En av de första frågorna som uppstår när det börjar snackas äventyr och alpinism med 'ickeklättrare' är den om utrustning. 
För hundratals år sedan begav sig tappra män och kvinnor upp i bergen med de enklaste av utrustningar men lyckades trots detta att nå höjder många bara drömmer om. I Sverige har länge saknats en överskådlig diskussion kring utrustning för lättare alpinism, vilket vi hoppas få till en diskussion om. Kanske kan innehållet inspirera fler till att ta steget ut och bestiga kullen bakom huset, trots att det kanske inte alltid är barmark.
Vad är då det som ska styra en inför en tilltänkt påökning av sin utrustning?
Svaren är lika varierade som användarna och de olika lösningarna har både fördelar och nackdelar. Det 'ultimata' saknas nog, men för oss har det avgörande varit att hitta en kombination av egenskaper hos ett antal artiklar som tillsammans möter våra behov.
Först och främst är det värt att beakta hur mycket saker väger. Ju längre man vandrar och ju friare man vill kunna röra sig, desto lättare måste ens packning vara. 'Ultralight backpacking' har sin rot i USA och där finns ett antal bra sidor för den som vill orientera sig.
http://www.ultralightbackpacker.com/
Ett tänkvärt exempel är att en 'vanlig' ryggsäck på 75 liter väger ca 3.5 kilo tom. Från www.golite.com kan en 75 liters ryggsäck inhandlas för ca 100 USD och den väger under ett kilo. Nackdelen här är vadderingen och den kan vara nog så viktig för somliga. Vår erfarenhet av detta är att OM väskan packas rätt (mer om det längre fram), så fungerar modellen utmärkt. Eftersom merparten av det i ruggsäcken är mjukt vid klättring (extra kläder, sovsäck, tält) så kan de hårda sakerna med fördel läggas e bit ut.
När man därför har läst på lite om allt som INTE behövs ovan, kan det vara bra att läsa lite rescenscioner.
Även här är flertalet sidor i USA överlägsna, men även i sverige finns givetvis en mängd information på Utsidan.se
Bra 'reviews' kan exempelvis hittas här http://www.backpackgeartest.org/
Om samma hänsyn tas till alla, och då menas ALLA, småbitar som läggs ner i väskan, kommer ett litet mirakel ske. För oss var det när vi, inför en 10 dagars vandring i Himlaya, vägde in våra väskor på under 30 kilo.... TILLSAMMANS! (2 st ryggsäckar på under 15 kilo st) Detta var mat, bensin till vår primus, tält, sovsäckar, kläder, och en stor kamera! M a o går det att med dagens material och tekniker att dra ner på vikten avsevärt. Vår bespackning väger normalt inte mer än 7 kilo och därutöver väger mat 250g per person och dag samt bensin och kläder. Givetvis väger isskruvar en del, men om samma nitiska inställning tas till varenda liten trådbit som slinker ner i väskan, så kommer underverk att ske. Ett tips är därför att som första bit utrustning köpa en bra nogrann våg, alternativt bekanta dig med närmaste bensinmack som har postmottagning. (De har en digital våg som är väldigt exakt)
Ett stort tack till Preem i Eriksberg för att de stod ut med oss när vi våren 2005 sprang fram och tillbaka med små pinaler och stora ryggor!
Det första steget blir därefter att fastställa vilken sorts äventyr man vill företa sig.
Med utgångspunkten från vad vi har arbetat fram som lämpligt för våra vinterturer kanske en viss insikt kan nås i hur utrustning skall prioriteras.
Prioriteringen blir avgörande då det är väldigt dyrt och tidskrävande att inhandla allt på en gång. En bra början kan vara att bestämma sig när ens första tur ska bli av. Att exempelvis klättra på glaciärer eller höga fjäll på sommaren kan ge en fin insikt i lite av vad som krävs för att bara hålla sig kvar på berget. De två mest basala bitarna utrustning, om vädret är bra, blev för oss därför stegjärn och isyxa utöver sele och rep.
Valen här är många men en toppen sida är www.rei.com som har massor av modeller och en beskrivning av 'hur man väljer'. Exempelvis ger aluminium som grundmaterial i både yxa och stegjärn fördelen att det är lätt. Minuset är stryktåligehten. Vi har nu kompletterat våra Camp 210 isyxor med ett par mindre isverktyg av grivel som används vid mer tekniska leder. Anledningen var att när vi bankat sten med en aluminium yxa några dagar så var den lika spetsig som en flintskallig man.
