25 poäng.

Dagen började med sök. Vi fick 9 av bägge domarna och det skäms vi inte för. Det visade sig att rutan var svår. Alla ekipage bröt i lägre och högre klass. Endast 3 ekipage från eliten gick vidare. 

Uppletandet gick bra ända till att Kane hittade det tredje föremålet som var en gymnastiksko. Den var tydligen väldigt rolig. Kane var tvungen att döda den under en lång stund. När han äntligen kom in med den så fanns det ingen tid kvar för det fjärde föremålet. Betyget blev 6,5/6 vilket var rättvist. Här tappade vi certet.

På lydnaden fick vi ihop 217,75 poäng i medel. Vi kan bättre. Vi nollade inkallningen. När jag vände mig om för att kalla in Kane så stod han redan bakom mig. Tydligen hade han gått bakom mig hela tiden. Det har aldrig hänt tidigare så det är ju typiskt att det skall hända när man tävlar. Normalt ska vi klara av en 8 på inkallningen så här sumpade vi certet en gång till. Om inte om funnits så hade vi varit världsmästare. 

Länk till bilder 

2008-05-08

Mellan den 8/5 och 11/5 var på träningsläger med Kelpieklubben i Halen. Det blev hårdkörning med två sökpass per dag. Till min glädje märks det att Kane blivit äldre, förra gången vi var i Halen blev Kane trött efter några dagar. Den här gången orkade han jobba alla dagarna och blev till och med bättre och bättre.

Bilder 

2008-04-20

Idag var det slutprov på räddningen. Vi var fyra ekipage  som gjorde provet. Alla blev godkända! Tack alla träningskamrater som gjorde det möjligt! Som synes var det inte lika lätta att förmå åtta individer att titta åt samma håll.

När vi var klara åkte vi och badade tillsammans med den lille röde.

2008-04-06

Jag blev tillfrågad av min "gamla" sökträningsgrupp från Lund om jag vill följa med på en träningshelg i Fegen. Ett erbjudande som jag självklart tackade ja till. Mer om detta senare, just nu försöker jag bara uppdatera översiktligt med allt vi gjort under våren och sommaren.

Bilder

2008-03-21

Nu kan Kane titulera sig: Korad Aliborgs Kooringa Kane. Vi tog hem titeln med minsta möjliga marginal 304 poäng. 300 poäng är kravet för godkänt.

I övrigt känns korningen som ett stort jasså. Både domarna och jag var överens om att bedömningskriterierna inte är anpassade för en kelpie. Kane tyckte inte att det var någon större utmaning och såg ut att vänta på att den riktiga övningen skulle starta. Jag skall smälta det hela men sammanfattningsvis kan jag säga att jag inte är imponerad.

2008-03-01 

Efter påtryckningar har jag angett en e-post adress som man kan använda om man vill mig något.

2008-02-11

Jag har lagt in lite bilder från delprov 2. Tryck här 

I dag genomförde vi delprov 2 på räddningen och det gick bra. Det jag var mest nöjd med var att Kane klarade av skotten. Skotträningen som jag och träningskompisarna tragglat sedan förra provtillfället gav resultat. Vi har gjort som beskrives nedan. M.a.o. skall man inte ge upp för att hunden är lite skottberörd. I dag sköts ett skott i passivitet och ett då Kane var aktiv. Vid passivitetsskottet blev Kane alert och förväntade sig att något skulle hända bland ruinerna. Vid det andra skottet jobbade han vidare tillsynes oberörd. Kane hittade samtliga 4 figgar. Domarna gav betyget väl godkänt dock med kommentaren: något vidlyftigt sök. Det kan jag inte säga något om, den lille svarte sprang fort och inte alltid där jag hade tänkt att han skulle springa. Pga av att han rör sig så kvickt är det svårt att exakt avgöra var han varit. Han tycker dock inte att det är något problem om jag skickar om honom i samma område flera gånger.

På bilden kan man se hur jag vigt skuttar efter Kane under "koppelsöket".

Jag har inte varit så flitig med uppdateringarna men här kommer i alla fall en:

Kane och jag har börjat träna räddning. Nej, vi har inte slutat att träna sök (eller skogssök som räddningsfolket envisas att kalla det). Det gick väldigt hastigt vi tränade några gånger och fick möjlighet att göra delprov 1, 071111 vilket vi klarade. Söka kunde Kane sedan innan. Det som är nytt är miljön man gör det i. Kane har ju redan tidigare visat sig vara en liten "klätterapa" så miljön har heller inte varit något problem. Lydnaden påminner om det han kunde sedan innan. Det som fick ändras var hans position efter inkallning och apportering. På räddningen kör man med IPO regler vilket innebär att hunden skall sätta sig framför föraren. Efter att ha lärt in ett nytt kommando så funkade det någorlunda. Gewantheit, som även den ingår i delprov 1, tyckte Kane var kul. Det kan liknas vid agility i ultrarapid. För att få någon typ av kontroll använde jag bara ett kommando vid samtliga hinder och det var "sakta". Annars rusade Kane vidare och genomförde banan på egen hand ibland både baklänges och framlänges.

Ett lite problem har dock dykt upp, Kane har börjat bli skottberörd under ruinsöket (man skjuter både under sökarbetet och under lydnaden.) Det är helt klart situationsbundet. För att råda bot på problemet provade vi på dagens träning att få honom att associera skottet till aktivitet. Kort gjorde vi så här: Jag riktade honom mot en plats där jag visste att en figge hade gömt sig. En skytt som befann sig på långt avstånd sköt ett skott med 6 mm startpistol (smäller mycket mindre än den vanliga 9 mm ammunitionen). I samma stund som skottet brann av sprang figgen iväg och jag skickade omedelbart Kane. Då Kane rusat ifatt figgen blev det kalas på leverpastej och köttbullar. Det hela verkar funka bra. Kane rycker till i skottögonblicket men glömmer obehaget då figgen drar iväg. Förhoppningsvis funkar metoden annars får vi hålla oss till "skogssök".

2007-09-29

O ja det finns en uppdatering men jag tänker inte tala om vilken.

Resten av Kanes sommar bestod mest av fiske (vilket han är mycket intresserad av), svamp och bärplockning. Det blev m.a.o. inte mycket träning vilket kan förklara Kane senaste fixering. Kane är en hund som kräver ständig sysselsättning. Får han inte arbetsuppgifter hittar han på egna. Den här gången bestämde han sig för att han skulle jaga ekorrar. Jag hade inte tänkt på det men det finns ovanligt många ekorrar i år och Kane såg alla.

Bilden länkar vidare till fler bilder från samma tillfälle.

2007-06-12

Jag har börjat lägga in nya fotografier på Pixbox. Några nya foton har lagts in.

2007-06-06

Några länkar till nya bilder har lagts in.

2007-06-05

Sammanställningen av Kanes tävlingsresultat har uppdaterats.

2007-05-06

Ännu en hektisk dag för en liten kelpie. I dag har vi varit och tävlat lydnadsklass 2 för andra gången. Förra gången missade vi med ½ poäng eftersom Kane plötsligt under inkallningen inte visste vad stanna betydde. Efter denna tävlig har vi slitit med detta moment. Han har ömsom satt sig, lagt sig och "tjuvat" i starten. När jag till slut provade att viska kommandot med "snäll" röst funkade det.

I dag var det upp till bevis. Först värmde vi upp. Vi startade som nia av tio ekipage i klassen, så det blev en stunds väntan. Med tiden har jag lärt mig att vi måste vara kompisar om det skall gå bra på tävling. Därför tragglar vi helst inga moment innan vi går in på planen. Mot mina principer övade jag dock ett moment: fjärrdirigeringen. Jag försökte verkligen få honom att tycka det var kul, men har den tjurskallen bestämt sig så har han. Tidigare har detta moment varit en säker tia, om den nu finns sådana. De två senast dagarna har Kane dock börjat trilskas och vägrar att sätta sig upp. Tidigare var problemet att han hela tiden morrade då jag gav honom kommandon men det har nästan upphört. Hur som helst allt gick bra utom "fjärren". Han fixade dock en sjua efter att jag blivit mycket sträng på rösten. Efter det var han som vanligt pissur på mig. Tur att det var sista momentet. Totalt fick vi ihop 188 poäng vilket jag är mer än nöjd med. Nu kan vi äntligen börja med lite nya övningar.

2007-05-05

Dagen har varit en prövning för den lille svarte. Han vara med om sin första och förmodligen sista utställning. Något tråkigare har han nog aldrig gjort, i varje fall såg det så ut på honom. 

Dagen till ära bestämde sig Kane för att det endast existerade två gångarter. Den ena var skengalopp och den andra var passgång. Trots min "handler" sprang fort, sprang långsamt, stannade, vände och rusade vägrade Kane att trava. Normalt brukar han inte gå i pass.

Sedan var det dags för närgången inspektion. Domaren hade roligt åt Kanes öron. Enligt henne var de för stora och satt för brett isär. Cicci som ställde ut Kane försökte blidka domaren genom att påstå att Kanes öron gjorde att han hörde exceptionellt bra. Men det slök inte domaren. Domaren lyckades dock hitta några försonande drag och gav honom ett andra pris. Det är husse mycket nöjd med.

Dagens prövningar var dock inte slut. Efter flera timmars väntan på att all världens Rottweilers skulle visas upp, var det åter dags för mr K att göra entré i ringen. Jag hade låtit mig övertalas att Kane skulle exteriörbeskrivas. I den beskrivningen är det inte mycket som jag är överens med domaren om. Hon lyckades dock pressa ihop måttbandet tillräckligt för att han skulle klara den maximala mankhöjden. Resultatet blev: "Godkänd exteriör för korning.

När var vi kom hem däckade Kane och sov tungt i flera timmar. En elitruta på sökträningen är inget mot en dag på utställning.

070416

Kane har lagt in några bilder från tidigare fjällsemestrar.

070410

Det finns några bilder från senaste fjällresan

070409

Kane och hans husse har varit i fjällen. "Tokkelpien" uppskattar snön och vidderna. Snart kommer det att läggas in lite bilder från fjällen både från i år och från tidigare resor som gjorts tillsammans med Kane. Tillsvidare blir det en ny bild på startsidan från den senaste resan.

070318

Jag har lagt in lite nya bilder från sökträningen med kelpieklubben.

070313

Nu har jag äntligen lagt upp lite bilder från träningen med kelpieklubben.

070307

Nu när Hugo äntligen klarade av lägreklass får han vara med startsidan ett tag. Den hunden kan sova (det finns en ny bild under kompisar).

070305

I går blev Hugo uppflyttad i högre klass i spår. Här finns några nya bilder på den lilla "smurfen".

2007-01-27

Fler foton att se.

2007-01-19

Ja då har jag lagt in lite "nya" foton på sidan.

2007-01-11

 Sofie visar hur man lär en svart kelpie att springa till en kon. Nu har jag sammanställt anteckningarna från "lydnadshelgen". Den intresserade kan klicka på länken.

2007-01-09

"Om Kane" har uppdaterats.

2007-01-07

Den 5:e och 6:e januari i år var Kane och jag iväg på en "lydnadshelg" (ja där var andra också tex kompisen Hugo med sin matte, men det här är Kanes skrytsida så jag skriver inget om de andra). Vi tränade i ett ridhus utanför Lövestad. Som instruktör hade ingen mindre än Sofie Åkerberg engagerats. Jag skrev ner en del av hennes visdomsord och kommer att lägga in dem på sidan då jag redigerat dem till läsbar text.