SOLGLÄNTAN

Farväl Disa

Fri, 11 May 2012 22:05:00 +0000

Så blev även Disa såld och fina lilla Benny. Fy vad tomt det blev. Det känns jättetråkigt och jag saknar kossorna enormt. Man har verkligen vant sig vid dem och de dagliga rutinerna runt dem. Inga små busiga kalvar kommer skuttande mot mig när jag öppnar stalldörren. Disa får ett bra liv i alla fall. Hon ska bara gå och beta och vara landskapsvårdare. Hon behöver inte göra någonting. Lyxliv tillsammans med några äldre Fjällkor.

Sista bilden på Disa.

Men det känns ändå jobbigt. Just nu ångrar jag mig. Tänk om den nya kossan är sur och otrevlig. Mina var bäst och finast i världen. Hoppas jag snart får hem nya kon fast papperen var fortfarande inte i ordning så det tar ett tag till.

Sista bilden på Benny.

Nu står bara stackars Olle kvar. Rosa har fått flytta in i en box så Olle står ensam kvar uppbunden. Han är verkligen en trevlig kille. Jag trodde han skulle bli orolig att stå själv och råma hela tiden men han står helt tyst och lugnt och verkar inte bry sig. Rosa däremot är inte helt förtjust i att vara i boxen. Råmar mellan varven och försöker trycka sig ut när man ska utfodra henne.

Fina Rosa i sin BB-box

Tack och lov att jag har Rosa kvar. Hon är så fin och kelen. Tjock och rund och mysig. Bara födseln går väl nu så har jag snart en liten kalv till. Rosa och kalven ska gå här hela sommaren tänkte jag. Skönt då har jag någon ko att mysa med om det nu dröjer med den andra.

Hej då Disa och Benny.

Farväl Saga.

Tue, 08 May 2012 22:20:00 +0000

Nu har min fina söta Saga flyttat med sin kalv Kalvin till en ny familj. Känslorna är väldigt skiftande, ena stunden ångrar jag mig och tycker det känns hemskt, nästa stund känns det väldigt bra. Det blev så konstigt tomt i stallet trots att Disa, Benny, Olle och Rosa står kvar. Jag är nog mest glad trots allt. Detta var väl genomtänkt och hon har kommit till ett jättetrevligt hem hos en familj som ska ha henne som hushållsko. Hon kommer att bli ompysslad och ha det jättebra.

Sista bilden på Saga. (liggande)

Sista bilden på Kalvin

Så här många nötkreatur hade jag innan två flyttade.

Nu får jag se om även Disa blir såld innan veckan är slut annars får hon gå kvar här över sommaren och säljas till hösten i stället utan sin kalv. Det kommer nog att kännas ännu konstigare när hon är borta för då komme rdet att märkas ännu mer att det saknas djur. Förhoppningsvis får jag snart hem min nya ko. Det var visst bara lite pappersarbete och ett BVD-prov som skulle tas.

Jag trodde de andra djuren skulle bli oroliga och råma efter Saga men efter en halvtimme lugnade de sig och allt blev som vanligt. Rosa är nu väldigt tjock och det börjar närma sig födsel. Hoppas det går bra.

Rosa är ganska tjock nu.

Nu har det nästan blivit sommar känns det som, vissa dagar i alla fall. Skönt, då kan man vara ute mycket och jobba. Fårhagen har förstärkts med fårnät för lammen kom på att man kunde hoppa ut mellan eltrådarna. Uteburarna till kaninerna har börjat renoverats. Allt hönsnät tas bort och ersätts med rejälare punktsvetsat nät. Varför kan man inte fatta att man måste göra rejäla saker från början? Kaninhonan Doria har fått komma ut med sina ungar. Det är bara tre ungar kvar, två har blivit sålda.

En rejäl pergola med tillhörande kryddträdgård börjar ta form. Allt måste vara inhägnat annars kommer både höns och katter att krafsa bort allt som planteras. Längtar till det är färdigt. Då ska fina Clematisar och rosor slingra sig upp längst pergolan. I andra ändan ska det bli en vindruvstunnel.

Blivande doftande kryddgård.

En ovälkommen gäst satt häromdagen i en råttbur som jag har inne hos hönsen. Det var inte bra. Råttor är mycket otrevliga snyltare som äter allt, hönsens mat, ägg, kycklingar och t.o.m höns om råttan är tillräckligt stor. Hoppas det var en vilsekommen råtta som råkade komma in och inte att det är en etablerad koloni som bosatt sig någonstans. Tiden får utvisa om jag fångar fler. Råttan avlivades med ett luftgevärsskott. Alla djur ska behandlas varsamt och avlivas snabbt och skonsamt oavsett om det är ett skadedjur eller ej.

Babyboom

Sun, 29 Apr 2012 21:25:00 +0000

Ja vad ska man säga? Tiden räcker inte till riktigt. Definitivt inte till att skriva här tydligen. Upptäckte att det var väldigt längesedan jag skrev något och det händer saker dagligen så jag får fatta mig kort nu om jag ska kunna berätta om allt som hänt.

De smala tackorna blev plötsligt tjocka, vissa blev jättetjocka och lammen började ploppa fram. Allt har gått över förväntan och jag är mycket nöjd med årets lammningar. Mina tolv tackor fick sammanlagt arton lamm. Sex fick tvillingar. Det blev nio tacklamm och nio bagglamm. Allt gick jättebra, inga bortstötta eller döda lamm. I år kommer jag nog att behålla ett eller två tacklamm så jag kan utöka lite till.

De första lammen som kom fick Tova och det sista var ett stor bagglamm som Ulla fick.

Underbara lekfulla lamm vimlar det av i hagen.

Hilda har nedkommit med en liten..ja just det en bockkilling såklart. Jag kan säga att nu börjar det bli lite problem med alla bockar. Jag har nog inte sådan tur att det går att sälja alla. Får nog ställa mig in på att det blir bockslakt lite längre fram. Jättesöt är nykomlingen i alla fall.

Lilla bockkillingen, alldeles ny.

Alla kaninhonor har nu ungar så nu börjar det hoppa och skutta runt här ordentligt. Jag har uppdaterat kaninsidorna också. Det var inte gjort på länge såg jag. Nu är alla mina avelsdjur införda och de gamla som har dött är borta.

Gåshonan Dedde har lagt sig för att ruva så nu hoppas jag på gässlingar. Tjim samlar ägg i det andra redet så jag hoppas hon också vill ruva fram några ungar. Även en kalkonhona har lagt sig så kalkonbebisar ska det väl bli i år också. Det tråkiga var att min bästa kalkonhona som var duktigast på att ruva fram ungar har blivit tagen av räven (tror det är räven) Hon var försvunnen och jag förstod att hon gömt ägg ute någonstans och lagt sig för att ruva. Problemet var att jag inte hittade henne trots mycket letande. Inte förrän efter tre dagar hittade jag henne, eller rättare sagt hennes bo. Det var väl gömt under en rishög. Tyvärr var där inga ägg kvar och enormt mycket fjädrar låg utspridda så räven hittade henne tyvärr före mig.

Kycklingar kläcks i omgångar av både äggkläckaren och av hönor. Nu har även min andra stridshöna lagt sig(Beda). Den andra(Klara) har redan kläckt fram några. Just nu i skrivandets stund hörs pipande ljud från kläckaren så nu kommer en omgång till. En del hönkycklingar ska jag behålla, tupparna slaktas och kanske ska jag sälja en del.

En del av alla kycklingar. Här är det Blomme, Maran, Stridshönsmix och en stor Maran/Blomme.

Den största överraskningen står Rosa, min kviga för. Hon är högdräktig! Ja, ni läste rätt. Jag fattar knappt det är sant och att jag inte märkt något. Nu står hon där tjock och rund och kan inte ha långt kvar. Det börjar bli lite väl mycket kreatur.

Jag visste att Rosa började brunsta tidigt så i November när djuren var installade kom veterinären och gav Rosa en abortspruta för jag ville absolut inte hon skulle kalva så ung. Sedan har jag inte tänkt så mycket mer. Tiden gick och inget konstigt märktes. För ett par veckor sedan bytte jag foder för mitt hö tog slut och jag köpte in kornensilage istället som ajg började utfodra korna med. Jag tyckte att Rosa blev lite rundare om magen men trodde det berodde på det lite kraftigare fodret. Häromdagen när jag mockade hos dem såg jag plötsligt hur det sparkade i Rosas mage. Jag fattade ingenting men kände efter och jodå en kalv ligger därinne och verkar må väldigt bra.

Som tur är har Rosa växt ordentligt och är nästan lika stor som korna. Bonden jag köper ensilaget av var och tittade och tror att det ska gå bra. Lite orolig är jag allt, det är inte bra att de får kalvar när de är så unga så nu får jag hålla ett vakande öga på henne. De andra korna har jag nu lagt in annons om. Känns inte så roligt men det är lika bra att göra det så fort som möjligt. de säljs tillsammans med sin kalv.

De första grödorna som planterades har nu kommit upp. Lite sol och värme gör susen. Plocksallad, olika kinesiska kål och salladssorter, bladamarant. ruccola, persilja, rädisor, spenat etc kommer snabbt nu. Jag har fortfarande fruktansvärt mycket som ska ner i jorden så lite stressigt är det. Det största problemet är att jordfräsen gått sönder så det blir till att gräva allt för hand.

Regniga dagar håller vi oss inne och renoverar lite. Mannens kontor är färdigt. Nu håller vi på med hallen och sedan ska vi ge oss på vårt nya sovrum.

Nytt golv kommer på plats i hallen.

Avslutar med en bild på sandbadande höns. Rullar runt och har sig.

En tjur till..

Sat, 24 Mar 2012 23:30:00 +0000

Disa tog lite längre tid på sig att föda. Hon blev tjockare och tjockare men så en morgon låg en stoooor tjurkalv i boxen. Jättefin och kraftig. Allt hade gått bra och mor och barn mådde bra.

Fin röd färg. Lustig teckning i ansiktet.

Nu har Saga ställts tillbaka på sin uppbundna plats och hennes kalv får härja fritt i stallet. Det är konstigt men Saga trivs bättre att stå uppbunden än att vara i en box. Hon råmade och försökte komma ut så fort jag öppnade boxdörren. Nu när jag ledde tillbaka henne till båsplatsen sprang hon nästan till sitt ställe och blev helt lugn och nöjd. Hon känner sig väl mest hemma där och sedan är nog en bidragande orsak det att hon är så liten att hon inte kan titta ut över boxkanten och jag tror att kor känner sig tryggare när de kan se omgivningen. Disa vill också gärna komma ut men hon får vänte en vecka tills hennes kalv växt till sig.

Förra året gick det jättebra att ha kalvarna lösa i stallet. Visst blev det lite stökigt och ibland var det rena cirkusen där men på det stora hela fungerade det jättebra. Det verkar gå lika bra i år med den nya kalven. Jag var lite orolig hur Tjuren Olle och kvigan Rosa skulle ta det men jag oroade mig i onödan. De var nyfikna först men sedan verkade de inte bry sig. De tyckte nog det var trevligt med fler nötindivider för de slickar och gullar med den lille. Kalven går t.o.m och lägger sig sidan om Olle

Gässen har lagt sina första ägg. Inte i boet som jag byggt, det passade tydligen inte. Nädå utan ute i hagen bland gräset. Lite irriterad är jag. De vägrade gå in i gåshuset förra året och lade äggen precis vid dörröppningen, jag trodde det skulle gå bättre nu med bättre bolådor men nejdå. Det kan väl inte vara så bra att lägga dem helt i det fria? De är inte skyddade för regn och rusk nu. Jag flyttade dem till bolådan så får vi se vad som händer. tre ägg är lagda och jag tror det är fru Tjim som lagt dem. Hoppas nu de är befruktade.

Det har nästan varit sommarvärme och gräset vaknade och blev grönt på en dag. Härligt! Getterna får komma ut i hagen på dagarna och njuta av vädret. Jag håller på att stängsla om hagen och även utöka den så det är lite provisoriskt än så länge. Därför får de komma in i stallet på nätterna så de inte får för sig att rymma, dessutom kan det bli lite väl kyligt och ruggigt på nätterna.

njuter i gröngräset. Lilla bocken Vrese är nu lagd till försäljning under "till salu" och även utannonserad på olika forum.

Fåren bör närma sig lammning nu men jag tycker de ser väldigt smala ut. Det verkar inte bli några tvillingar i år men man vet inte, de kanske hinner tjockna till innan April-Maj. De njuter också av att kunna tugga i sig lite gröna strån. gräset kom i grevens tid. Jag har precis öppnat den sista ensilagebalen så det räckte nästan till två säsonger. Väldigt bra. jag har köpt en stor kornensilagebal som jag drygar ut höet med till korna. Få se om jag kanske behöver köpa en till. Men det närmar sig utsläpp.

Smala får!? Men baggen Bruno börjar bli riktigt tjusig.

Värmen får också allt annat i växtväg att sätta fart. Nu börjar det spira här och där. Jag tror minsann jag ska göra årets första nässelsoppa nästa vecka.

God stark gräslök och titta vilka vackra rabarberknoppar som tränger fram ur jorden. Inne har tomat och paprikafröer hamnat i krukor så odlingssäsongen har verkligen börjat. Till sist kommer den obligatoriska vårblommebilden. Den vackra snöklockan eller klosterliljan som den också kan kallas.

Ljusa tider.

Sat, 17 Mar 2012 22:05:00 +0000

Våren fortskrider med raska kliv. Njutningens tid har börjat. Värme och sol gör att både djur och människor mår bra. Fågelsång, fjärilar och färgsprakande blommor. Man får ny energi, vill göra saker. Det bubblar inom en av allt man vill göra. Helst vill jag stängsla nya hagar, vända jorden, bygga kaninburar, plantera fröer, rensa gammalt skräp osv. på samma gång men det går inte. Jag får lugna mig och ta en sak i taget fast i bland blir det lite här och lite där.

Jag har haft en otrolig tur när det gäller gässen. En annan Skånegåsägare hade också fått fel, fast hon hade fått två hanar och en hona. Vi bytte så hon fick en hona av mig och jag fick en hane. Jag visste att gäss kan vara mycket svåra med att acceptera nya djur så jag hade väl inte så stora förhoppningar om att mina flickor skulle gilla honom.

Mycket riktigt, de blängde surt på honom och han fick sig några tjuvnyp när han kom för nära. Stackarn var alldeles förvirrad, komma till ett nytt hem med två sura tjejer. Dagarna gick och han höll sig lite försiktigt i bakgrunden. Han fick knappt komma fram och äta och dricka.

Efter nästan en vecka hände något, han blev alldeles som förbytt. Trumpetade som en trana, klapprade med näbbet som en stork, kråmade sig som en svan och väste som en orm och blev ilsken om man kom för nära. Mina honor visste inte vad de skulle tro men rollerna blev ombytta och han tog kommandot. OCH idag till min stora glädje parade han sig med en av honorna. De har alltså redan accepterat honom. Så glad jag är, kanske blir det gässlingar trots allt.

Så här fin är Joakim när han kråmar sig. Vackra blå ögon har han också. Joakim fick han heta efter Edvard Perssons "Abbekåsagåsen Joakim"

Nu när jag har något att jämföra med ser jag stor skillnad på könen. Joakim har mycket plattare huvud, honorna har rundare hjässa. Han har också kraftigare rakare näbb som dessutom är en aning starkare orange. Kroppen är rundare i formen, honorna har mer långsmal. Den gråa färgen är också mörkare än honornas. dessutom låter han annorlunda, har ett mycket skrikigare ljud och han verkar också mer aggressiv och väser och är lättirriterad.

Syns kanske inte jättebra på denna bild men visst ser man skillnad? Joakim är alltså sist.

Jag har byggt ett nytt gåsarede. Hoppas de tycker om det och vill lägga sina ägg där.

En annan liten varelse har sett dagens ljus här på gården. Saga har fått en liten tjurkalv. Världens sötaste. Han har en jättefin gul teckning. Mamma Saga måste ha fött honom otroligt snabbt. Jag såg att det började närma sig födsel. Juvert fylldes med mjölk. Ledbanden slappade och hon piskade med svansen. Men hon stod och åt och verkade lugn. Jag gick in och åt lite och tänkte sedan gå ut och flytta in henne i en box. Men när jag kom ut låg det redan en liten kalv i rännan. Skönt att allt gick bra. Nu är de tillsammans i en box.

När jag kom ut låg den här lilla krabaten alldeles nyfödd i stallet.

Och så här söt är man efter tre dagar. Pigg och busig, skuttar runt i boxen. Tyvärr förstör de fula öronmärkena utseendet lite men de måste sitta där. Det ska bli skönt när gräset kommer i gång ordentligt så han kan få komma ut och springa i hagen. Disa har inte långt kvar hon heller tills hon ska få sin kalv. Henne har jag redan ställt in i en box för säkerhets skull. Hon är jättetjock och ligger ner och pustar med jämna mellanrum.

Tjocka Disa.

Kycklingar kläcks, kaninungarna växer och killingarna växer snabbt de också. Underbart och roligt är det.

Sju små kaninungar i skiftande färger.

killingarna busar runt och använder mamma som klätterställning.

Förra årets killing, Vrese är nu så stor så det är dags för honom att flytta hemifrån. Jag ska annonsera ut honom och se om det kan tänkas vara någon som behöver en stilig bock.

Tuppar och kalkonherrar har knappt tid att äta. Vårkänslorna rusar i kropparna och de spänner och kråmar sig för hönorna.

Kalle och en ungtupp gör sitt bästa för att fånga hönornas intresse.

Nu blev det inte som jag tänkt...

Sat, 25 Feb 2012 22:50:00 +0000

Jag har ju Fjällnära kreatur...eller det var vad jag trodde, nu har det visat sig att de inte är det. Jag får börja från början så alla förstår för det är knappt jag gör det.

Alltså för att göra en väldigt lång historia kort så fanns det från början en förening, Svensk Fjällrasavel (http://www.fjallko.se/) som startade med att ta vara på lantrasen Fjällkon. Det hittades senare en äldre mer opåverkad variant av Fjällkon som började kallas Fjällnära. Denna lilla grupp kor togs också om hand av Föreningen Svensk Fjällavel som en egen grupp. Problemet var att de tillät en viss inkorsning av de mer förädlade Fjällkorna och har inte lika höga krav på att de Fjällnära ska vara helt rena från inkorsningar av andra djur.

Det tyckte en del människor inte om utan tyckte att de Fjällnära skulle vara helt rena från inkorsningar och bara ha blod från ursprungsplatserna där de Fjällnära founderna fanns/finns (founders är de djur som är de första djuren man tar till vara och som utgör grunden). dessa människor bröt sig ur Svensk Fjällrasavel och bildade en egen förening, Föreningen för äldre svensk boskap (http://www.boskap.nu/)

Jag har gått med i den sista föreningen för min personliga åsikt är att alla lantraser ska härstamma från founders djuren och det ska inte tillåtas en viss inblandning av andra djur. När jag köpte mina djur var och är de godkända i Svensk Fjällrasavels Fjällnäragrupp men de har nu efter noggrann granskning visat sig ha inslag av sentida fjälldjur. Det innebär att de inte kan vara med i genbanken och i mina ögon sett är de vanliga fjällkor.

Ni kan tro att jag grubblat på detta, mitt hjärta klappar för bevarandet av lantraser och jag vill gärna vara med och bevara dem. Visst räknas även Fjällkon som en lantras men jag ville väldigt gärna vara med och bevara den Fjällnära kon som det inte finns så många av. Man kan jämföra det med att man tror man köper en fin gammal 1800-tals stol och sedan granskas den och det visar sig vara en kopia från 70-talet, lite snopen blir man. Men nu är detta inte en möbel utan djur. Jag har fäst mig vid mina fina kossor och tycker mycket om dem. De är tama och trevliga och vana vid handmjölkning. Men det lutar mer och mer åt att jag kommer att sälja alla mina kreatur och börja om med rena Fjällnära, det var ju det som var tanken från början, men det kommer att bli väldigt svårt att skiljas från dem.

Jag kommer förmodligen att sälja dem till hösten så vi får sommaren på oss att umgås. De är nu tydligt dräktiga och kommer förmodligen att få var sin kalv i April. Det ska bli jätteroligt. Rosa hade jag ändå tänkt sälja så det blir lättare. Det innebär att jag har två kor, en kviga och två kalvar att sälja till hösten. Oj vad mycket kor jag har helt plötsligt, plus att jag har tjuren som ska skickas till slakt. Nåja den tiden den sorgen. Jag ska lyckas få tag i Fjällnära också och det kanske inte är det lättaste.

En annan sak som inte heller blev som jag tänkt är gässen. I samband med årsrapporten skulle man fylla i vikten på gässen och när jag vägde dem passade jag då på att undersöka dem lite närmre. Det visar sig nu att jag har tre honor. Typiskt! Inte konstigt att jag inte fick några gässlingar. Jag söker nu efter en hane men det verkar helt omöjligt att få tag i. Har jag otur så hinne rjag inte hitta någon innan avelssäsongen börjar och får då vänta ett helt år till. Dessutom är gäss mycket svåra att acceptera nya "utbölingar" i flocken så även om jag hittar en hane är det inte säkert att de accepterar honom detta år.

Annars rullar det på, vintern kom och gick. Skönt, snön försvann och det blev milt igen. Ibland är jag ute lite med getterna för att de ska få lite frisk luft och snö är de inte helt förtjusta i så de gillar också att det är barmark. Killingarna har fått sina öronmärke och det var som vanligt hemskt och jobbigt för mig att sätta i dem. Skönt när det är gjort.

Getterna ute på en promenad när snön fortfarande låg kvar. Det är jättegott med gran.

det kalla vintervädret som var gjorde också att man inte var ute i onödan utan gjorde mer sysslor inne. Vi renoverade ett rum på ovanvåningen som ska bli mannens arbets/kontorsrum. Det blev faktiskt väldigt bra. Stor skillnad mot hur det såg ut från början.

Före-efter bild. Först hur rummet såg ut när vi flyttade in sedan när det nästan är klart, ljust och fint. Mannen är också fin.

Ungtupparna från förra året börjar tuppa till sig och gal och ställer till med lite oro i hönsflocken så det är nu hög tid att slakta de överflödiga. Då är det dags att njuta av bräserad tupp nu igen, gott!

Ännu en före-efter bild. Katterna är intresserade av tuppslakten. En halvtimme senare ligger den klar att stoppas i grytan. Ja det tar inte längre tid nu att avliva, plocka och rensa en tupp, i början tog jag en halv dag på mig.

Hönsen har så sakta börjat värpa igen efter vinteruppehållet. Äntligen säger jag, det har varit lite väl dåligt med ägg. Jag får ta tillbaka det om att Maranerna lade dåligt färgade ägg, nu är de som de ska. det blev nog lite fel i början. Stridshönsen har också börjat värpa och en del ägg har åkt in i kläckaren så förhoppningsvis blir det lite kycklingar snart.

Visst är Maranäggen bättre nu? Det är väldigt svårt att ta bra foto på ägg, de ser lite väl oranga ut. De är mer bruna i verkligheten.

Årets första Gotlandskaninkull har också sett dagens ljus. De föddes samma dag som vår nya prinsessa så flickungarna får väl ha kungliga namn som Estelle, Silvia etc.

Små söta...?...eller ja, fula nyfödda kaninungar.

Nu blommar vintergäcken här för fullt så jag bestämmer att nu är det vår, Hurra!

Kallt!!

Sun, 05 Feb 2012 19:10:00 +0000

Vintern kom till slut i alla fall. Riktigt kallt har det blivit. Jag förmodar att det är det bästa men jag gillar inte kylan. Nu tar det nästan dubbelt så lång tid att sköta bestyren med djuren. Att banka ut is ur vattenkoppar och springa in och ut med ljummet vatten till törstiga djur tar väldigt lång tid.

Gässen vill ha mycket vatten.

Men egentligen ska jag inte klaga. Allt flyter på så bra. Vi har gott om torr ved och eldar för fullt. Värmeslingorna runt vattenrören gör sitt jobb och än har det inte fryst. Frostvakten i mjölkrummet där vi har hydroforen fungerar också utmärkt. Det känns som vi efter några jobbiga år har hittat de svaga punkterna och åtgärdat allt som inte var bra. Eller- ja nästan allt, visst finns det fortfarande en del saker som kan bli bättre men det kommer efter hand.

Inez har fått en liten fin bockkilling. Bocktrenden håller alltså i sig. En jättebusig liten krabat som mest studsar runt som en liten boll. Tyvärr kan Famis och Inez inte gå i samma box då Famis är väldigt aggressiv mot Inez. Jag släpper ut dem i stallet när jag är där så då kan killingarna leka med varandra.

En mycket ovanlig bild där jag lyckats få alla tre killingar på samma bild. Den nya busigaste killen är längst fram, flickan längst bak.

Min fina lurviga Valle är inte här längre. Han har nu åkt till sitt nya hem och en ny tjur har nu tagit hans plats i stallet. Jättefin är han men inte alls tam och kelig som Valle var. Han har gått i lösdrift och inte blivit hanterad så mycket så det är inte så konstigt att han är lite stångig och ängslig. Det går bättre och bättre varje dag. Nu får jag lov att klia honom lite försiktigt. Lite nervös är jag, hur ska jag få ut honom i hagen sedan? Mina andra djur är vana att få grimma på sig och ledas men inte han. Ja ja, den tiden den sorgen.

En stor kraftig kille fint tecknad i svart och vitt.

Avelssäsongen för kaninerna har börjat. Jag har parat en hona så få se om det blir några ungar snart. En del avelskaniner har dött och jag har tagit in några nya istället. Måste komma ihåg att uppdatera kaninsidan någon dag. Årsrapporten är inskickad för kaninerna nu har jag kvar årsrapporten för gässen. Det blev ju inga ungar så den är lätt att skriva. Öronmärken är beställda till årets kalvar, killingar och lamm. CDB (koregistret) är uppdaterat och betäckningsrapporten ifylld. Pust, något mer som jag glömt? Tror inte det. Då ska man börja gå igenom SAM-ansökningarna och MUTRO-stöden. Det är mycket med allt!

Det iskalla vädret lockar inte bara till sig småfåglar till fågelbordet, fasaner kommer också för att få sig lite mat. Jättevackra är de.

Tvillingar.

Sun, 15 Jan 2012 22:15:00 +0000

Då kom de då äntligen. Såklart skulle de passa på att komma när jag hade middagsbjudning och missade alltihop. Som tur var gick allt bra. När jag gick ut för att titta till Famis stod det två små våta killingar och Famis stod och åt hö och verkade helt normal. Alla middagsgäster fick komma ut och titta och klappa. Det finns nog ingen som kan motstå små killingar. De ser ut som små gosedjur.

En flicka och en pojke blev det. Jag är så glad för det är första gången Famis får en flicka som klarat sig. Hoppas nu hon växer upp som hon ska och att allt går bra med henne. Nu ska jag bara komma på namn åt dem.

Här har de torkat och fått en mjuk fluffig päls. Det är flickan som har mest grått och ett svart framben. Nu är det Inez kvar som ska ha sin killing och jag tror den kommer när som helst.

Osten som jag gjorde blev faktiskt riktigt bra. Den är väldigt smakrik och ganska stark. Påminner om Västerbottenost. Det konstiga är att fast jag gjorde på lite olika vis så smakar de och ser likadana ut. Någon hade jag lite högre temperatur på, jag pressade dem olika hårt och länge, hade olika storlekar på löpen som skars och jag torrsaltade en och hade de andra i lake men ändå blev de så lika. Riktigt roligt, så osttillverkning kommer jag att fortsätta med när det blir dags att mjölka, vilket blir till hösten igen.

En ost har ätits av och legat i kylen ett tag och den andra har precis skurits upp. Det syns inte på bilden men ostarna är väldigt småpipiga (små hål)

Nu har det äntligen kommit lite frost. Ja, jag gillar det verkligen inte, kallt och eländigt men det är tyvärr något nödvändigt ont. Nu dör förhoppningsvis alla snigelägg och annan ohyra som vi annars hade fått stora problem med.

GOTT NYTT ÅR!

Mon, 02 Jan 2012 14:50:00 +0000

Ännu ett år har virvlat förbi. Det är inte klokt vad fort tiden går. Jag förmodar att det är bra när det känns så, då har man ett roligt och intressant liv. Jag tror det hade varit hemskt om man upplevt det tvärtom, att åren segar sig fram i snigelfart. Då kan man inte ha mycket roligheter i sitt liv. Nej det är bättre livet går med raska kliv och att man njuter av varje sekund.

Julen blev mycket märklig med varma vindar och höst eller var det vårkänslor? Fast vi lyckades ändå få till en ganska bra julstämning. Vi har börjat med en liten tradition att en julbock ska hjälpa tomten. Jag hade först tänkt använda Lilleman men det fungerade inte så bra. Han var inte speciellt villig av att gå i koppel, borde ha tränat honom mer innan. Dessutom kissar han mer än vad getterna gör och för er som inte vet så kan jag berätta att bockurin etsar sig fast i allt och är inte att leka med om man är känslig för dofter.

Jag beslöt att geten Hilda fick agera bock. Hon tycker mycket om att gå omkring i koppel och är nyfiken på det mesta. Det gick jättebra och hon skötte sitt jobb galant. Lite kulor ploppade ut men det får man räkna med och är lätt att sopa upp.

Hilda och tomten.

Nu känner man att självhushållningen har kommit igång bra. En hel del på julbordet var producerat här på gården och det känns jätteroligt. Målet är ju att allt ska produceras av oss själva. Eller ja, nästan allt, så länge vi inte har gris blir det såklart ingen skinka och allt annat man får av griskött. Plus att vi fortfarande har ett barn hemma som har en hel del önskemål om vad vi ska äta så det blir lite kompromisser. Vi lever trots allt som vanliga människor som har sug efter godis och chips ibland. Julmust är inte dumt det heller.

Ute är det fortfarande helt onormalt. Fjäderfäna njuter av att kunna strosa runt och sprätta överallt i det milda vädret.

Blommehönsen är så vackra i det grådaskiga vädret. Jag har lyckats få tag på tre Maranhönor till min tupp. Men jag kan säga att jag blev ganska besviken när första ägget kom. Alldeles för ljust. Maraner ska lägga mycket mörkare ägg så jag är inte nöjd. Nu är det bara en höna som precis har lagt sitt första ägg så jag får hoppas de andra två lägger bättre. Det kan vara så att de har gökfärgad Maran i sig. Den färgvarianten lägger ljusare ägg för man har slarvat med aveln med de mörka äggen. Där jag köpte mina fanns det både Svart kopparfärgade som jag har och Gökfärgade. Jag får se vad det blir framöver.

Mitt första Maranägg. Dålig färg, jämfört med tre Blommeägg.

Inne i stallet är det lugnt och skönt. Djuren verkar nöjda och belåtna. Fast hade jag vetat att vädret skulle bli såhär milt och snöfritt hade de kunnat vara ute. Killingen Vrese börjar bli stor och Lilleman är en riktigt ståtlig bock nu

Busiga Vrese påminner om sin farfar Vricklund som också brukade gå omkring med strån och växter mellan hornen.

Lilleman liknar nu en riktig bock med fina horn.

Famis börjar bli riktigt rund och tjock. Misstänker det blir tvillingar. Det är inte så långt kvar nu tills hon ska ha. Hon har inte lyckats så bra innan så hoppas verkligen det går bra nu.

Det syns inte så mycket från sidan men uppifrån syns det rejält att hon är högdräktig.

Mina små kalvar är inte heller så små längre. Nu är de nästan lika höga som mammorna. Valle är mycket tjurlik i ansiktet. De är så fina och trevliga, älskar att bli kliade och borstade.

Fina kreatur. Det är lättare att hålla dem rena nu sedan jag började med halm i stället för spån. Hela förra vintern använde jag spån men det är inte så bra dessutom kan det inte vara så skönt att ligga på, hårt och kallt. Nu har jag ett tjockt lager med halm som jag byter två gånger om dagen. Det är betydligt mycket mer jobb nu men det märks att korna trivs och det är huvudsaken.

Fåren gillar också vädret. De går ute och betar och verkar tycka det är ganska skönt. Hö har de såklart inne i fårhuset.

Härlig höstbild eller, nej just det det är ju januari 2012

Jag önskar alla en god fortsättning på det nya året och att alla blir lyckliga och glada.

Är det vinter nu eller??

Sun, 27 Nov 2011 21:10:00 +0000

Det här är den konstigaste vinter jag varit med om. Jättemilt väder. Som en lång utdragen höst. Djuren vet inte heller riktigt vad de ska tro. Kalkonerna har börjat dansa, spela och para sig. Bara de inte börjar lägga ägg nu, det blir nog inte så bra för kylan kan komma när som helst. Jag har kvar sex ungdjur från årets kullar. Två honor och en hane går nu ute med de andra och är nu könsmogna. Tre yngre, ca tre månader, går inne i en box men kan nog också få komma ut i dagarna.

Kalkongänget tror det är vår.

Alla getter är nu inne. Hilda började brunsta när bocken kom in och de parade sig. Inte riktigt bra för hon har ju sin lille bockkilling Vrese. Om hon nu är dräktig får jag se till att ta bort Vrese i god tid så hon kan börja producera råmjölk till den nya killingen.

Ibland får getterna komma ut från boxen och gå lite i stallet, då passar några på att smaka om kornas hö är godare.

Veterinären har varit här och gett kvigkalven Rosa en abortspruta, dyrt men nödvändigt. Hon började brunsta redan vid fyra månaders ålder och jag misstänkte att Valle kunde ha betäckt henne så jag tog det säkra före det osäkra. Det kunde ha gått riktigt illa om hon fått en kalv nu i vår. Hennes kropp är inte färdigväxt och bäckenbenet är alldeles för trångt. Tanken är att hon ska bli betäckt till sommaren med den nya tjuren. Då får hon kalv när hon växt till sig och är lite större i kroppen.

Korna är nu nersinade. Jätteskönt, det är väldigt mycket jobb med mjölkningen. Dels så har mina kor väldigt små spenar så man kunde inte hålla om och mjölka på normalt vis vilket resulterade i kramp och domningar i händerna. Det tog också mycket längre tid med djurskötseln när mjölkningen ingick morgon och kväll. Det tråkigaste var nog ändå all diskning och rengöring av spannar, silar och trasor. Hygienen är viktig och är en stor del av mjölkhantering.

Men det var mycket som var positivt också. Själva mjölkningen var en rogivande mysig stund. Korna är mycket trevliga och duktiga mjölkkor. Det är en underbar känsla att sitta nära en varm, mjuk kossa som idisslar i lugn och ro. När jag precis tagit in dem gav de ca sex liter mjölk om dagen och när jag sinade ner dem gav de ungefär hälften så de hade i princip själv börjat sina ner. När man sinar ner en ko mjölkar man bara ut lite mjölk så juvret inte blir spänt, på så sätt slutar de att producera mjölk.

Trots att det är lite jobb så är jag mycket glad för mjölken. Jag har nu fyra stora hårdostar som blir en stor bit ost i månaden i ett helt år om man använder en tredjedel i månaden. Dessutom har jag fyra grönmögelostar, mycket fetaost, mängder med pannkakor (passar på att använda en del ägg) och ostkakor i frysen. Jag testade även att göra saffransostkaka som var mycket gott, den kommer på julbordet. Dessutom har jag en hel del fryst mjölk om jag skulle vilja göra mer ostkaka.

Tyvärr blev det inte så mycket grädde som jag hoppats. Lite skummade jag av men det är redan använt. Jag hade tänkt spara mycket grädde men det visade sig att separatorn jag köpte inte fungerade, eller fungerar gör den säkert men jag misstänker att en packning är för dålig. Mjölken läckte ut underifrån och det mesta hamnade på golvet. Än har jag inte lyckats få tag i rätt packning men till nästa mjölkningsperiod ska jag ha hittat en. För fler mjölkningar blir det. Detta fungerade så perfekt att jag ska fortsätta med detta system. Korna får kalv på våren. Lagom till de ska avvänjas är det höst och dags att ta in dem. Jag hinner mjölka den mängd mjölk jag behöver och de kan sinas ner lagom till December och julbestyren börjar.

Så här blev det när jag skulle separera mjölken, nästan allt kom ut under från den lilla pipen. Inte blev det någon grädde.

Ännu ett last med ved har kommit. Tio kubik. Min duktiga man lyckades få in allt under tak lagom till stormen kom. Skönt att ha gott om ved. Varmt och skönt har vi det. Nu behöver vi troligen inte beställa mer ved förrän till våren. Det känns så bra att alla vinterförberedelser är gjorda. Nu kan man slappna av lite och ta nya tag nästa år.

Nytt last med ved som ska in i vedboden.

Fast jag vet att det är helt fel och klimatet är helt galet kan jag inte låta bli att njuta. Det är underbart att slippa minusgrader och kyla. Det är underbart att slippa släpa in enorma mängder ved. Det är underbart att slippa frysa sig blå var morgon. Det är underbart att slippa frysta vattenskålar till djuren. Det är underbart att slippa skotta sig fram till ved och djur. Det är underbart att slippa tjocka vinterkläder. Det är underbart att fortfarande gräva upp potatis i landet. Det är underbart men lite konstigt att fortfarande plocka tomater i växthuset och det är jätteunderbart att plocka in en bukett ringblommor på första advent. Njut av livet!