Enligt en undersökning utförd av Pattersson år 2000, finns det idag över 370 ärftliga sjukdomar hos hund. Över 200 av dem har enkel arvsgång, och cirka 70 procent av dem har recessiva anlag som inte upptäcks hos den enskilda individen med mindre än att den har fått den skadade genen i dubbel uppsättning, alltså i arv från både far och mor. Dessutom och utan undantag bär varje individ, människa som hund, på genetiska skador, en genetisk börda vilket innebär att vi och våra hundar i genomsnitt har 5-6 mer eller mindre allvarliga defektanlag vardera.
När ett troligt fall av ögonsjukdomen PRA dyker upp är man först tvungen att utesluta andra alternativa diagnoser som till exempel retinopati.* När detta gjorts startar man en utredning där man i första hand kontaktar ägare till föräldradjur och kullsyskon, för att få även dessa hundar ögonlysta. Man kan också undersöka den sjuka hunden med ERG. Dessutom skickas ett blodprov för att DNA-testa för prcd-PRA.
*Retinopati betyder näthinnesjukdom. PRA är en retinopati som fått eget namn därför att den ger typiska symtom och den är ärftlig. Övriga retinopatier är en blandad grupp, som innehåller mycket som är okänt. Vissa är ofarliga, andra kan vara förstadier till PRA. En del är sannolikt ärftliga, andra icke ärftliga.
Recessiv arvsgång
A = dominerande friska anlaget
a = recessiva sjukdomsanlaget
Föräldrarna till de drabbade hundarna kan antingen vara:
§ Två anlagsbärare (Aa x Aa)
§ En anlagsbärare och en sjuk (Aa x aa)
§ Två sjuka (aa x aa)
§ Parar man två genetiskt fria hundar blir 100% av avkommorna genetiskt fria.
§ Parar man två sjuka hundar blir 100% av avkommorna sjuka.
§ Parar man en sjuk och en frisk hund blir 100% av avkommorna anlagsbärare.
OBS detta gäller där man har uteslutit andra alternativa diagnoser som till exempel retinopati.
Förslag till avelsstrategier (=hälso/bekämpningsprogram vid konstaterat problem med PRA)
§ Vänta med avel tills hunden är två år om det förekommit tidiga fall i rasen.
§ Ögonlys hunden före avel.
§ DNA-testa eventuellt för prcd-PRA hos OptiGen.
§ Om hunden är ögonlyst utan anmärkning, men inte Optigen-testad:
ú Ta reda på risken för att hunden kan vara anlagsbärare, från både pappans och mammans sida
ú Hunden får inte paras med hund som är OptiGen-testad ”carrier” (B) eller ”affected” (C).
§ Om hunden är ögonlyst utan anmärkning och OptiGen-testad:
ú Är hunden ”normal/clear” (A) finns inga avelsrestriktioner, men tänk på att PRA inte är den enda sjukdomen att ta hänsyn till. Matadoravel ska inte förekomma bara för att individen är fri från prcd-PRA och ögonlyst utan anmärkning.
ú Är hunden ”carrier” (B) kan den paras med en hund som är OptiGen-testad ”normal/clear” (A). Om den paras med en otestad hund är det ett brott mot SKK: s grundregler.
ú Är hunden ”affected” (C) får ingen avel förekomma. Det är ett brott mot SKK: s grundregler.
Avelsåtgärder vid PRA där det inte finns DNA-test:
§ Ingen avel på den sjuka hunden, dess föräldrar eller eventuell avkomma (100 % anlagsbärare)
§ Ingen avel på den sjuka hundens helsyskon (minst 75 % risk att vara anlagsbärare)
§ Om rasens avelsbas tillåter tar man även bort far- och morföräldrar och barnbarn till den sjuka hunden.
Avelsåtgärder vid PRA där DNA-test finns, såsom vid prcd-PRA:
Då finns möjligheten att använda anlagsbärare i aveln, under förutsättning att de paras med DNA-testad fri hund.
OBS dessa strategier gäller för raser där man har konstaterat ett problem med diagnos; ögonsjukdom; PRA. Och där man har hälso/ bekämpningsprogram för denna ögonsjukdom. Hälso/bekämpningprogram kan fastställas av svenska Kennelklubben då det finns veterinärmedicinska belägg för att detta kan vara relevant för en specifik ras.
