HAIK KLUBI SHQIPTAR


                    

MUSTAFA SPAHIU (SHKUP)

 

FLAMINGO

 

- Haiku -

 

 

 

EGNATIA

 

 

 

Redaktor: Milianov Kallupi

Lektor: Kujtim Agalliu

Arti grafik:

© Autori, 2007

 

Shtypur nė shtypshkronjėn:

 

 

 

Syrit tė mallit

Bajga e vendlindjes

I duket tortė

 

Lida Lazaj

 

 

1.

Kėngėn e mbolla

Bulėzė n'degė qershie

Kėndon me merak.

 

2.

Kėnga flamingo -

Rrahje e parė flatre

Mė vėrshoi dhembja.

 

3.

U rrėnua ēerdhja

Ēastet e para - qėndresė

Pėrtrihen krahėt.

 

4.

Flatrim i parė

Revan i nisur hamshori.

Hėna samuraj.

 

5.

Etje mė etje

Drejtimeve tė kundėrta -

Vajė nė djepa.

 

6.

Zjarri e murlani.

Gurgullimė bleroshe

Lumi po rritet

 

7.

Nė Arbor vitae

Nė kurorėn e drurit

Tri dallėndyshe...

 

8.

Kėnga trumbetė

Nė degėn e lėkundur.

Blironin kroje.

 

9.

Fluturon fshati,

Mbi fushė e mbi lumė -

Buzagaz vatrat.

 

10.

Duke kėrkuar plangje

Tė ndritshme e, tė ngrohta

Lule tė zjarrta.

 

11.

Sapo rėnka dielli

N'ēerdhen e vogėl t'laureshės.

I kaltėrt syri.

 

12.

Portat e ditės

Degėve tė mėshteknės

Piktori i sheh.

 

13.

Kur nėna kthehet

Kėngėt lindin tė qarta.

Sqepat qelibar.

 

14.

Dhe gjeje haikun

Me fjalė mė tė shtrenjtė

Shtatė diej ngrohin.

 

15.

Natėn me hėnė

Do ta ruaj zemrėn e ngrohtė

Kasnec me diell.

 

16.

Ti e ke dorėn

Aq tė ngrohtė - mė mėso -

Si tė dashuroj?

 

17.

Syri i vashės

ėshtė krua qė buzėqesh

Aty buron shpresa.

 

18.

Prehėri - mjellmė

Erė bliri e premtuar -

Belin e hollė.

 

19.

Bebėzat vesė.

Vatrės lumturi prafullon

Sytė e Evės.

 

20.

Floēkė me lule...

Njė lule do ta pushtoj

Mbi pėrroin diellor.

 

21.

Lule - jeh gongu -

Me tė ēuditshme fleta

Mė erdhi loti.

 

22.

Dridhet daullja,

Gėzim i pakufishėm!

Filloi beteja.

 

23.

Ėndėrr Ikari.

Thellė fundit tė detit

Guacė fal mėrli!

 

24.

Ti sytė, i dashur

Mbylli me ngadalėzė

Ėndrrat rinore.

 

25.

Nė ujė lundron

Hėna - vashė flokartė

Shfaqet ylldeti.

 

26.

Oj, xixėllojė

Ku ėshtė ėndrra ime?

E di - bjer e fli!

 

27.

Kėnga e burrit,

Ēdo fytyrė fėmije

Lisa me degė...

 

28.

Ylli i ndritshėm

Rrin nė tė ergjendtin fron

E pėrgėzojmė...

 

29.

Lundron nė detin

Mė tė yllzuar tė natės

E arta anije.

 

30.

U nisėn herėt

Fėmijėt nė rrugėtim

I flakėn ėndrrat.

 

31.

Kah ora shtatė

Mbaruan lojėn vjollcat blu -

Hyri princesha

 

32.

Dikur kah mbrėmja

Kur shuhet rrezja e fundit,

Bufi rrinte vuv.

 

33.

Pesė orė pas

Mesnate e dy ēerek

Agu sapo doli.

 

34.

Nėn qarr apo lis

I kallxova trishtilit

Era s'ka shtėpi!

 

35.

Mbrėmje verore

Erėn e kemi gjetė

Duke thur gjergjef.

 

36.

Njė kėngė jevge

Thėrret jevgun thuthuq!

Ai bėnte nojma...

 

37.

Njė nga njė shkunden

Gjethet verdhushka tė rreme -

Degėt e gjera.

 

38.

Dhe shumė gjera

Do mė kallxonte era

Nė ditė vere.

 

39.

Fli, o vocrrak, fli!

Mbylli sytė e dlirė

Shko pėrtej malesh.

 

40.

Pikėmesditė.

U rrėmbye nė mes tė rrugės

Njė puthje jevge.

 

41.

Dielli - po sharron

Ylli m'i ndritshėm zbriti

Kur ti zgjate dorėn.

 

42.

Tej - buzė lumit -

Kallamet shushurojnė

Pasqyrė e shtrembėr.

 

43.

Nesėr tė presin

Plot gėzime kaltėroshe,

O, dre tė mbarėn!

 

44.

Dreri vrap po ikė,

Bjeshkėve tė djegura,

Para drenushės.

 

45.

Macė e egėr

Nė mėngjes do tė vraposh

Mbi kalin e qyqes.

 

46.

Ujku egėrshan

Nė tė kulluarėn vesė,

Vrapthi shuan etjen.

 

47.

Me pesė gjethe

Tėrfojėn duke kėrkuar

Flutura digjet.

 

48.

Ēupėzat pyesin

Mbarė mendojnė ēunat:

Urė bashkimi.

 

49.

Dora plot lytha

Flokėt m'i pėrkėdhelė

Qielli irnoset.

 

50.

Krekca belhollė

Zogjtė ndėrtojnė ēerdhe,

Gjurmė pranvere.

 

51.

Bjeshkės erdh vjeshta,

Me petka solemne - nur.

Rrapi ofshani!

 

52.

Mėngjesi merr gof

Galduan zemrat tona shqim...

Fyelli lėshon zė.

 

53.

Pėrhapet mesdita

Zemra ime bėhet lundėr

Tehu i shpatės.

 

54.

Njė grizhalemzė,

Shelgjet i mbuloi me blerim

Erdh plim bilbilash.

 

55.

Mbrėmje jugore.

Fėmijėt sillen nė rodhan.

Zogj nga rrufeja.

 

56.

Degėve tė vishnjeve

Fluturat fill ia behėn

Bletėt ua mbathėn.

 

57.

Vockoja shikon

Ėndrrueshėm mollėn, kapton

Faqekuq prore.

 

58.

Janė lot - ndofta

Tė zogjve qė pa ēerdhe

Detin kalojnė.

 

59.

Vandaqe drite

Mbi fushėn e zbardhueme

Sheshpushim krushqish.

 

60.

Vrapojnė valėt

Nata lėshohet nga qielli

Nė lundėr hėne.

 

61.

Agloshi - djalosh,

Kuajt e bardhė tė lodhur

Krehi me rreze.

 

62.

Dita zgjoi shpezėt

Zbritėn lehtė nga bjeshkėt.

Flatrėn e kėngės.

 

63.

Nėse nuk e mbėrrin

Larg ngjyrėn e takimit.

Qėndisi shtigjet.

 

64.

Era si ushtar

I lodhur la shpatėn e vet

Nė breg tė lumit.

 

65.

Liqeni po zgjohet

Me gjuhėn e valėve

Fėmijėt nė zall.

 

66.

O, rreze e yllit

Tuf'e larme pranverore

Sa ndjellamirė!

 

67.

Nė Qafė - Thanė,

E tej malėsi e det -

Haiku koral.

 

68.

Degės me piptha

Ia thot me ngé trishtili.

Njė ēurg drite.

 

69.

Gėzohet toka

Ēel kumbulla vlonjate

Sytė magjepsen.

 

70.

Liqenet e Lurės

Dielli qė po krijohet

Me sy filxhani.

 

71.

Liri mė liri

Na ke pasur dashuri

E - nė njė zemėr.

 

72.

Po kėtij shtegu

Haikun me fjalė shprese

Ndonjė yll - ulli. 

 

 73.

Lulen e vet rrit.

Venitja orė e saj

Bie nė pirg zemre.

 

74.

Ēelėsat e gėzimit

Haikun e prajshėm tė shiut

E ēelin nė buzė.

 

75.

Dehet jargavani

Puthja lyp formėn e vet

Lulja kur lahet.

 

76.

Vreshtės sė rrushit

Shijon mushtin e parė -

Natė pa gjumė.

 

77.

Ē'festė kremtojnė

Thneglat n'agun e bardhė

Krushqit najadė.

 

78.

Mu nė Rozafė,

Nusen e re gurėzuan

Sycicė - kurban.

 

79.

Kur tė bjen buria

Prej njerit nė tjetėr skaj

Fushė mejdani.

 

80.

Muskujt e fuqishėm

Tėrheqin barrėn e ditės

Turfullon kali.

 

81.

Drunjtė shtatbardhė

S'do ketė mė njomėsi!

Ngordhin gomerėt.

 

82.

Kuvlia e zogut

E pėrshkon kėngėn e tij

Frutat kėndonin.

 

83.

Ata pijnė helm

Qesendi pėr... tė menēurit -

Miku i kopshtit.

 

84.

Ta zgjidhė gojėn

I nemitur ashtu rri,

Ēile gur gojėn.

 

85.

Kupėn e Sokratit

Po. Helmin se piva fare.

Dorėn nė zemėr.

 

86.

E dinte mikja

Ka ndonjė hall nė buzė

Mes gardhiqeve.

 

87.

Unjur nė bankė

Shih, hija e njė njeriu

Matet me vetveten.

 

88.

Vėshtron pėrmallshėm

"Gjithkush bėn punėn e vet!"

Rri pranė pemės.

 

89.

Mėrdhezen tė dyja

Pėrpushin njėra tjetrėn -

Gratė xanxare.

 

90.

Gjaku i prishur

Shumė jetėra - shemben

Mos u zhyt nė te. 

 

91.

Lorka dhe Lorka

Ngopet kush me kitarė?

Nėpėr Granadė...

 

92.

Pse e duam Lorkėn?

Ylber mbi Guadalquivirin.

Vashat e Selvijės.

 

93.

Kopsht lot limonėsh

"Humbi tė mos vijė kurrė!"

Sa tė dua blerim!

 

94.

U zbyth brumbulli

Nga rruga drejtė bajgės

Pa faj tė lopės.

 

95.

Hithrat beft djegin,

Ndėrsa fjalėt dhelprake

Janė tė liga.

 

96.

Netėt e bardha

Nė vorbullin e ujit -

Rritet batica.

 

97.

Pas lėngatės sate

Mė vonė vjen e liga

Kaprojt luftojnė.

 

98.

Nė fshatin tufan

Sikur tė ishte trimi

Shpata do ndriēon.

 

99.

Lulja e djeshme

Verė e vjeshtė ndahen

Me flatrat e mia.

 

100.

Plagėt e tokės

Sytė ndjellin shi e lot

Vaji i fėmijės.

 

101.

S'ka kokėrr mielli

N'mendjen e prindėrve  magja...

Nuk vlen urata!

 

102.

Iku kuēedra

Nga lumi, nga pėrralla

Ėndrra tė qeta.

 

103.

Dhembja e ballit

E mllefur bėhet vrraga!

Miqtė i kujtojmė.

 

104.

Peshk i sėmurė

Jugu ēmendet nga vapa

Lindin kaktuset.

 

105.

Lejlekėt e etjes

Zbresin tehit tė dritės

Kėrkonin moēal.

 

106.

Ēekani farkon

Jasemin nė amėsim

Vjen erė zgjimi.

 

107.

Shuhet njė vullkan

Pėlcet tsunami - nami

Si gejzer flake.

 

108.

Nė shirit drite

Haikut erdhėn nga lindja

Vesh i kozmosit.

 

109.

Me fyt engjėllor

Mė bėn tė lumtur Lira,

Zėri i Orfeut.

 

110.

Shoqet mahniten.

Po qajnė prej lumturie -

Krojet e cemta.

 

111.

Kashta e Kumrit.

Hajger i blertė e pa shteg

Arrin i pari.

 

112.

Lumi pa emėr

Rrjedh nga shtatė perėndi

Puthja lidh brigjet.

 

113.

Tri shtojzovalle

Dhe njė vashė virgjėre

Therin ogiēėt.

 

114.

Ndėrron kėmishėn

Gjarpėri me flokėt e vashės.

Nga shpirti dhembja.

 

 

115.

Nata hyn n'agim

Gjakon mirėditėn e tij.

Heshtjen memece.

 

116.

Bashka tė bardha

Tė reve grafullojnė gjolin

Bregut tė majtė.

 

117.

Ulen mėllenjat

Nė pragun e shtėpisė

Me retė kope.

 

118.

Kėngė e barit

Simfoni Betoveni...

E vakėt puthja.

 

119.

Vargu i kėrkuar

Dy pėllumba tė bardhė

Mė sjellin haiku.

 

120.

Fati - ylli im -

Pėr ėndėrrimet e mia

Ndali shtrėngatat.

 

121.

Pėrkushtimi im

Shpresa kurrė e humbur!

Sprovon fuqinė.

 

122.

Mė vlonte gjaku

Pėr hakmarrje tė tmershme -

Zgjohet feniksi.

 

123.

Shi, pėr besė, shi!

Nėpėr plepat e shpirtit

Lumi rrjedh nė det.

 

124.

Shkėmbi e guri

Tėrbohen kur fryn orkani

Ia lėshon frerėt.

 

125.

Vjen frymėzimi

Kolibri mė ka lakmi.

Tė shitoftė fjala.

 

126.

N'orėt diellore

Lumi i Nerodimjes

Lyp bifurkimin.

 

 

127.

Shtat'i Tanushės,

Mė magjepsi dashuria

Fare s'e di pse?

 

128.

Pas ēdo takimi

Marr letėr pa pėrgjigje.

Askush nuk tė njeh.

 

129.

Tė them: ah loēkė!

Afrohu ma kthe shpirtin

Gjakun e kėngėn.

 

130.

Ylli i mėngjesit

Me sy tė kaltėrt nė gji

Era e blertė.

 

131.

Retė e blerta

Kanė gjakun e blertė,

Dhe lotėt e blertė.

 

132.

Mullinj dhe plepa

Lum tė thėrret zbatica

Pėr njė thundėr kali.

 

133.

Derė e hapur

Nė gjuhė ruhet kripa

Luga me bilbil.

 

134.

Tė gjithė ikin

Gjarpėri ma ngjoki gishtin

S'ma thithi helmin.

 

135.

O, shtyllė drite

Nė vetullėn e hollė

Njė shtjellė uji.

 

136.

Shtizė nė zenit

Nė kaltri tė paskajshme,

Flamur i grisur.

 

137.

Dhembja tinzare!

Ndjesė ngadhnjimit tonė!

Zgjohen kujtimet.

 

138.

Sytė e korbit

Godasin thembrėn e Akilit,

Shpėto ballin tėnd.

 

139.

Lulja derdh polen

Duke pritur bekimin,

Sogjon flamingon.

 

140.

Fushė e paanė

Dhe asnjė fije bari

Ec, ec, ec heshtur...

 

141.

Deti ulurin

Mund tė jetė njė barkė

Dallgėt vrik tranden.

 

142.

Prapa pluhurit

Dėgjoj hapin e hutuar

Qesh anemona.

 

143.

Nga njė gur memec

Ėshtė gdhendur njė fyelli

Me petale gjyli...

 

144.

Titrimė stine

Zogu u mbyt nė harfė

Derdhi lot Orfeu.

 

145.

Peja si vashė.

Syt'e Grykės sė Rugovės -

Lindin dashuri...

 

146.

Ka shumė pyje

Me lisa shekujsh ngarkuar

Kah s'arrin kometa.

 

147.

Hi dhe katarzė

Eshtrat prushit tė vatrės -

Lėkura flamur.

 

148.

Sqep qukapiku

Lisit ia shpon blerimin,

Grife prej rrezesh.

 

149.

Nė det e harruar

Valės ia shkurton hapin

N'ikje pulėbardha.

 

150.

Bilbil Gjyzari.

A ka gjė mė tė bukur,

Mbi lule t'akacjes?

 

151.

Zambak i freskėt

Ne i kėmbejmė nishanet.

Dielli nis e ngroh.

 

152.

Shteret shikimi...

Rri freskėt Mona Liza,

Flatrim albatrosi.

 

153.

Me mall tė pashuar

Lėshohet mbrėmja jote

S'lejoj korb e kob.

 

154.

Mė kthehet fuqia

Si gladiator ngadhnjimtar

Qiri i ndezur.

 

155.

Imazhi i haikuve

Parfum i kopshtit tė zemrės.

O, magji, fjalė!

 

Shkup, maj - qershor,

Vendlindje, korrik - gusht, 2007

 

 

 

 

 

 

 

Autor nga Kosova

 

 

 

EJUP IDRIZI 

AFSHI PUTH LULET

 

H A I K U

 

 

 

*   *   *

Nė degė tė blirit

Bilbili kėndon.

Pėrjetimet kujtim vetmie.*)

 

*   *    *

Lulet nė kujtesė.

Ditė me vapė.

Pranvera nė parakalim.

 

*   *   *

Freski pranverore

Nėn ēati

Zogjtė ngrenė fole.

 

*   *   *

Rrufetė ēajnė qiellin.

Ditė furtunė.

Numėrohen lisat e rrėzuar.

 

*    *   *

Pranverė.

Bulim lulesh.

Hėnė e re nė horizont.

 

*    *   *

Dy mijė vjet pritje.

Rrathė ferri dantesk.

Mė nė fund pranverė…

 

*   *   *

Lulet shumėngjyrėshe

I kanė ēel petlat.

Sytė e kanė shkėlqimin e tyre.

 

*    *    *

Ngjyrat  e ylberit pas shiut,

Pėrthyhen pėrmes rrezeve tė diellit

Vrojtojnė efektin.

 

*   *   *

Erdhėn nga larg.

Kohė me mjegull.

Copa e akullit s’po shkrihet.

 

*    *   *

Bilbili i kėndon kėngėt

  degė tė shelgut.

Dega loton nga ngashėrimi.

 

*    *    *

Dy turreca nė degė

I mbajnė iso njėri-tjetrit.

Kėngėt vajtim a gėzim.

 

 

*   *   *

Nata dremit si nė djep.

Vija e agsholit

Ia zbulon hilet errėsirės.

 

*    *   *

Demi bėrlyket i harlisur.

Zgjedha rri varur.

Pret…

 

*   *   *

Ogiēi prin.

Kėmbora

Alarm drejtimi.

 

*    *   *

Qeni kuisė mbi tėbanė.

Ujku mpreh dhėmbėt.

Dera ka mbetur hapur.

 

*   *   *

Dita prźt fillimin e agsholit.

Hėna drapėr pa dorėz.

Errėsira fėrkon duart.

 

*   *   *

Zogjtė nė degė dremisin.

Presin agsholin.

Nata i ka ngulur kanxhat.

 

*    *    *

Qerret e mbushura plot dru,

Tė njoma, tė thata gjithfarė.

Pylli vajton nė heshtje.

 

*   *   *

Zogjtė

Kėndojnė degė mė degė.

Meloditė pritėn pa bujė.

 

*   *   *

Nė lagunėn tėnde,

Ēelin lulet

E zemrės sime.

 

*   *   *

Nė paanėsitė e botės

Stinėt ndėrrohen.

Diku lule, diku acar.

 

*   *    *

Mos mė pyesni mua.

Pyeteni rrugėn zigzage.

Ajo mė solli maje kodre.

 

 

 

 

*   *   *

Shqiponjat nė fluturim lartėsive

Xixa stralli mbi token e shkrumbuar

Pendim i vonuar.

 

*   *    *

Kolona buzė shkrumbuar,

Zvarritej kalamendur.

Anėsh kobra.

 

*   *   *

Me mijėra zogj fluturuan.

U tubuan nė njė ēerdhe.

Kishte vend edhe pėr tė tjerė.

 

*   *   *

Shumė shpesė i treti furtuna

Pėrtej ku bren miza hekur

Rihapėn pėr tė satėn herė gropa.

 

 

*   *   *

Nė shkretėtirė,

Oaza nė njė cep.

Jeta edhe ashtu nė zgrip.

 

*   *   *

Gėrmim i thellė nė dhe.

Zbulimi.

Trishtim shpirti.

 

*   *   *

Pleshtat e natės tė dehur,

Vallėzojnė e vallėzojnė

Mbi akullin e trupit tim.

 

*   *   *

Kur jam nė mes shokėve,

I tuboj ėndrrat.

Dyfish forcohem.

 

*   *   *

Zogjtė pas shtegtimit.

Nėpėr pengesa.

U kthyen nė ēerdhet blojė.

 

*   *   *

Hidhėrimet nga zemra rrjedhin

Falėnderimi u takon syve

Pėr lehtėsimin e shpirtit.

 

                                                                     *   *   *

Nga retė nė furtunė.

Breshėr kokėrrmadh.

Vrima e miut kapak floriri.

 

 

 

*   *   *

Nuk erdhėn!

Rruga mbet nė pritje.

Vesonte shi.

 

*   *   *

Kali i drunjtė hesht e s’bėzan.

Errėsirė e pllakosur.

Tradhtia farkon duart nė pritje.

 

*   *   *

Era shtrinė kthetrat.

Rrobat e leckosura.

Hukama e duarve dėgjohet larg.

 

*   *   *

Zogjtė,

E  presin melodinė.

Po teksti?...

 

*   *   *

Qetėsi nė tėbane.

Kopeja e ujqve ulėrinė.

Dimėr i ashpėr.

 

*   *   *

Shtazėt e pangopura

Kullosin,

Nė livadhin e natės pa hėnė.

 

*   *   *

Kėngėt e bilbilave.

Purpuritete shkėlqyese.

Jehona kalon oqeane.

 

*   *   *

                                                                     Libri i mirė

Kėnaq lexuesin.

                                                              Urė qė lidh dy brigje.

 

*    *    *

Kecėrit lodrojnė tė harlisur.

Ujqit mprehin dhėmbėt.

Bariu askund.

 

*    *    *

Bletėt i duan lulet.

Nektari i ushqen.

Mjalta tretet dikah.

 

*    *    *

E pėrpjeta tė lodhė.

                                                              Tatėpjeta tė rrėmben.

                                                                  Ec e gjeje mesin.

 

 

 

 

*   *   *

Ujit e detit avullohet.

Bardhėsia  mbetet pas.

Krip  pa jod.

 

*   *   *

U hapen gropa gjithandej

Skulptura tė kryqėzuara brenda

Zemrat katran nga pikėllimi.

 

*   *   *

Gjashtė vjet pa zogjtė e tretur.

Pritja e ka tejkaluar vetveten.

Numėrohen netėt pa gjumė.

 

*   *   *

Pranvera sjell rinim.

Lulet sjellin freski.

Shijimi mjaltė a pelin.

 

*   *   *

Pylli plot me roga

Degėt nė pėrrua

Trungjet lotojnė.

 

*   *   *

Kaloi koha e ecjeve nėn hije

Tash vetėm trungje anėsh

Rruga nė peshk tė diellit.

 

*   *   *

Bardhėsia ka rėnduar lisat.

Gjethe tė tulatur.

Pranvera ende larg.

 

*   *   *

Pemėt e zhveshura nynd.

Zogjtė tė pupėzuar.

Ėndėrrojnė gjelbėrimin.

 

*   *   *

Pemėt e hershme,

I thanė bryma mėngjesore.

Sythėt lotojnė - heshtin.

 

*   *   *

Lulėbardhat nė pemė.

Pranverė.

Shelgu loton.

 

*   *   *

E shikon pjesėn e zbrazėt tė gotės.

Pjesa e mbushur nėn hije.

Pakėnaqėsia nė kulm.

 

 

 

 

*   *   *

Dielli ngroh njėsoi.

Pengesėn e shkakton dimri.

Qė hyn nė mes.

 

*   *   *

Dielli i takon ditės

Hėna i takon natės

Zgjedh e orientohu vetė.

 

*   *   *

I thanė shelgut:

- Mos loto!

Gjashtė vite u lotua mjaft.

 

*   *   *

Loti ka tharė barin,

Me njelmėsinė e vet.

Flitet me gjuhėn e dhembjes.

 

*   *   *

Lulet i zbukuron pranvera.

Bletėt ua thithin nektarin.

Gėzimi korret me hėnėn drapėr.

 

*   *   *

Kėnga e bilbilit tė joshė.

Kėnaqėsia nė kulm.

Jeta oazė lumturie.

 

*   *   *

Kur tė rehatohen skeletet,

Fillon qetėsia.

Shelgjet do t’i ndalin piklat .

 

*   *   *

Era  kėndo pėrmes vrimave.

Fishkėllimė nė dritare.

Duhma  e acartė sjell drithėrime.

 

*   *   *

Dita ik ngadalė.

Muzgu i lėshon rrėnjėt.

Nata njerkė pėr udhėtarėt.

 

*    *    *

Sytė e hutinit nė zgavėr.

Liqen kaltėrosh.

Nė natėn pa hėnė.

 

*   *   *

Dallėndyshet nė fluturim

Tė Bukurat e Dheut mbi tokė

Pranverė nė sytė e mi.

 

 

 

 

*   *   *

Prilli kėndo kėngė shprese.

Lulet nuse tė stolisura.

Degėt e pemėve mbushur me zogj.

 

*   *   *

Lumi gurgullin nė udhėtim.

Peshqit hedhin valle.

Karremi nė bisht tė sorrės.

 

*   *   *

Fyelli i bariut,

Jehon nė male.

Zėri melodi ngashėruese.

 

*   *   *

Puna

ABC

E jetės njerėzore.

 

*   *   *

Nė ditėn e vranėt

Ndjej njė tjetėr ditė

Nga ajo e shėnuar nė kalendar.

 

*   *   *

Nė mėngjese pranverore

Nxitoj t’i zgjoj zogjtė

Ylli i mėngjesit i zgjon para meje.

 

*   *   *

Dhimbjet  shpirtėrore,

Pėr zogjtė e humbur.

I lotojnė shelgjet pranė lumenjve.

 

*   *   *

E adhuroj natyrėn

Me lumenjtė gurgullues,

Qė i kėndojnė serenatat e dashurisė.

 

*   *    *

Nė vapėn e gushtit,

Hija ul tensionin.

Infarkti nė prag.

 

*   *    *

Nė burim,

Lumi rrjedh i kthjellėt.

Pėrrenjtė e turbullojė rrjedhės sė tij.

 

*   *    *

Yjet shkėlqejnė njėsoj

Por...

Dielli ditėn u bėhet pengesė.

 

 

 

 

*   *   *

Jeta lind me diell

Vazhdon me vranėsi

Pėrfundon me muzg.

 

*   *   *

Lulet e pemėve nė pranverė,

Guaska  kokrrash.

Shkopėsen  xhemperėt.

 

*   *   *

Misrin nė ara

Zogjtė e zhveshin.

Gurėt e mullirit nė pritje.

 

*   *   *

Zogjtė kėngėtarė tubohen.

Melodi  tė vyshkura.

Festivali njė lugė kos nė det.

 

*   *   *

Festivali filloi.

Kėnga nė kupė tė qiellit.

Melodi tė ngatėrruara.

 

*   *    *

Zogj tė ēalė nga furtuna.

Presin pranverėn tė bulojė.

Harresa u bėhet pengesė.

 

*   *   *

  kafaz,

Pranvera shijohet.

Me sytė e zemrės.

 

*   *   *

Vapa e ngrohė.

Acari e ftohė.

Trupi e kėrkon mesin.

 

*   *   *

Lotėt

Pikla vese pranverore.

Shpirt i trazuar.

 

*   *   *

Pranvera nė bulim.

Unė shoh mjegull.

Dimri ma ka ndryshkur vėshtrimin.

 

*   *   *

Afshi i puth lulet,

Ngrohtėsisht.

Dashuria nuk tretet.

 

 

 

 

*   *   *

Njė kaēile dhe pėrmbi.

Errėsirė.

Fund i pashmangshėm.

 

*   *   *

E prisnim pranverėn.

Dimėr nė mes.

Lulet assesi nuk ēelnin.

 

*   *   *

Sytė mė shkuan drejt lumit.

Ai lundron brenda qenies sime.

Mungon delta.

 

*   *   *

Pi verė tė kuqe.

I ngashėryer.

Dehja vjen pėrmes rrezeve tė diellit.

 

*   *    *

Kėnga e pritjes.

Jehonė nė lisnaja.

Gjelbėrim i vonuar.

 

*   *   *

Bubullimė.

Natyrė e ngrysur.

Shi loti.

 

*   *   *

Valėt e detit.

Shkumojnė.

Anijet presin qetėsinė.

 

*   *   *

Rėnkim  zogjsh pas furtune.

Me krah tė thyer.

Ēukitje nė ndėrgjegjen e fjetur.

 

*   *   *

Era i tund lisat furishėm,

Gjethet shkundėn.

Rrėnjėt tabanohen thellė...

 

*   *    *

Mali i ka veshėt.

Fusha i ka sytė.

Kujdesi nė mes.

 

*   *   *

Pemėt kanė qitur sythet.

Bulim.

Pranvera nė zemrat e njerėzve.

 

 

 

 

*   *   *

Bilbili ia thotė kėngės

Shend e verė.

Dhelpra e shikon me bisht tė syrit.

 

*   *   *

Ujku e dhelpra nė vath.

Bėnė kėrdinė.

Dalja  nėpėr vrimė tė gjilpėrės.

 

*   *   *

Melodi e kėngė,

Disi.

Zėri krrokamė sorre.

 

*   *   *

Lepuri e breshka nė vrap.

Gara ka filluar.

Suksesin e sjell kėmbėngulėsia.

 

*   *   *

Shqiponja me qengj nė kthetra,

Zotėrim lartėsish.

Sorra e ngatėrruar nė bashkė tė ogiēit.

 

*   *   *

Sytė ngjyrė qielli.

I ēojnė peshė tik-taket e zemrės .

Tretja vesė mėngjesi.

 

*   *   *

Dimėr i ashpėr.

Nė dritare.

Ēukit uria e mijėra zogjve.

 

*   *    *

Nė natėn me hėnė,

Gėrvishte.

E gjete ndėrgjegjen time tė pastėr.

 

*   *   *

Fytyra jote,

Nė liqenin e ėndrrave.

Mbyllur nė guaskė deti.

 

*   *   *

Nė pasqyrėn e lotėve.

E shoh.

Kufomėn time.

 

*   *   *

Bukuria jote,

Trokiti nė portėn e zemrės sime.

Mėngjes pranveror.

 

 

 

 

*   *   *

Hapi perdet e natės sate,

Dhe shiko,

Diellin e ditės sime.

 

*   *   *

Zėri i arsyes,

Ēukit nė ndėrgjegjen e secilit.

Ēakallė mulliri.

 

*    *   *

Piklat e shelgut,

E shuajnė etjen tėnde.

Oazė shkretėtire Sahare.

 

*   *   *

Sytė lotojnė ngashėryer.

Vesė pranverore.

Peng i fjalės sė dhėnė.

 

*   *   *

Shiu pikėlmadh.

Shuan etjet.

Ndėrgjegjja e secilit nė vend tė vet.

 

*   *   *

I groposa ėndrrat thellė,

Nė ishullin e kujtesės.

Reflektimi i tyre nė pasqyrė tė jetės.

 

*   *    *

Dyzet vjet,

Me ditar nė dorė.

Fundi ngadhėnjim meritor.

 

*   *   *

Dyzet e sa vite,

Mbolla farėn e dijės - jetė.

Pushimi nėn hijen e harresės.

 

*   *   *

Mbi dyzet vjet

U rinova, u burrėrova e u plaka me filiza.

Frytet i pėrjetoj me kėnaqėsi.

 

*   *   *

Gotat me verė tė kuqe.

Nosit liqeni lasgushian.

Flijim madhor.

 

*    *    *

Fjalėt i pėrcjell era.

Pulėbardha tė liqenit nė fluturim.

Hėnė nė tė pesėmbėdhjetat.

 

 

 

 

*   *   *

Nga gjethi nė gjeth,

Pikojnė lot vese pranverore.

Depėrtim rrezesh nėpėr tė ēara.

 

*   *   *

Jetėn e shoh

Pėrmes syve tė pranverės.

Kėnaqėsia nė kulm.

 

*   *   *

Nata mbjell errėsirėn.

Xixėllonjat fanar ndriēues.

Sytė gjejnė orientimin hapėsinor.

 

*   *   *

Fillim hamsimi i egėrsuar.

Bardhėsi nė tėbane.

Kėnga plakut iu ngri nė gojė.

 

*    *    *

Fjalėt pas shpine,

Kukuvajka nė degė.

Durimi sfidė e shpirtit.

 

*    *    *

Cicėrima e bilbilit nė kafaz,

Nė mes kėngės a kujės.

Nostalgji pėr tė qenė i lirė.

 

*   *   *

Nė moēale

Mushkonjat papengueshėm,

Luajnė ethet e malaries.

 

*   *   *

Zogjtė mbyllur nė fole.

Rrebeshe breshėri nga ēdo anė.

Ēerdhet e shpuara vrima-vrima.

 

*   *   *

Nė ditėt pa diell,

Pemėt lulojnė tė molisura.

Jetė-vdekja shikon pėrmes vrimės.

 

*   *   *

Dimri nė parakalim

Acari nė kulm.

Hėna e ngrėnė.

 

*   *   *

Valėt e detit tallaz-tallaz.

Anija nė luhatje.

Dashuria ėndėrr a realitet.

 

 

 

 

*   *   *

Urithi kalėron labirinteve.

Natė pa hėnė.

Arė e lėruar.

 

*   *   *

Jeta ime e brishtė.

Mjegull mėngjesore.

Suksesi pritje e gjatė.

 

*   *   *

Natė dimri pa hėnė.

Bardhėsi nė errėsirė.

Pranverė e vonuar.

 

*   *   *

Liqeni vezullues.

Kaltėrsi.

Ēafkat e humbin orientimin nė mjegull.

 

*   *   *

Gjethet vjeshtore,

Nė asfalt.

Metaforė kėngėsh pa melodi.

 

*   *   *

Gurgullimė lumi.

Hedhet grepi.

Nxjerrėn copėza lashtėsie.

 

*   *   *

Era lėkund gjethet.

Heshtje.

Vegim nostalgjie.

 

*   *   *

Vendlindja dremitė nė heshtje.

Barin e lėkund era.

Kujtimet krushq pa nuse.

 

*   *   *

Bubullimė.

Breshėr kokėrrmadh.

Lulet luten.

 

*   *   *

Vesa pikon,

Mbi token e shkrumbuar.

Xixa stralli.

 

*   *   *

Vjeshta ka lėshuar rrėnjė.

Shiu gėrryen hulli.

Gurėt e mullirit nė pritje.

 

 

 

 

 

*   *   *

Fara e hedhur nė arė.

Sorrat sodisin e heshtin.

Kuti e Pandorės.

 

*   *   *

Rrjeta e merimangės

Nė kėnd.

Peshkatarėt nė pritje.

 

*   *   *

Muze historik.

Antika tė lloj-llojshme.

Koha matet me hijen e trupit.

 

*   *   *

Zėrat dėgjohen maje mali.

Vijnė valė-valė.

Unė pėrtypi heshtjen nė heshtje.

 

*   *   *

Dimėr i ashpėr.

Acari nė parakalim.

Pranvera do tė vijė patjetėr.

 

*   *   *

Kėsaj pranvere tė vonshme,

Shi do tė ketė.

Lulet mė s’do tė vyshkėn.

____________

*) Hajkun e parė e kam shkruar mė 23 maj 2005.

 

 

 

 LETĖR PĖRCJELLĖSE

     

 I nderuar zotėri Miliaov!

 

 Jam i lirė t’ua ofroj dorėshkrimin tim tė parė tė titulluar: Afshi i puth lulet – Hajku. Kėtė dorėshkrim po ua dėrgoj pėr redaktim: a) nėse e shihni tė arsyeshme, b) nėse ju premton koha, c) nėse nuk ju vjen rendė qė ta lexoni, ē) nėse nuk ju duket si diēka e vogėl, d) nėse, si tentim timin tė parė, nuk  e konsideroni si lodėr, dh) nėse nuk pėrtoni tė mė jepni ndonjė kėshillė, qė ju e shihni tė arsyeshme a tė domosdoshme etj.

Mė duhet ta pranoj haptas se pėrpara leximit tė librit Tuaj: Miliaov Kallupi dhe Hajku, tė cilin ma solli mbesa ime, Brikena, tė nėnshkruar nga Ju mė 28 Nėntor 2004 nė Elbasan, s’kisha ide se ē’ėshtė Hajku. Pas leximit tė kėtij libri (dy herė), pas takimit tonė  nė Fier mė 20 dhe 21 maj 2005 nė:  Fjala  Poetike - Apolonia 2005 dhe pas leximit edhe tė librave: Psherėtimė ere, Hajku (pėrzgjedhje poetike), Rrėkeza tė hazdisura, dhe Nimfa – Hajku, m’u shtua interesimi pėr Hajkun. Filluan tė hyjnė brenda qenies sime shkėndijėzat e para xigluese pėr kėtė lloj e formė tė poezisė, qė dita-ditės po mė rrėmben e po mė bėn pėr vete.

Jam i lirė tė shfaqi dėshirėn time qė Kujtim Agalliu, nėse pranon, tė bėhet recensent.

           Pres pėrgjigjen Tuaj me ndonjė vlerėsim, qė do tė mė kishte shėrbyer si moto hyrėse.

Nderime vėllazėrore!...

Mitrovicė, mė 27 nėntor 2005                                                                      Ejup IDRIZI    

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MIHAL DISHO

 

AJKĖ VLLEHE  

Haiku

 

EGNATIA

 

Redaktor:

Nexhip EJUPI

 

Reēensues:

Dhimo Tarusha

 

Arti Grafik:

“SEDI” Art Designer

 

Botues:

Milianov KALLUPI

 

Botimi i kėtij libri u mundėsua nga shpirti bujar i vllehėve

 

© Mihal Disho, 2002

 

Shtypur nė Shtypshkronjėn “Flesh”

Tiranė, 2002

 

            Pėrshėndes nga zemra miqtė e mi krijues, Dhimo Tarusha, Milianov Kallupi, Nexhip Ejupi etj., qė mė inkurajuan tė shpalos krenarisht shpirtin vllah nė poezitė e mia.

            Ndėrkohė, ky libėr ėshtė njė pėrkushtim pėr tė gjithė vllehėt, jeta e tė cilėve ka rrezatuar vetėm dritė nė zemrėn time, mė ka pėrkundur e mė ka mbrujtur me dashurinė e pakufishme pėr njeriun, natyrėn, shpresėn ...

 

                                                Autori

 

SHPIRT POETIK QĖ DRITHĖRON E VRUJON DASHURI, MJALTĖSI, AJKĖSI ...

 

            Nuk ėshtė e rastėsishme fillesa e guximshme e mikut tonė, Mihalit, nė poezi. Ai vjen nė kėtė libėr si njė poet i mirėfilltė, i rritur, fill pas botimit tė dy librave tė tjerė me studime, pėrkthime e me rrėfenja.

            Jeta e vllehėve, me gėzimet dhe brengat e saj ėshtė rrėnjosur aq shumė nė vetė jetėn e tij, sa ia ka detyruar shpirtin t’i drithėrojė e t’i vrujojė vetėm dashuri, mjaltėsi, ajkėsi ...

            Mihali, nėpėrmjet njė strukture tė veēantė poetike, siē ėshtė hajku ose tercina, shpalos veēorinė e parė e themelore tė librit tė tij. Ėshtė fjala pėr njė varg konstatimesh poetike nė formė sentenciale. Brenda tyre zakonisht inkorporon njė filozofi tė caktuar artistike, kuptohet pėr ndonjė ēėshtje jetėsore apo ekzistenciale, si gjithnjė pėr vllehėt. Kur hasim nė kėtė trajtė, fitojmė pėrshtypjen sikur lexojmė fjalė tė urta apo thėnie tė menēura, pėr mė tepėr tė krijohet imazhi se jeta e vllehėve ėshtė mjaft interesante, e shpejtė, dinamike. Edhe kėputja e majave tė barit nga dhentė ėshtė njė hajku. Edhe currili i bardhė i qumėshtit nė vedėr ėshtė njė hajku. Edhe valėvitja nė ajėr e blegėrimės sė artė tė njė qingji ėshtė njė hajku. Edhe shpirti i ndjerė i vllahut qė nuk ther dot qingjin e vet, por ia jep fqinjit, se i vjen keq, ėshtė njė hajku. Edhe zbukurimet gjithė ojna tė vlleheve tė bukura si lule tė kaltra mali ėshtė njė hajku.

            Pra, siē shihet, kjo formė poetike i shkon mė pėrshtat karakterit, psikologjisė, botės sė pasur dhe jetės sė vetė vllahut. Por ajo qė ka mė shumė rėndėsi, kėto poezi, nė brendėsi, ruajnė tharmin e njė arti tė vėrtetė.

            Mihal Disho nėpėrmjet “Ajkė vllehe” mėton tė shpallė njė kumt tė caktuar poetik. Duke qenė se mbizotėruese nė libėr ėshtė hapėsira e jetės sė bukur e tė vėshtirė baritore, dashuria pėr njeriun, natyrėn, kafshėt, lulet e barin, problemet sociale e ato tė pėrditshmėrisė, ai orvatet fort mirė tė shprehė botėkuptimin poetik pėr veten, por edhe pėr mjedisin qė e sodit pėrreth. Nė kėtė rast ai nuk ėshtė “i largėt”, soditės, vėzhgues pasiv. Ėshtė pjesė pėrbėrėse e kėtij realiteti dhe veprues aktiv gjer nė transforim e nė gjallim. Mihali nuk mund ta shohė veten jashtė kėtij realiteti, sepse ėshtė vetė ky realitet qė ka pėrcaktuar qenien e tij krijuese. Nisur nga kjo, atij i duhet tė bėjė njė vetėprezantim, tė paraqesė letėnjoftimin poetik, me qėllim qė t’ia bėjė me dije lexuesit.

            Duke shpaluar veten si subjekt lirik, Mihali me kėtė rast zbulon temperamentin krijues, bindjen dhe vetėdijen, botėkuptimin dhe kulturėn e tij. Nėpėrmjet kėsaj ai shpall botėn poetike, universin brenda tė cilit ekziston ēdo gjė e nevojshme dhe e panevojshme pėr njeriun. Ashtu siē ėshtė edhe jeta, me tė mirat dhe tė ligat e saj, me shpresat dhe zhgėnjimet, i tillė ėshtė edhe ky univers artistik. Me kėtė shpalim vetjak tė autorit na jepet tė kuptojmė ēdo kontur tė shtrirjes poetike, tė botės ku ai lėviz si subjekt poetik.

            Tek “Ajkė vllehe” i veēantė ėshtė fakti se poeti nė strukturėn artistike bėn edhe njė tipizim me anė tė gjuhės poetike. Kjo ndodh atėhere kur pėrdor me vend e nė mėnyrė tė kursyer lokucione e fjalė specifike vllehe, ēka i kanė dhėnė poezive ngjyresa tė pranueshme dhe qė tė ngjallin emocion.

            Pra, edhe nė kėtė pikėpamje Mihali na del i zhdėrvjellėt dhe i matur, pėr kėtė arsye arrin tė konceptojė botėn shpirtėrore me mjete adekuate, me njė fjalor tė veēantė figurativ. Kjo flet pėr njė tipizim poetik tė sferės motivore dhe tematike.

            Le t’i urojmė Mihalit udhėmbarėsi nė botėn magjike tė poezisė.

 

Milianov Kallupi

Elbasan, prill 2002


 

 

*    *    *

                                   

Delet zbardhin natėn.

Vllahu i ruan

duke parė Arushėn e Vogėl.

 

*    *    *

 

Nėn fishkėllimėn e vllahut,

rurėzat vorbullojnė buzėt nė ujė

pas lėpirjes sė kėnaqshme tė gjollmės.

 

*    *    *

 

Pėrhapur si velenxė e bardhė,

delet krap-krupin barin e lėndinės…

Vllahu  tutje, me buzėt nė fyell…

 

*    *    *

 

Me kokėn pėrkulur,

milorėt shtrėngohen nga dhimbja e gjinjve.

Cėrr-cėrrat mbushin me shkumė vedrat.

 

*    *    *

 

Buzė lumit ujėkristal

zbardhin teshat e leshta tė ēobankave.

Bardhėsi e borėmaleve…

 

*    *    *

 

Gjyshe-vllahet, kokėlidhura me shami,

 

 

 

---------------

me fėmijėt si gėzimnajė luleshqerrash,

ndiqen pas prej karvanit baritor.

 

*    *    *

 

Vllahet avlemendėse

sovajkin ēeltirat e kullotave,

me ylbere ėndrrash jetėgjatė…

 

Bineku*

 

Karvanari vllah mbi kalė udhėrrėfyesin,

tund kokėn, i kėnaqur,

nėn tingujt e zilekėmborėve…

                                   

*Kalė i stėrvitur pėr revan e vrapime.

 

*    *    *

 

Vllahet me dru dasme,

i vargojnė kėngėt,

pėr dhėndrrin-diell e pėr nusen-hėnė!

 

*    *    *

 

Nėnėvllehet mbajnė fort traēadrėn,

nėn rrebeshin e dendur tė shiut.

Burrat me kėrrabė nė dorė nėn rrufetė!

 

*    *    *

 

Prin kopenė e blegėrimave vllahu,

xhuveli pėrqarket.

Tė dy me mendje tė kulloshtur te vedrat.

 

 

 

*    *    *

 

Vajtimet e vllahinkave

me oi-oi tė thekshme,

sikur tė vdesin edhe ty…

 

*    *    *

 

Njė grua vllahe i thosh bukėmarrėsit:

-Tė vijė Ai nesėr mbrėma,

t’ia puthė djepin fėmijės.

 

*    *    *

 

Nėpėr fier, si bleta,

vajzat vllahe mbledhin luleshtrydhe.

Po aq tė ėmbla dhe ato vetė.

 

*    *    *

 

-Vllahu im, ku mė je?

-Nuk ke faj, po delet ku t’i le?

-Njė natė le tė mos kullosin, veē pėr ne!

 

Rrėfenjė

 

E rrėmbyen bukuroshe-vllahen.

Sa e vuri nė gjumė rrėmbimtarin,

natėn u var, nė degėn e pishės…

 

*    *    *

 

Trim-vllahu i plagosur,

kėrkoi ta nxirrnin te ahishtja

pėr tė parė me sy gjelbėrimin.

 

*    *    *

 

Nė lisat e pyllit

me thikė gdhendin vllehėt emrat e tyre.

-Jetėshkrim i gjelbėr.

 

*    *    *

 

Nė lumin ujėftohtė

fėmijėt vllehė fusin doēkat,

tė ndėrrojnė qumėshtin me peshk.

 

*    *    *

 

Shtyrėsi, deleve nė shtrungė

u pėrkėdhel bashkėn,

tė mos u trembė qumėshtin.

 

Vllahmbathėsi

 

I mbath mirė mushkat,

tė mos u bien patkonjtė,

tė mos i ēalohen rrugės.

 

Natė vllehe

 

Edhe nė e zėntė gjumi majė kėrrabės,

e zgjon hėna

vllahbariun.

 

*    *    *

 

U shtuan delet.

S’e zė gjumi vllahun…

Ah, qingjat rioshė…

 

*    *    *

 

Shtangen delet,

po nuk i priu pėrēori.

Vllahu u del vetė nė  krye.

 

*    *    *

 

E di vllahu urtėsinė:

Ujku nuk ha me tė zgjedhur...

Gjithė natėn e pėrzė gjumin nga qepallat.

 

Vllehtė

 

Marrin shenjė me paticka

nė rrasa guri monopatit,

sikur t’u jenė pėrballė  egėrsirat...

 

Qethja e deleve

 

Duke cėrritur pika qumėshti,

sa i kėnaqka delet

ky zhak-zhaku gėrshėror!

 

*    *    *

 

Vllehėt thurojnė vathėn.

Blegėrimat, aty pranė,

i gėzohen shtėpisė mė tė re...

 

Deshtė

 

Afshėrisht u marrin erė deleve.

Kėnaqėsi e vllahut,

paēka se gruaja e dashuron gjer nė vdekje.

 

*    *    *

 

Jo me njė gisht,

me tė gjitha gishtat numėron vllahu,

tufa t’i shtohet dhjetėfish...

 

*    *    *

 

Vllahu e njeh limbėn* e bagėtive.

Vetė vllahishtja-

Aromė lulebliri.

 

 *Limbėn-gjuhėn

 

*    *    *

 

Nė kėmbė po flenė mushkat.

Gatit gunėn vllahu,

pa mbėrritur shiu...

 

*    *    *

 

Po kėrcejnė dele e qingja

drejt vathės.

E lumturuar kėrcen dhe zemra e vllahut.

 

Tmerri i vllahut.

 

U hodh njė dele nė lumė,

gjithė tė tjerat-prapa saj,

blegėrima mėndjelehta...

 

*    *    *

 

I ktheva sytė nga hėna.

Pashė vathė tė hirtė.

Oh, ē’trishtim!...

 

*    *    *

 

Ēelėn kumbullat pranė vathės sė deleve.

Tė papėrmbajtura

blegėrimat qumėshtore...

 

*    *    *

 

Shumė mė tė bardha se lulekumbullat

ato-

bejkat ruda...

 

*    *    *

 

Pėrballė shtėpivllehėve,

vathat-patkua kali,

sikur t’i kish skulpturuar Paskali.

 

*    *    *

 

Nė gurin mes vathės,

me radhė kėrcejnė kecat,

nėn ritmin e valleve vllahe.

 

*    *    *

 

Kullos tė leshtat,

me tė leshta vishem.

Ē’ngrohtėsi!…

 

*    *    *

 

Nomesė nė mal i ngjitet familja vllahe.

Kėtė valle tė madhe,

e heq nusja lozonjare...

 

*    *    *

 

Byrekun e fshehu nė gji.

U dogj i shkreti vllah!

Fqinja e dogji mė keq...

 

*    *    *

 

Tė vegjėlit,

torbat krahėve,

i mbushin me gorrica e tė qeshura vjeshte.

 

*    *    *

 

Paēka se jetonte nė kasolle.

Me sy frėngjish

bota u pėrplasej nė qelqe.

 

*    *    *

 

Me torbėn nė krah,

me kėrrabė e xumar* nė dorė,

vllahu di ta kullosė jetėn…

 

*xumar-fyell

 

*    *    *

 

Stolitė e vllaheve

gjithė ojna,

as hyjneshat nuk i kishin…

 

*    *    *

 

Nėn ēadra tė gjata

vllehėt i gėzonin dasmat.

Pjatat i lanin me ujė buronjash…

 

*    *    *

 

Vllahun e mbante tė pastėr

vaji i pagėzimit

dhe net-hėnat e pagjuma tė deleve.

 

*    *    *

 

Djepelidhura nė kurriz,

vllehėt mbartin jetėn.

Jetėn vocėrrake!…

 

*    *    *

 

Vedrat shkumė e qumėsht…

Bardhėsi e jetė,

shpirtėsi vllahe ...

 

Sirma*

 

E shkreta, kujtoi se humbi.

Zilekėmborėt e thirrėn qė larg,

ajo i falenderonte me tundje bishti.

 

 *Sirma-emėr qeni femėr.

 

*    *    *

 

Bukuroshet vllahe,

duke qendisur ėndrrat,

qendisin netėt hėnore tė majit…

 

*    *    *

 

Lisat mbajnė gdhendur

vetminė e emrave vllehė…

Ah, ē’pyll i trishtuar!

 

*    *    *

 

Me qirinjtė nėn kupkė,

vllehet dashurore,

shkulin dhimbjen e ftohjes sė burrave.

 

*    *    *

 

Mė do, s’mė do,

kėpus petale luleshqerre…

E ajo pranė meje…

 

*    *    *

 

Pashė nė ėndėrr mė tė bukurėn voskopojare.

Ah, moj ėndėrrprishėse,

ē’m’i bėre asaj nate!

 

*    *    *

 

Me furkėn nė brez,

me dy gishta te filli,

tiret Grabova e vllehėve.

 

*    *    *

 

Qumėshti - i bardhė,

djathi - i bardhė…

E bardhė, jeta e vllehėve.

 

*    *    *

 

Vjasta* vallen

e dredh porsi ngjala.

U ēmendėn vėshtrimet…

 

*vjasta-nusja.

 

*    *    *

 

Sheh fėmijėt si lozin me keca…

Psherėtin

ky plak kėmbėkryq!…

 

*    *    *

 

Koloviten vashat nė lozhur*…

Djemtė-

syziliqarė!

 

*lozhur-lishares.

 

*    *    *

 

Pranverė. Korije zogjsh.

Ē’ėmbėlsi

melodia e zilekėmborėve…

 

*    *    *

 

Varur te kaptelli

trasta e karvanarit…

Mbi gurė - shkėndija kali.

 

*    *    *

 

Dhuron shkrepsen

plaku vllah.

A s’i ngjan Prometeut !?

 

*    *    *

 

Dėrstilin ēorgat* vllahet.

Edhe nė ėndrra

stėrkalen tė djersitura…

 

*ēorgat-velenxė me thekė.

 

*    *    *

 

Tė largėta korijet e Lenijes.

Mėoshėli* mė ngjit buzėt

me mall fėmijėrie…

 

* mėoshėli-mana toke.

 

*    *    *

 

Edhe salepin e qėmtojnė vllehėt.

Edhe luleēajin…

Nė dimėr shpėrmallen me luadhet e verės.

 

*    *    *

 

Ikin shtegtarėt …

Ikin edhe vllehėt…

Delet ē’kanė qė blegėritin?

 

*    *    *

 

Fshatra tė banuara nga vllehėt…

Si delet, shtėpitė,

nuk shkulen nga kullota!

 

*    *    *

 

Na vdiq njė vllah…

Trishton me ne xumari*

dhe kėrraba prej bushi!

 

*xumari-fyell.

 

Emblemė

 

Te djepi i fėmijės-

tė gdhendur me ēopel,

dy deshė  ndeshen bri mė bri…

 

*    *    *

 

Edhe ninullat vllahe

bien era mėoshėli,

ajkė qumėshtorėsh…

 

*    *    *

 

Mbani vesh fyellin e vllahut?!

Jeta e tij

ka edhe brenga tė oishme…

 

*    *    *

 

Varrit tė vllahut,

delet blegėrijnė

e i lėpijnė kryqin…

 

*    *    *

 

Njėmijė dele tė ketė vllahu…

Secilit qingj

ia njeh tė ėmėn…

 

*    *    *

 

Fryn era e gjethit.

Vllahut i duket

se i gjethon dhe kėrrigu*.

 

*kėrrigu – kėrraba.

 

*    *    *

 

Sytė e vllahut - mbus