
Dobalistic´s Blezza S47652/2005
Ezza skulle blir min första tävlingshund, vi hade klarat appellspår men efter det ville ödet annat. Dobermann är en riktigt energisk hund som älskar att springa och en solig dag, sommaren 07, gjorde Ezza just det tillsammans med en annan hund. Men denna dag stod det ett träd på fel ställe och Ezza sprang rakt in i det. Hon brydde sig inte så mycket om det just då och hon var lite stel i nacken dagen efter. Ezza blev halt i november, det behandlades med Rimadyl och hältan försvann. Ett halvår senare så började Ezza visa ovilja vid vissa lydnadsmoment och hon kunde skrika till när hon bromsade kraftigt. När jag väl åkte till veterinären och röntgade Ezza visade det sig att ryggen var ordentligt skadad - spondylos (sammanväxtningar) längst hela ryggraden.
Våran tävlingskarriär tog ett abrupt slut i och med hennes skada. Medans spondylosen växer ihop så gör det ont och sen blir ryggraden helt stel. Det som kan vara oroande under tiden är att det kan komma nerver i kläm och då är det väldigt illa.
Sex månader efter Ezza´s rygg-röntgen började hon betee sig värre än hon normalt brukade, ett tydligt tecken på att något inte stod rätt till. Med tanken på att jag hade en liten valp hemma och på omgivning tog jag beslutet att det bästa för alla, men ändå mest för Ezza´s skull, var att låta henne somna in. Detta var ett oerhört tungt beslut men det enda rätta. Ezza somnade för alltid i mitt knä den 10 november 2008 - 3 år å fyra månader gammal...