MUSTAFA SPAHIU (SHKUP)

- Haiku -
Redaktor: Milianov Kallupi
Lektor: Kujtim Agalliu
Arti grafik:
© Autori, 2007
Shtypur nė shtypshkronjėn:
Syrit tė mallit
Bajga e vendlindjes
I duket tortė
1.
Kėngėn e mbolla
Bulėzė n'degė qershie
Kėndon me merak.
2.
Kėnga flamingo -
Rrahje e parė flatre
Mė vėrshoi dhembja.
3.
U rrėnua ēerdhja
Ēastet e para - qėndresė
Pėrtrihen krahėt.
4.
Flatrim i parė
Revan i nisur hamshori.
Hėna samuraj.
5.
Etje mė etje
Drejtimeve tė kundėrta -
Vajė nė djepa.
6.
Zjarri e murlani.
Gurgullimė bleroshe
Lumi po rritet
7.
Nė Arbor vitae
Nė kurorėn e drurit
Tri dallėndyshe...
8.
Kėnga trumbetė
Nė degėn e lėkundur.
Blironin kroje.
9.
Fluturon fshati,
Mbi fushė e mbi lumė -
Buzagaz vatrat.
10.
Duke kėrkuar plangje
Tė ndritshme e, tė ngrohta
Lule tė zjarrta.
11.
Sapo rėnka dielli
N'ēerdhen e vogėl t'laureshės.
I kaltėrt syri.
12.
Portat e ditės
Degėve tė mėshteknės
Piktori i sheh.
13.
Kur nėna kthehet
Kėngėt lindin tė qarta.
Sqepat qelibar.
14.
Dhe gjeje haikun
Me fjalė mė tė shtrenjtė
Shtatė diej ngrohin.
15.
Natėn me hėnė
Do ta ruaj zemrėn e ngrohtė
Kasnec me diell.
16.
Ti e ke dorėn
Aq tė ngrohtė - mė mėso -
Si tė dashuroj?
17.
Syri i vashės
ėshtė krua qė buzėqesh
Aty buron shpresa.
18.
Prehėri - mjellmė
Erė bliri e premtuar -
Belin e hollė.
19.
Bebėzat vesė.
Vatrės lumturi prafullon
Sytė e Evės.
20.
Floēkė me lule...
Njė lule do ta pushtoj
Mbi pėrroin diellor.
21.
Lule - jeh gongu -
Me tė ēuditshme fleta
Mė erdhi loti.
22.
Dridhet daullja,
Gėzim i pakufishėm!
Filloi beteja.
23.
Ėndėrr Ikari.
Thellė fundit tė detit
Guacė fal mėrli!
24.
Ti sytė, i dashur
Mbylli me ngadalėzė
Ėndrrat rinore.
25.
Nė ujė lundron
Hėna - vashė flokartė
Shfaqet ylldeti.
26.
Oj, xixėllojė
Ku ėshtė ėndrra ime?
E di - bjer e fli!
27.
Kėnga e burrit,
Ēdo fytyrė fėmije
Lisa me degė...
28.
Ylli i ndritshėm
Rrin nė tė ergjendtin fron
E pėrgėzojmė...
29.
Lundron nė detin
Mė tė yllzuar tė natės
E arta anije.
30.
U nisėn herėt
Fėmijėt nė rrugėtim
I flakėn ėndrrat.
31.
Kah ora shtatė
Mbaruan lojėn vjollcat blu -
Hyri princesha
32.
Dikur kah mbrėmja
Kur shuhet rrezja e fundit,
Bufi rrinte vuv.
33.
Pesė orė pas
Mesnate e dy ēerek
Agu sapo doli.
34.
Nėn qarr apo lis
I kallxova trishtilit
Era s'ka shtėpi!
35.
Mbrėmje verore
Erėn e kemi gjetė
Duke thur gjergjef.
36.
Njė kėngė jevge
Thėrret jevgun thuthuq!
Ai bėnte nojma...
37.
Njė nga njė shkunden
Gjethet verdhushka tė rreme -
Degėt e gjera.
38.
Dhe shumė gjera
Do mė kallxonte era
Nė ditė vere.
39.
Fli, o vocrrak, fli!
Mbylli sytė e dlirė
Shko pėrtej malesh.
40.
Pikėmesditė.
U rrėmbye nė mes tė rrugės
Njė puthje jevge.
41.
Dielli - po sharron
Ylli m'i ndritshėm zbriti
Kur ti zgjate dorėn.
42.
Tej - buzė lumit -
Kallamet shushurojnė
Pasqyrė e shtrembėr.
43.
Nesėr tė presin
Plot gėzime kaltėroshe,
O, dre tė mbarėn!
44.
Dreri vrap po ikė,
Bjeshkėve tė djegura,
Para drenushės.
45.
Macė e egėr
Nė mėngjes do tė vraposh
Mbi kalin e qyqes.
46.
Ujku egėrshan
Nė tė kulluarėn vesė,
Vrapthi shuan etjen.
47.
Me pesė gjethe
Tėrfojėn duke kėrkuar
Flutura digjet.
48.
Ēupėzat pyesin
Mbarė mendojnė ēunat:
Urė bashkimi.
49.
Dora plot lytha
Flokėt m'i pėrkėdhelė
Qielli irnoset.
50.
Krekca belhollė
Zogjtė ndėrtojnė ēerdhe,
Gjurmė pranvere.
51.
Bjeshkės erdh vjeshta,
Me petka solemne - nur.
Rrapi ofshani!
52.
Mėngjesi merr gof
Galduan zemrat tona shqim...
Fyelli lėshon zė.
53.
Pėrhapet mesdita
Zemra ime bėhet lundėr
Tehu i shpatės.
54.
Njė grizhalemzė,
Shelgjet i mbuloi me blerim
Erdh plim bilbilash.
55.
Mbrėmje jugore.
Fėmijėt sillen nė rodhan.
Zogj nga rrufeja.
56.
Degėve tė vishnjeve
Fluturat fill ia behėn
Bletėt ua mbathėn.
57.
Vockoja shikon
Ėndrrueshėm mollėn, kapton
Faqekuq prore.
58.
Janė lot - ndofta
Tė zogjve qė pa ēerdhe
Detin kalojnė.
59.
Vandaqe drite
Mbi fushėn e zbardhueme
Sheshpushim krushqish.
60.
Vrapojnė valėt
Nata lėshohet nga qielli
Nė lundėr hėne.
61.
Agloshi - djalosh,
Kuajt e bardhė tė lodhur
Krehi me rreze.
62.
Dita zgjoi shpezėt
Zbritėn lehtė nga bjeshkėt.
Flatrėn e kėngės.
63.
Nėse nuk e mbėrrin
Larg ngjyrėn e takimit.
Qėndisi shtigjet.
64.
Era si ushtar
I lodhur la shpatėn e vet
Nė breg tė lumit.
65.
Liqeni po zgjohet
Me gjuhėn e valėve
Fėmijėt nė zall.
66.
O, rreze e yllit
Tuf'e larme pranverore
Sa ndjellamirė!
67.
Nė Qafė - Thanė,
E tej malėsi e det -
Haiku koral.
68.
Degės me piptha
Ia thot me ngé trishtili.
Njė ēurg drite.
69.
Gėzohet toka
Ēel kumbulla vlonjate
Sytė magjepsen.
70.
Liqenet e Lurės
Dielli qė po krijohet
Me sy filxhani.
71.
Liri mė liri
Na ke pasur dashuri
E - nė njė zemėr.
72.
Po kėtij shtegu
Haikun me fjalė shprese
Ndonjė yll - ulli.
73.
Lulen e vet rrit.
Venitja orė e saj
Bie nė pirg zemre.
74.
Ēelėsat e gėzimit
Haikun e prajshėm tė shiut
E ēelin nė buzė.
75.
Dehet jargavani
Puthja lyp formėn e vet
Lulja kur lahet.
76.
Vreshtės sė rrushit
Shijon mushtin e parė -
Natė pa gjumė.
77.
Ē'festė kremtojnė
Thneglat n'agun e bardhė
Krushqit najadė.
78.
Mu nė Rozafė,
Nusen e re gurėzuan
Sycicė - kurban.
79.
Kur tė bjen buria
Prej njerit nė tjetėr skaj
Fushė mejdani.
80.
Muskujt e fuqishėm
Tėrheqin barrėn e ditės
Turfullon kali.
81.
Drunjtė shtatbardhė
S'do ketė mė njomėsi!
Ngordhin gomerėt.
82.
Kuvlia e zogut
E pėrshkon kėngėn e tij
Frutat kėndonin.
83.
Ata pijnė helm
Qesendi pėr... tė menēurit -
Miku i kopshtit.
84.
Ta zgjidhė gojėn
I nemitur ashtu rri,
Ēile gur gojėn.
85.
Kupėn e Sokratit
Po. Helmin se piva fare.
Dorėn nė zemėr.
86.
E dinte mikja
Ka ndonjė hall nė buzė
Mes gardhiqeve.
87.
Unjur nė bankė
Shih, hija e njė njeriu
Matet me vetveten.
88.
Vėshtron pėrmallshėm
"Gjithkush bėn punėn e vet!"
Rri pranė pemės.
89.
Mėrdhezen tė dyja
Pėrpushin njėra tjetrėn -
Gratė xanxare.
90.
Gjaku i prishur
Shumė jetėra - shemben
Mos u zhyt nė te.
91.
Lorka dhe Lorka
Ngopet kush me kitarė?
Nėpėr Granadė...
92.
Pse e duam Lorkėn?
Ylber mbi Guadalquivirin.
Vashat e Selvijės.
93.
Kopsht lot limonėsh
"Humbi tė mos vijė kurrė!"
Sa tė dua blerim!
94.
U zbyth brumbulli
Nga rruga drejtė bajgės
Pa faj tė lopės.
95.
Hithrat beft djegin,
Ndėrsa fjalėt dhelprake
Janė tė liga.
96.
Netėt e bardha
Nė vorbullin e ujit -
Rritet batica.
97.
Pas lėngatės sate
Mė vonė vjen e liga
Kaprojt luftojnė.
98.
Nė fshatin tufan
Sikur tė ishte trimi
Shpata do ndriēon.
99.
Lulja e djeshme
Verė e vjeshtė ndahen
Me flatrat e mia.
100.
Plagėt e tokės
Sytė ndjellin shi e lot
Vaji i fėmijės.
101.
S'ka kokėrr mielli
N'mendjen e prindėrve magja...
Nuk vlen urata!
102.
Iku kuēedra
Nga lumi, nga pėrralla
Ėndrra tė qeta.
103.
Dhembja e ballit
E mllefur bėhet vrraga!
Miqtė i kujtojmė.
104.
Peshk i sėmurė
Jugu ēmendet nga vapa
Lindin kaktuset.
105.
Lejlekėt e etjes
Zbresin tehit tė dritės
Kėrkonin moēal.
106.
Ēekani farkon
Jasemin nė amėsim
Vjen erė zgjimi.
107.
Shuhet njė vullkan
Pėlcet tsunami - nami
Si gejzer flake.
108.
Nė shirit drite
Haikut erdhėn nga lindja
Vesh i kozmosit.
109.
Me fyt engjėllor
Mė bėn tė lumtur Lira,
Zėri i Orfeut.
110.
Shoqet mahniten.
Po qajnė prej lumturie -
Krojet e cemta.
111.
Kashta e Kumrit.
Hajger i blertė e pa shteg
Arrin i pari.
112.
Lumi pa emėr
Rrjedh nga shtatė perėndi
Puthja lidh brigjet.
113.
Tri shtojzovalle
Dhe njė vashė virgjėre
Therin ogiēėt.
114.
Ndėrron kėmishėn
Gjarpėri me flokėt e vashės.
Nga shpirti dhembja.
115.
Nata hyn n'agim
Gjakon mirėditėn e tij.
Heshtjen memece.
116.
Bashka tė bardha
Tė reve grafullojnė gjolin
Bregut tė majtė.
117.
Ulen mėllenjat
Nė pragun e shtėpisė
Me retė kope.
118.
Kėngė e barit
Simfoni Betoveni...
E vakėt puthja.
119.
Vargu i kėrkuar
Dy pėllumba tė bardhė
Mė sjellin haiku.
120.
Fati - ylli im -
Pėr ėndėrrimet e mia
Ndali shtrėngatat.
121.
Pėrkushtimi im
Shpresa kurrė e humbur!
Sprovon fuqinė.
122.
Mė vlonte gjaku
Pėr hakmarrje tė tmershme -
Zgjohet feniksi.
123.
Shi, pėr besė, shi!
Nėpėr plepat e shpirtit
Lumi rrjedh nė det.
124.
Shkėmbi e guri
Tėrbohen kur fryn orkani
Ia lėshon frerėt.
125.
Vjen frymėzimi
Kolibri mė ka lakmi.
Tė shitoftė fjala.
126.
N'orėt diellore
Lumi i Nerodimjes
Lyp bifurkimin.
127.
Shtat'i Tanushės,
Mė magjepsi dashuria
Fare s'e di pse?
128.
Pas ēdo takimi
Marr letėr pa pėrgjigje.
Askush nuk tė njeh.
129.
Tė them: ah loēkė!
Afrohu ma kthe shpirtin
Gjakun e kėngėn.
130.
Ylli i mėngjesit
Me sy tė kaltėrt nė gji
Era e blertė.
131.
Retė e blerta
Kanė gjakun e blertė,
Dhe lotėt e blertė.
132.
Mullinj dhe plepa
Lum tė thėrret zbatica
Pėr njė thundėr kali.
133.
Derė e hapur
Nė gjuhė ruhet kripa
Luga me bilbil.
134.
Tė gjithė ikin
Gjarpėri ma ngjoki gishtin
S'ma thithi helmin.
135.
O, shtyllė drite
Nė vetullėn e hollė
Njė shtjellė uji.
136.
Shtizė nė zenit
Nė kaltri tė paskajshme,
Flamur i grisur.
137.
Dhembja tinzare!
Ndjesė ngadhnjimit tonė!
Zgjohen kujtimet.
138.
Godasin thembrėn e Akilit,
Shpėto ballin tėnd.
139.
Lulja derdh polen
Duke pritur bekimin,
Sogjon flamingon.
140.
Fushė e paanė
Dhe asnjė fije bari
Ec, ec, ec heshtur...
141.
Deti ulurin
Mund tė jetė njė barkė
Dallgėt vrik tranden.
142.
Prapa pluhurit
Dėgjoj hapin e hutuar
Qesh anemona.
143.
Nga njė gur memec
Ėshtė gdhendur njė fyelli
Me petale gjyli...
144.
Titrimė stine
Zogu u mbyt nė harfė
Derdhi lot Orfeu.
145.
Peja si vashė.
Syt'e Grykės sė Rugovės -
Lindin dashuri...
146.
Ka shumė pyje
Me lisa shekujsh ngarkuar
Kah s'arrin kometa.
147.
Hi dhe katarzė
Eshtrat prushit tė vatrės -
Lėkura flamur.
148.
Sqep qukapiku
Lisit ia shpon blerimin,
Grife prej rrezesh.
149.
Nė det e harruar
Valės ia shkurton hapin
N'ikje pulėbardha.
150.
Bilbil Gjyzari.
A ka gjė mė tė bukur,
Mbi lule t'akacjes?
151.
Zambak i freskėt
Ne i kėmbejmė nishanet.
Dielli nis e ngroh.
152.
Shteret shikimi...
Rri freskėt Mona Liza,
Flatrim albatrosi.
153.
Me mall tė pashuar
Lėshohet mbrėmja jote
S'lejoj korb e kob.
154.
Mė kthehet fuqia
Si gladiator ngadhnjimtar
Qiri i ndezur.
155.
Imazhi i haikuve
Parfum i kopshtit tė zemrės.
O, magji, fjalė!
Shkup, maj - qershor,
Vendlindje, korrik - gusht, 2007
EJUP IDRIZI
H A I K U
* * *
Nė degė tė blirit
Bilbili kėndon.
Pėrjetimet kujtim vetmie.*)
* * *
Lulet nė kujtesė.
Ditė me vapė.
Pranvera nė parakalim.
* * *
Freski pranverore
Nėn ēati
Zogjtė ngrenė fole.
* * *
Rrufetė ēajnė qiellin.
Ditė furtunė.
Numėrohen lisat e rrėzuar.
* * *
Pranverė.
Bulim lulesh.
Hėnė e re nė horizont.
* * *
Dy mijė vjet pritje.
Rrathė ferri dantesk.
Mė nė fund pranverė
* * *
Lulet shumėngjyrėshe
I kanė ēel petlat.
Sytė e kanė shkėlqimin e tyre.
* * *
Ngjyrat e ylberit pas shiut,
Pėrthyhen pėrmes rrezeve tė diellit
Vrojtojnė efektin.
* * *
Erdhėn nga larg.
Kohė me mjegull.
Copa e akullit spo shkrihet.
* * *
Bilbili i kėndon kėngėt
Nė degė tė shelgut.
Dega loton nga ngashėrimi.
* * *
Dy turreca nė degė
I mbajnė iso njėri-tjetrit.
Kėngėt vajtim a gėzim.
* * *
Nata dremit si nė djep.
Vija e agsholit
Ia zbulon hilet errėsirės.
* * *
Demi bėrlyket i harlisur.
Zgjedha rri varur.
Pret
* * *
Ogiēi prin.
Kėmbora
Alarm drejtimi.
* * *
Qeni kuisė mbi tėbanė.
Ujku mpreh dhėmbėt.
Dera ka mbetur hapur.
* * *
Dita prźt fillimin e agsholit.
Hėna drapėr pa dorėz.
Errėsira fėrkon duart.
* * *
Zogjtė nė degė dremisin.
Presin agsholin.
Nata i ka ngulur kanxhat.
* * *
Qerret e mbushura plot dru,
Tė njoma, tė thata gjithfarė.
Pylli vajton nė heshtje.
* * *
Zogjtė
Kėndojnė degė mė degė.
Meloditė pritėn pa bujė.
* * *
Nė lagunėn tėnde,
Ēelin lulet
E zemrės sime.
* * *
Nė paanėsitė e botės
Stinėt ndėrrohen.
Diku lule, diku acar.
* * *
Mos mė pyesni mua.
Pyeteni rrugėn zigzage.
Ajo mė solli maje kodre.
* * *
Shqiponjat nė fluturim lartėsive
Xixa stralli mbi token e shkrumbuar
Pendim i vonuar.
* * *
Kolona buzė shkrumbuar,
Zvarritej kalamendur.
Anėsh kobra.
* * *
Me mijėra zogj fluturuan.
U tubuan nė njė ēerdhe.
Kishte vend edhe pėr tė tjerė.
* * *
Shumė shpesė i treti furtuna
Pėrtej ku bren miza hekur
Rihapėn pėr tė satėn herė gropa.
* * *
Nė shkretėtirė,
Oaza nė njė cep.
Jeta edhe ashtu nė zgrip.
* * *
Gėrmim i thellė nė dhe.
Zbulimi.
Trishtim shpirti.
* * *
Pleshtat e natės tė dehur,
Vallėzojnė e vallėzojnė
Mbi akullin e trupit tim.
* * *
Kur jam nė mes shokėve,
I tuboj ėndrrat.
Dyfish forcohem.
* * *
Zogjtė pas shtegtimit.
Nėpėr pengesa.
U kthyen nė ēerdhet blojė.
* * *
Hidhėrimet nga zemra rrjedhin
Falėnderimi u takon syve
Pėr lehtėsimin e shpirtit.
* * *
Nga retė nė furtunė.
Breshėr kokėrrmadh.
Vrima e miut kapak floriri.
* * *
Nuk erdhėn!
Rruga mbet nė pritje.
Vesonte shi.
* * *
Kali i drunjtė hesht e sbėzan.
Errėsirė e pllakosur.
Tradhtia farkon duart nė pritje.
* * *
Era shtrinė kthetrat.
Rrobat e leckosura.
Hukama e duarve dėgjohet larg.
* * *
Zogjtė,
E presin melodinė.
Po teksti?...
* * *
Qetėsi nė tėbane.
Kopeja e ujqve ulėrinė.
Dimėr i ashpėr.
* * *
Shtazėt e pangopura
Kullosin,
Nė livadhin e natės pa hėnė.
* * *
Kėngėt e bilbilave.
Purpuritete shkėlqyese.
Jehona kalon oqeane.
* * *
Libri i mirė
Kėnaq lexuesin.
Urė qė lidh dy brigje.
* * *
Kecėrit lodrojnė tė harlisur.
Ujqit mprehin dhėmbėt.
Bariu askund.
* * *
Bletėt i duan lulet.
Nektari i ushqen.
Mjalta tretet dikah.
* * *
E pėrpjeta tė lodhė.
Tatėpjeta tė rrėmben.
Ec e gjeje mesin.
* * *
Ujit e detit avullohet.
Bardhėsia mbetet pas.
Krip pa jod.
* * *
U hapen gropa gjithandej
Skulptura tė kryqėzuara brenda
Zemrat katran nga pikėllimi.
* * *
Gjashtė vjet pa zogjtė e tretur.
Pritja e ka tejkaluar vetveten.
Numėrohen netėt pa gjumė.
* * *
Pranvera sjell rinim.
Lulet sjellin freski.
Shijimi mjaltė a pelin.
* * *
Pylli plot me roga
Degėt nė pėrrua
Trungjet lotojnė.
* * *
Kaloi koha e ecjeve nėn hije
Tash vetėm trungje anėsh
Rruga nė peshk tė diellit.
* * *
Bardhėsia ka rėnduar lisat.
Gjethe tė tulatur.
Pranvera ende larg.
* * *
Pemėt e zhveshura nynd.
Zogjtė tė pupėzuar.
Ėndėrrojnė gjelbėrimin.
* * *
Pemėt e hershme,
I thanė bryma mėngjesore.
Sythėt lotojnė - heshtin.
* * *
Lulėbardhat nė pemė.
Pranverė.
Shelgu loton.
* * *
E shikon pjesėn e zbrazėt tė gotės.
Pjesa e mbushur nėn hije.
Pakėnaqėsia nė kulm.
* * *
Dielli ngroh njėsoi.
Pengesėn e shkakton dimri.
Qė hyn nė mes.
* * *
Dielli i takon ditės
Hėna i takon natės
Zgjedh e orientohu vetė.
* * *
I thanė shelgut:
- Mos loto!
Gjashtė vite u lotua mjaft.
* * *
Loti ka tharė barin,
Me njelmėsinė e vet.
Flitet me gjuhėn e dhembjes.
* * *
Lulet i zbukuron pranvera.
Bletėt ua thithin nektarin.
Gėzimi korret me hėnėn drapėr.
* * *
Kėnga e bilbilit tė joshė.
Kėnaqėsia nė kulm.
Jeta oazė lumturie.
* * *
Kur tė rehatohen skeletet,
Fillon qetėsia.
Shelgjet do ti ndalin piklat .
* * *
Era kėndo pėrmes vrimave.
Fishkėllimė nė dritare.
Duhma e acartė sjell drithėrime.
* * *
Dita ik ngadalė.
Muzgu i lėshon rrėnjėt.
Nata njerkė pėr udhėtarėt.
* * *
Sytė e hutinit nė zgavėr.
Liqen kaltėrosh.
Nė natėn pa hėnė.
* * *
Dallėndyshet nė fluturim
Tė Bukurat e Dheut mbi tokė
Pranverė nė sytė e mi.
* * *
Prilli kėndo kėngė shprese.
Lulet nuse tė stolisura.
Degėt e pemėve mbushur me zogj.
* * *
Lumi gurgullin nė udhėtim.
Peshqit hedhin valle.
Karremi nė bisht tė sorrės.
* * *
Fyelli i bariut,
Jehon nė male.
Zėri melodi ngashėruese.
* * *
Puna
ABC
E jetės njerėzore.
* * *
Nė ditėn e vranėt
Ndjej njė tjetėr ditė
Nga ajo e shėnuar nė kalendar.
* * *
Nė mėngjese pranverore
Nxitoj ti zgjoj zogjtė
Ylli i mėngjesit i zgjon para meje.
* * *
Dhimbjet shpirtėrore,
Pėr zogjtė e humbur.
I lotojnė shelgjet pranė lumenjve.
* * *
E adhuroj natyrėn
Me lumenjtė gurgullues,
Qė i kėndojnė serenatat e dashurisė.
* * *
Nė vapėn e gushtit,
Hija ul tensionin.
Infarkti nė prag.
* * *
Nė burim,
Lumi rrjedh i kthjellėt.
Pėrrenjtė e turbullojė rrjedhės sė tij.
* * *
Yjet shkėlqejnė njėsoj
Por...
Dielli ditėn u bėhet pengesė.
* * *
Jeta lind me diell
Vazhdon me vranėsi
Pėrfundon me muzg.
* * *
Lulet e pemėve nė pranverė,
Guaska kokrrash.
Shkopėsen xhemperėt.
* * *
Misrin nė ara
Zogjtė e zhveshin.
Gurėt e mullirit nė pritje.
* * *
Zogjtė kėngėtarė tubohen.
Melodi tė vyshkura.
Festivali njė lugė kos nė det.
* * *
Festivali filloi.
Kėnga nė kupė tė qiellit.
Melodi tė ngatėrruara.
* * *
Zogj tė ēalė nga furtuna.
Presin pranverėn tė bulojė.
Harresa u bėhet pengesė.
* * *
Nė kafaz,
Pranvera shijohet.
Me sytė e zemrės.
* * *
Vapa e ngrohė.
Acari e ftohė.
Trupi e kėrkon mesin.
* * *
Lotėt
Pikla vese pranverore.
Shpirt i trazuar.
* * *
Pranvera nė bulim.
Unė shoh mjegull.
Dimri ma ka ndryshkur vėshtrimin.
* * *
Afshi i puth lulet,
Ngrohtėsisht.
Dashuria nuk tretet.
* * *
Njė kaēile dhe pėrmbi.
Errėsirė.
Fund i pashmangshėm.
* * *
E prisnim pranverėn.
Dimėr nė mes.
Lulet assesi nuk ēelnin.
* * *
Sytė mė shkuan drejt lumit.
Ai lundron brenda qenies sime.
Mungon delta.
* * *
Pi verė tė kuqe.
I ngashėryer.
Dehja vjen pėrmes rrezeve tė diellit.
* * *
Kėnga e pritjes.
Jehonė nė lisnaja.
Gjelbėrim i vonuar.
* * *
Bubullimė.
Natyrė e ngrysur.
Shi loti.
* * *
Valėt e detit.
Shkumojnė.
Anijet presin qetėsinė.
* * *
Rėnkim zogjsh pas furtune.
Me krah tė thyer.
Ēukitje nė ndėrgjegjen e fjetur.
* * *
Era i tund lisat furishėm,
Gjethet shkundėn.
Rrėnjėt tabanohen thellė...
* * *
Mali i ka veshėt.
Fusha i ka sytė.
Kujdesi nė mes.
* * *
Pemėt kanė qitur sythet.
Bulim.
Pranvera nė zemrat e njerėzve.
* * *
Bilbili ia thotė kėngės
Shend e verė.
Dhelpra e shikon me bisht tė syrit.
* * *
Ujku e dhelpra nė vath.
Bėnė kėrdinė.
Dalja nėpėr vrimė tė gjilpėrės.
* * *
Melodi e kėngė,
Disi.
Zėri krrokamė sorre.
* * *
Lepuri e breshka nė vrap.
Gara ka filluar.
Suksesin e sjell kėmbėngulėsia.
* * *
Shqiponja me qengj nė kthetra,
Zotėrim lartėsish.
Sorra e ngatėrruar nė bashkė tė ogiēit.
* * *
Sytė ngjyrė qielli.
I ēojnė peshė tik-taket e zemrės .
Tretja vesė mėngjesi.
* * *
Dimėr i ashpėr.
Nė dritare.
Ēukit uria e mijėra zogjve.
* * *
Nė natėn me hėnė,
Gėrvishte.
E gjete ndėrgjegjen time tė pastėr.
* * *
Fytyra jote,
Nė liqenin e ėndrrave.
Mbyllur nė guaskė deti.
* * *
Nė pasqyrėn e lotėve.
E shoh.
Kufomėn time.
* * *
Bukuria jote,
Trokiti nė portėn e zemrės sime.
Mėngjes pranveror.
* * *
Hapi perdet e natės sate,
Dhe shiko,
Diellin e ditės sime.
* * *
Zėri i arsyes,
Ēukit nė ndėrgjegjen e secilit.
Ēakallė mulliri.
* * *
Piklat e shelgut,
E shuajnė etjen tėnde.
Oazė shkretėtire Sahare.
* * *
Sytė lotojnė ngashėryer.
Vesė pranverore.
Peng i fjalės sė dhėnė.
* * *
Shiu pikėlmadh.
Shuan etjet.
Ndėrgjegjja e secilit nė vend tė vet.
* * *
I groposa ėndrrat thellė,
Nė ishullin e kujtesės.
Reflektimi i tyre nė pasqyrė tė jetės.
* * *
Dyzet vjet,
Me ditar nė dorė.
Fundi ngadhėnjim meritor.
* * *
Dyzet e sa vite,
Mbolla farėn e dijės - jetė.
Pushimi nėn hijen e harresės.
* * *
Mbi dyzet vjet
U rinova, u burrėrova e u plaka me filiza.
Frytet i pėrjetoj me kėnaqėsi.
* * *
Gotat me verė tė kuqe.
Nosit liqeni lasgushian.
Flijim madhor.
* * *
Fjalėt i pėrcjell era.
Pulėbardha tė liqenit nė fluturim.
Hėnė nė tė pesėmbėdhjetat.
* * *
Nga gjethi nė gjeth,
Pikojnė lot vese pranverore.
Depėrtim rrezesh nėpėr tė ēara.
* * *
Jetėn e shoh
Pėrmes syve tė pranverės.
Kėnaqėsia nė kulm.
* * *
Nata mbjell errėsirėn.
Xixėllonjat fanar ndriēues.
Sytė gjejnė orientimin hapėsinor.
* * *
Fillim hamsimi i egėrsuar.
Bardhėsi nė tėbane.
Kėnga plakut iu ngri nė gojė.
* * *
Fjalėt pas shpine,
Kukuvajka nė degė.
Durimi sfidė e shpirtit.
* * *
Cicėrima e bilbilit nė kafaz,
Nė mes kėngės a kujės.
Nostalgji pėr tė qenė i lirė.
* * *
Nė moēale
Mushkonjat papengueshėm,
Luajnė ethet e malaries.
* * *
Zogjtė mbyllur nė fole.
Rrebeshe breshėri nga ēdo anė.
Ēerdhet e shpuara vrima-vrima.
* * *
Nė ditėt pa diell,
Pemėt lulojnė tė molisura.
Jetė-vdekja shikon pėrmes vrimės.
* * *
Dimri nė parakalim
Acari nė kulm.
Hėna e ngrėnė.
* * *
Valėt e detit tallaz-tallaz.
Anija nė luhatje.
Dashuria ėndėrr a realitet.
* * *
Urithi kalėron labirinteve.
Natė pa hėnė.
Arė e lėruar.
* * *
Jeta ime e brishtė.
Mjegull mėngjesore.
Suksesi pritje e gjatė.
* * *
Natė dimri pa hėnė.
Bardhėsi nė errėsirė.
Pranverė e vonuar.
* * *
Liqeni vezullues.
Kaltėrsi.
Ēafkat e humbin orientimin nė mjegull.
* * *
Gjethet vjeshtore,
Nė asfalt.
Metaforė kėngėsh pa melodi.
* * *
Gurgullimė lumi.
Hedhet grepi.
Nxjerrėn copėza lashtėsie.
* * *
Era lėkund gjethet.
Heshtje.
Vegim nostalgjie.
* * *
Vendlindja dremitė nė heshtje.
Barin e lėkund era.
Kujtimet krushq pa nuse.
* * *
Bubullimė.
Breshėr kokėrrmadh.
Lulet luten.
* * *
Vesa pikon,
Mbi token e shkrumbuar.
Xixa stralli.
* * *
Vjeshta ka lėshuar rrėnjė.
Shiu gėrryen hulli.
Gurėt e mullirit nė pritje.
* * *
Fara e hedhur nė arė.
Sorrat sodisin e heshtin.
Kuti e Pandorės.
* * *
Rrjeta e merimangės
Nė kėnd.
Peshkatarėt nė pritje.
* * *
Muze historik.
Antika tė lloj-llojshme.
Koha matet me hijen e trupit.
* * *
Zėrat dėgjohen maje mali.
Vijnė valė-valė.
Unė pėrtypi heshtjen nė heshtje.
* * *
Dimėr i ashpėr.
Acari nė parakalim.
Pranvera do tė vijė patjetėr.
* * *
Kėsaj pranvere tė vonshme,
Shi do tė ketė.
Lulet mė sdo tė vyshkėn.
____________
*) Hajkun e parė e kam shkruar mė 23 maj 2005.
I nderuar zotėri Miliaov!
Jam i lirė tua ofroj dorėshkrimin tim tė parė tė titulluar: Afshi i puth lulet Hajku. Kėtė dorėshkrim po ua dėrgoj pėr redaktim: a) nėse e shihni tė arsyeshme, b) nėse ju premton koha, c) nėse nuk ju vjen rendė qė ta lexoni, ē) nėse nuk ju duket si diēka e vogėl, d) nėse, si tentim timin tė parė, nuk e konsideroni si lodėr, dh) nėse nuk pėrtoni tė mė jepni ndonjė kėshillė, qė ju e shihni tė arsyeshme a tė domosdoshme etj.
Mė duhet ta pranoj haptas se pėrpara leximit tė librit Tuaj: Miliaov Kallupi dhe Hajku, tė cilin ma solli mbesa ime, Brikena, tė nėnshkruar nga Ju mė 28 Nėntor 2004 nė Elbasan, skisha ide se ēėshtė Hajku. Pas leximit tė kėtij libri (dy herė), pas takimit tonė nė Fier mė 20 dhe 21 maj 2005 nė: Fjala Poetike - Apolonia 2005 dhe pas leximit edhe tė librave: Psherėtimė ere, Hajku (pėrzgjedhje poetike), Rrėkeza tė hazdisura, dhe Nimfa Hajku, mu shtua interesimi pėr Hajkun. Filluan tė hyjnė brenda qenies sime shkėndijėzat e para xigluese pėr kėtė lloj e formė tė poezisė, qė dita-ditės po mė rrėmben e po mė bėn pėr vete.
Jam i lirė tė shfaqi dėshirėn time qė Kujtim Agalliu, nėse pranon, tė bėhet recensent.
Pres pėrgjigjen Tuaj me ndonjė vlerėsim, qė do tė mė kishte shėrbyer si moto hyrėse.
Nderime vėllazėrore!...
Mitrovicė, mė 27 nėntor 2005 Ejup IDRIZI

Haiku
EGNATIA
Redaktor:
Nexhip EJUPI
Reēensues:
Dhimo Tarusha
Arti Grafik:
SEDI Art Designer
Botues:
Milianov KALLUPI
Botimi i kėtij libri u mundėsua nga shpirti bujar i vllehėve
© Mihal Disho, 2002
Shtypur nė Shtypshkronjėn Flesh
Tiranė, 2002
Pėrshėndes nga zemra miqtė e mi krijues, Dhimo Tarusha, Milianov Kallupi, Nexhip Ejupi etj., qė mė inkurajuan tė shpalos krenarisht shpirtin vllah nė poezitė e mia.
Ndėrkohė, ky libėr ėshtė njė pėrkushtim pėr tė gjithė vllehėt, jeta e tė cilėve ka rrezatuar vetėm dritė nė zemrėn time, mė ka pėrkundur e mė ka mbrujtur me dashurinė e pakufishme pėr njeriun, natyrėn, shpresėn ...
Autori
SHPIRT POETIK QĖ DRITHĖRON E VRUJON DASHURI, MJALTĖSI, AJKĖSI ...
Nuk ėshtė e rastėsishme fillesa e guximshme e mikut tonė, Mihalit, nė poezi. Ai vjen nė kėtė libėr si njė poet i mirėfilltė, i rritur, fill pas botimit tė dy librave tė tjerė me studime, pėrkthime e me rrėfenja.
Jeta e vllehėve, me gėzimet dhe brengat e saj ėshtė rrėnjosur aq shumė nė vetė jetėn e tij, sa ia ka detyruar shpirtin ti drithėrojė e ti vrujojė vetėm dashuri, mjaltėsi, ajkėsi ...
Mihali, nėpėrmjet njė strukture tė veēantė poetike, siē ėshtė hajku ose tercina, shpalos veēorinė e parė e themelore tė librit tė tij. Ėshtė fjala pėr njė varg konstatimesh poetike nė formė sentenciale. Brenda tyre zakonisht inkorporon njė filozofi tė caktuar artistike, kuptohet pėr ndonjė ēėshtje jetėsore apo ekzistenciale, si gjithnjė pėr vllehėt. Kur hasim nė kėtė trajtė, fitojmė pėrshtypjen sikur lexojmė fjalė tė urta apo thėnie tė menēura, pėr mė tepėr tė krijohet imazhi se jeta e vllehėve ėshtė mjaft interesante, e shpejtė, dinamike. Edhe kėputja e majave tė barit nga dhentė ėshtė njė hajku. Edhe currili i bardhė i qumėshtit nė vedėr ėshtė njė hajku. Edhe valėvitja nė ajėr e blegėrimės sė artė tė njė qingji ėshtė njė hajku. Edhe shpirti i ndjerė i vllahut qė nuk ther dot qingjin e vet, por ia jep fqinjit, se i vjen keq, ėshtė njė hajku. Edhe zbukurimet gjithė ojna tė vlleheve tė bukura si lule tė kaltra mali ėshtė njė hajku.
Pra, siē shihet, kjo formė poetike i shkon mė pėrshtat karakterit, psikologjisė, botės sė pasur dhe jetės sė vetė vllahut. Por ajo qė ka mė shumė rėndėsi, kėto poezi, nė brendėsi, ruajnė tharmin e njė arti tė vėrtetė.
Mihal Disho nėpėrmjet Ajkė vllehe mėton tė shpallė njė kumt tė caktuar poetik. Duke qenė se mbizotėruese nė libėr ėshtė hapėsira e jetės sė bukur e tė vėshtirė baritore, dashuria pėr njeriun, natyrėn, kafshėt, lulet e barin, problemet sociale e ato tė pėrditshmėrisė, ai orvatet fort mirė tė shprehė botėkuptimin poetik pėr veten, por edhe pėr mjedisin qė e sodit pėrreth. Nė kėtė rast ai nuk ėshtė i largėt, soditės, vėzhgues pasiv. Ėshtė pjesė pėrbėrėse e kėtij realiteti dhe veprues aktiv gjer nė transforim e nė gjallim. Mihali nuk mund ta shohė veten jashtė kėtij realiteti, sepse ėshtė vetė ky realitet qė ka pėrcaktuar qenien e tij krijuese. Nisur nga kjo, atij i duhet tė bėjė njė vetėprezantim, tė paraqesė letėnjoftimin poetik, me qėllim qė tia bėjė me dije lexuesit.
Duke shpaluar veten si subjekt lirik, Mihali me kėtė rast zbulon temperamentin krijues, bindjen dhe vetėdijen, botėkuptimin dhe kulturėn e tij. Nėpėrmjet kėsaj ai shpall botėn poetike, universin brenda tė cilit ekziston ēdo gjė e nevojshme dhe e panevojshme pėr njeriun. Ashtu siē ėshtė edhe jeta, me tė mirat dhe tė ligat e saj, me shpresat dhe zhgėnjimet, i tillė ėshtė edhe ky univers artistik. Me kėtė shpalim vetjak tė autorit na jepet tė kuptojmė ēdo kontur tė shtrirjes poetike, tė botės ku ai lėviz si subjekt poetik.
Tek Ajkė vllehe i veēantė ėshtė fakti se poeti nė strukturėn artistike bėn edhe njė tipizim me anė tė gjuhės poetike. Kjo ndodh atėhere kur pėrdor me vend e nė mėnyrė tė kursyer lokucione e fjalė specifike vllehe, ēka i kanė dhėnė poezive ngjyresa tė pranueshme dhe qė tė ngjallin emocion.
Pra, edhe nė kėtė pikėpamje Mihali na del i zhdėrvjellėt dhe i matur, pėr kėtė arsye arrin tė konceptojė botėn shpirtėrore me mjete adekuate, me njė fjalor tė veēantė figurativ. Kjo flet pėr njė tipizim poetik tė sferės motivore dhe tematike.
Le ti urojmė Mihalit udhėmbarėsi nė botėn magjike tė poezisė.
Milianov Kallupi
Elbasan, prill 2002
* * *
Delet zbardhin natėn.
Vllahu i ruan
duke parė Arushėn e Vogėl.
* * *
Nėn fishkėllimėn e vllahut,
rurėzat vorbullojnė buzėt nė ujė
pas lėpirjes sė kėnaqshme tė gjollmės.
* * *
Pėrhapur si velenxė e bardhė,
delet krap-krupin barin e lėndinės
Vllahu tutje, me buzėt nė fyell
* * *
Me kokėn pėrkulur,
milorėt shtrėngohen nga dhimbja e gjinjve.
Cėrr-cėrrat mbushin me shkumė vedrat.
* * *
Buzė lumit ujėkristal
zbardhin teshat e leshta tė ēobankave.
Bardhėsi e borėmaleve
* * *
Gjyshe-vllahet, kokėlidhura me shami,
---------------
me fėmijėt si gėzimnajė luleshqerrash,
ndiqen pas prej karvanit baritor.
* * *
Vllahet avlemendėse
sovajkin ēeltirat e kullotave,
me ylbere ėndrrash jetėgjatė
Bineku*
Karvanari vllah mbi kalė udhėrrėfyesin,
tund kokėn, i kėnaqur,
nėn tingujt e zilekėmborėve
*Kalė i stėrvitur pėr revan e vrapime.
* * *
Vllahet me dru dasme,
i vargojnė kėngėt,
pėr dhėndrrin-diell e pėr nusen-hėnė!
* * *
Nėnėvllehet mbajnė fort traēadrėn,
nėn rrebeshin e dendur tė shiut.
Burrat me kėrrabė nė dorė nėn rrufetė!
* * *
Prin kopenė e blegėrimave vllahu,
xhuveli pėrqarket.
Tė dy me mendje tė kulloshtur te vedrat.
* * *
Vajtimet e vllahinkave
me oi-oi tė thekshme,
sikur tė vdesin edhe ty
* * *
Njė grua vllahe i thosh bukėmarrėsit:
-Tė vijė Ai nesėr mbrėma,
tia puthė djepin fėmijės.
* * *
Nėpėr fier, si bleta,
vajzat vllahe mbledhin luleshtrydhe.
Po aq tė ėmbla dhe ato vetė.
* * *
-Vllahu im, ku mė je?
-Nuk ke faj, po delet ku ti le?
-Njė natė le tė mos kullosin, veē pėr ne!
Rrėfenjė
E rrėmbyen bukuroshe-vllahen.
Sa e vuri nė gjumė rrėmbimtarin,
natėn u var, nė degėn e pishės
* * *
Trim-vllahu i plagosur,
kėrkoi ta nxirrnin te ahishtja
pėr tė parė me sy gjelbėrimin.
* * *
Nė lisat e pyllit
me thikė gdhendin vllehėt emrat e tyre.
-Jetėshkrim i gjelbėr.
* * *
Nė lumin ujėftohtė
fėmijėt vllehė fusin doēkat,
tė ndėrrojnė qumėshtin me peshk.
* * *
Shtyrėsi, deleve nė shtrungė
u pėrkėdhel bashkėn,
tė mos u trembė qumėshtin.
Vllahmbathėsi
I mbath mirė mushkat,
tė mos u bien patkonjtė,
tė mos i ēalohen rrugės.
Natė vllehe
Edhe nė e zėntė gjumi majė kėrrabės,
e zgjon hėna
vllahbariun.
* * *
U shtuan delet.
Se zė gjumi vllahun
Ah, qingjat rioshė
* * *
Shtangen delet,
po nuk i priu pėrēori.
Vllahu u del vetė nė krye.
* * *
E di vllahu urtėsinė:
Ujku nuk ha me tė zgjedhur...
Gjithė natėn e pėrzė gjumin nga qepallat.
Vllehtė
Marrin shenjė me paticka
nė rrasa guri monopatit,
sikur tu jenė pėrballė egėrsirat...
Qethja e deleve
Duke cėrritur pika qumėshti,
sa i kėnaqka delet
ky zhak-zhaku gėrshėror!
* * *
Vllehėt thurojnė vathėn.
Blegėrimat, aty pranė,
i gėzohen shtėpisė mė tė re...
Deshtė
Afshėrisht u marrin erė deleve.
Kėnaqėsi e vllahut,
paēka se gruaja e dashuron gjer nė vdekje.
* * *
Jo me njė gisht,
me tė gjitha gishtat numėron vllahu,
tufa ti shtohet dhjetėfish...
* * *
Vllahu e njeh limbėn* e bagėtive.
Vetė vllahishtja-
Aromė lulebliri.
*Limbėn-gjuhėn
* * *
Nė kėmbė po flenė mushkat.
Gatit gunėn vllahu,
pa mbėrritur shiu...
* * *
Po kėrcejnė dele e qingja
drejt vathės.
E lumturuar kėrcen dhe zemra e vllahut.
Tmerri i vllahut.
U hodh njė dele nė lumė,
gjithė tė tjerat-prapa saj,
blegėrima mėndjelehta...
* * *
I ktheva sytė nga hėna.
Pashė vathė tė hirtė.
Oh, ētrishtim!...
* * *
Ēelėn kumbullat pranė vathės sė deleve.
Tė papėrmbajtura
blegėrimat qumėshtore...
* * *
Shumė mė tė bardha se lulekumbullat
ato-
bejkat ruda...
* * *
Pėrballė shtėpivllehėve,
vathat-patkua kali,
sikur ti kish skulpturuar Paskali.
* * *
Nė gurin mes vathės,
me radhė kėrcejnė kecat,
nėn ritmin e valleve vllahe.
* * *
Kullos tė leshtat,
me tė leshta vishem.
Ēngrohtėsi!
* * *
Nomesė nė mal i ngjitet familja vllahe.
Kėtė valle tė madhe,
e heq nusja lozonjare...
* * *
Byrekun e fshehu nė gji.
U dogj i shkreti vllah!
Fqinja e dogji mė keq...
* * *
Tė vegjėlit,
torbat krahėve,
i mbushin me gorrica e tė qeshura vjeshte.
* * *
Paēka se jetonte nė kasolle.
Me sy frėngjish
bota u pėrplasej nė qelqe.
* * *
Me torbėn nė krah,
me kėrrabė e xumar* nė dorė,
vllahu di ta kullosė jetėn
*xumar-fyell
* * *
Stolitė e vllaheve
gjithė ojna,
as hyjneshat nuk i kishin
* * *
Nėn ēadra tė gjata
vllehėt i gėzonin dasmat.
Pjatat i lanin me ujė buronjash
* * *
Vllahun e mbante tė pastėr
vaji i pagėzimit
dhe net-hėnat e pagjuma tė deleve.
* * *
Djepelidhura nė kurriz,
vllehėt mbartin jetėn.
Jetėn vocėrrake!
* * *
Vedrat shkumė e qumėsht
Bardhėsi e jetė,
shpirtėsi vllahe ...
Sirma*
E shkreta, kujtoi se humbi.
Zilekėmborėt e thirrėn qė larg,
ajo i falenderonte me tundje bishti.
*Sirma-emėr qeni femėr.
* * *
Bukuroshet vllahe,
duke qendisur ėndrrat,
qendisin netėt hėnore tė majit
* * *
Lisat mbajnė gdhendur
vetminė e emrave vllehė
Ah, ēpyll i trishtuar!
* * *
Me qirinjtė nėn kupkė,
vllehet dashurore,
shkulin dhimbjen e ftohjes sė burrave.
* * *
Mė do, smė do,
kėpus petale luleshqerre
E ajo pranė meje
* * *
Pashė nė ėndėrr mė tė bukurėn voskopojare.
Ah, moj ėndėrrprishėse,
ēmi bėre asaj nate!
* * *
Me furkėn nė brez,
me dy gishta te filli,
tiret Grabova e vllehėve.
* * *
Qumėshti - i bardhė,
djathi - i bardhė
E bardhė, jeta e vllehėve.
* * *
Vjasta* vallen
e dredh porsi ngjala.
U ēmendėn vėshtrimet
*vjasta-nusja.
* * *
Sheh fėmijėt si lozin me keca
Psherėtin
ky plak kėmbėkryq!
* * *
Koloviten vashat nė lozhur*
Djemtė-
syziliqarė!
*lozhur-lishares.
* * *
Pranverė. Korije zogjsh.
Ēėmbėlsi
melodia e zilekėmborėve
* * *
Varur te kaptelli
trasta e karvanarit
Mbi gurė - shkėndija kali.
* * *
Dhuron shkrepsen
plaku vllah.
A si ngjan Prometeut !?
* * *
Dėrstilin ēorgat* vllahet.
Edhe nė ėndrra
stėrkalen tė djersitura
*ēorgat-velenxė me thekė.
* * *
Tė largėta korijet e Lenijes.
Mėoshėli* mė ngjit buzėt
me mall fėmijėrie
* mėoshėli-mana toke.
* * *
Edhe salepin e qėmtojnė vllehėt.
Edhe luleēajin
Nė dimėr shpėrmallen me luadhet e verės.
* * *
Ikin shtegtarėt
Ikin edhe vllehėt
Delet ēkanė qė blegėritin?
* * *
Fshatra tė banuara nga vllehėt
Si delet, shtėpitė,
nuk shkulen nga kullota!
* * *
Na vdiq njė vllah
Trishton me ne xumari*
dhe kėrraba prej bushi!
*xumari-fyell.
Emblemė
Te djepi i fėmijės-
tė gdhendur me ēopel,
dy deshė ndeshen bri mė bri
* * *
Edhe ninullat vllahe
bien era mėoshėli,
ajkė qumėshtorėsh
* * *
Mbani vesh fyellin e vllahut?!
Jeta e tij
ka edhe brenga tė oishme
* * *
Varrit tė vllahut,
delet blegėrijnė
e i lėpijnė kryqin
* * *
Njėmijė dele tė ketė vllahu
Secilit qingj
ia njeh tė ėmėn
* * *
Fryn era e gjethit.
Vllahut i duket
se i gjethon dhe kėrrigu*.
*kėrrigu kėrraba.
* * *
Sy