(N) Polarpoten

Blodgrupper hos katt

Kattene har tre forskjellige blodgrupp A, B og AB. Blodgruppe A er dominant og mest vanlig, disse kattene er enten Aa eller A bærer av b, Blodgruppe B som er ressisivt disse er Bb og den mest skjeldne er AB.

Ved en tilfeldighet ble jeg anbefalt av Lindevoll oppdretteren Solveig Iglebæk å teste min Bazhena mht blodgruppe før jeg parret henne. Det viste seg at hun var blodgruppe B. Dette er nokså uvanlig og pr i dag vet man bare om en annen katt med denne blodgruppen i Finland. Det er nokså alvorlig også dersom far er blodgruppe A, noe pappan til våre kattunger, S*Stimics Mr Maino er. Dette fører til at ungene blir blodgruppe A og mor danner da antistoff mot ungene. Dersom ungene ikke blir tatt fra mor de første 16-24 timer vil de utvikle "fading kitten syndrome", det oppstår det en tilstand hos kattungen som kalles feline neonatal erythrolyse - som, kort fortalt, kan føre til at kattungene dør.

Hos mennesker er dette velkjent - ingen blodoverføring gis uten at blodgruppebestemmelser er utført på forhånd, både blodgruppe og Rhesusfaktor. Det er imidlertid ikke så kjent at katter også trenger samme type undersøkelser.

SVERAK skriver: Vad som då händer är, att honan normalt föder sin kull, men tyvärr genom sin modersmjölk 'förgiftar' sina
små. Katter har i sitt blod antikroppar mot främmande blodgrupps faktorer. AY någon orsak har A katter mycket lite antikroppar mot blodgrupp B. eller så har de inte alls några. B katter däremot har till 95% mycket starka antikroppar mot blodgrupp A. Dessa antikroppar kan inte passera moderkakan till den ofödda ungen. Men när ungen väl är född, får den genom modersmjölken dessa antikroppar. Under kattungens 48 första timmar kan antikropparna upptas via tarmsystemet till ungens blodcirkulation Antikropparna bryter ned kattungens röda blodkroppar, vilket oftast leder till kattungens död inom några dagar. Detta kallas neonatal isoerythrolys. Första symtom är brunrött urin, gulaktiga slemhinnor trötthet och ovilja att dia. Men kattungen kan också dö plötsligt utan att ha haft några symtom alls. I de lindrigaste fallen kan kattungen få kallbrand i svansen och svanstippen torkar bort.
Mendel
Blodgrupperna nedärvs enligt Mendels lagar. Blodgruppen A består av AA eller Ab och B blodgruppen av bb. Om du parar din B (bb) hona med en A(AA) hane
kommer alla ungarna att insjukna, eftersom ungarna då till 100% blir A(Ab) katter. Ungarna får då via modersmjölken antikroppar mot den blodfaktor de ärvt av sin
far. Om hanen är A(Ab) kommer ungarna att till 50% att insjukna då deras blodgrupper blir A(Ab) och 50% förblir friska med blodgruppen B(bb). Ungar som
insjuknat kan mycket sällan räddas. Även om ungar som visat de första symtomen, genast åtskiljs från sin mamma och stödmatas, är ungarnas
tillfrisknande mycket osannolikt. Eventuellt kan leras liv förlängas med några dagar. Det enda säkra sättet att rädda en B honas kull där hanen är A, är att
genast plocka undan ungarna. Då kan man alternativt ge ungarna till en A hona eller försöka handmata ungarna med mjölkersättning i ca 2 dygn. Därefter kan
ungarna inte mera uppta sin kattmammas antikroppar via tarmsystemet dvs honan kan igen få sköta om sina egna ungar. Ett annat problem är vad man gör av med
sin B hona under de 2 dygn hon inte får ge di till sina ungar. Personligen anser jag att man till det yttersta ska försöka undvika situationen där honans ungar tas bort
och hon inte far sköta om några. Den bästa lösningen är att låna honan en eller två äldre ungar, som hon tryggt kan få pyssla om.
Uppgifter på 72 katter
Efter att uppfödarna i Finland har ratt läsa om blodgrupperna och dess samband med kattunge dödlighet vågade plötsligt en hel del erkänna, att just det där hade
de påträffat i sin egen uppfödning. Detta hade alltså pågått i år bland olika raser, utan att vi uppfödare förstått den enkla lösningen. Säkert vet ingen hur många
avelshonor som blivit kastrater onödan. För att inte tala om alla ungar som dött och uppfödare som givit upp i tron att de inte lyckas vara bra uppfödare. År 1993
började alltså vi uppfödare att kartlägga blodgrupper på våra avelskatter. Själv har
jag hand om ett blodgruppsregister för de finska birmorna. Vi har ju lite över 1100 birmakatter registrerade i Finland sedan 1970, då första katten flyttade hit från
Sverige. Idag har jag fått in uppgifter på 72 katter varav över 15 % är B katter. Dessutom har vi några A(Ab) katter som vi fått fram genom att de givit B
avkomma tillsammans med. annan A katt. Tyvärr får vi inte ännu utrett om A katten bär på blodgrupp B när blodgruppen fastställs. Så det har vi endast fått
reda på genom avkomman. Det är ännu lite tidigt att ge ut några slutliga tal om hur vanligt det är med blodgrupp B bland de finska birmorna, eftersom jag känner
till att det finns en del A och B katter som inte ännu är anmälda till vart frivilliga register. Men redan nu kan vi se an det fanns betydligt mer B birmor än någon
trodde ännu för några år sedan.
Stor procent av B blodgrupp
Detta har påverkat birma uppfödarnas åsikter om B katter i avel stort. Från att ha varit av den åsikten att B honorna är olämpliga i avel pga att de nedärver 'fel'
blodgrupp (om nu ungarna överlever), har vi idag fått inse att vi inte kan utesluta över 15% av vårt smala avelsmaterial. Konstigt nog var diskussionen över B
hankatter aldrig så het, trots att B hanen hinner under sin livstid nedärvda blodgruppen till betydligt fler ungar (som dessutom alltid överlever). En orsak var
ju förstås det an B honan oftast blir genast fast for sin blodgrupp, medan hankatten kan i tysthet nedärva sin tills han får sin första B dotter som går i även
eftersom det bland birmor förekommer en så stor procent av B blodgrupp kan det även godkännas att man i avel använder en B hane till B honan, fast då alla
ungarna kommer an bli B katter. Detta rekommenderas inte när det gäller raser med liten procent B katter. Som uppfödare är det ju också lättare om man kan
välja en B hane till sin B hona, får då slipper man ju alla problem. Har man flera avelshonor, som har olika blodgrupp kan man välja den hane som är lämpligast ur
avelssynpunkt och sedan byta kullar. Detta har fungerat bra i praktiken och även uppfödare har bytt kullar for en tid B blodgrupp är alltså ingen sjukdom hos katten
utan helt enkelt en av tre hittills kända blodgrupper. Därför har vi tyckt att även dessa B birmor ska få deltaga i avelsarbetet, inte för
att de är B katter utan för att de är vackra katter, som är värda att användas i avel. För om vi utesluter B katterna bör vi även utesluta A(Ab) katterna, eftersom
även de nedärver till 25% B blodgrupp. Jag är själv ägare till en A(Ab) hona som jag ovetande av några blodgrupper parade med en A(Ab) hane tre gånger. De fick
tillsammans 12 ungar, varav 5 idag har fått sin blodgrupp utredd. Resultatet var överraskande nog fyra B avkommor och en A.
Copyright © SVERAK

Egen erfaring med fødsel av mor vi trodde var blodtype B,

men som ved retyping viste seg å være blodtype A likevel.

Hun ble parret med blodtype A hann derfor trodde vi det

ble blodtypekrasj og tok våre forholdsregler ut fra det.

I forbindelse med fødselen hadde vi lest det meste av det som finnes på nettet angående temaet i tillegg til å snakke med flere andre katteraser som har samme problem.

To uker før fødselen kontaktet jeg min veterinær og fikk råd og veiledning av henne for hvordan jeg skulle gå frem. Vi ordnet oss med tåteflasker for katt, blodtypetester (hurtigtester), saks håndklær, fødekasse, varmepute, bolle, operasjonsbody, morsmelkerstatning for katt og vannkoker. Vi øvet med operasjonsbodyen litt hver dag for at mor skulle venne seg til å ha den på. Den virket som om den gjorde henne trygg og varm for hun hadde ingenting i mot å gå med den et par timer på slutten.

Fødselen startet på dag 63 etter parring om morgenen. Katten mjauet og ville ikke være alene på føderommet vi hadde laget til henne. Etterhvert gikk mjauingen over til emn mellomting mellom mjauing og maling. Vi hadde tatt ultralyd av ungene ved 2 ukersalder for å bekrefte svangerskapet. Der så vi 3 forster (vi sjekket ikke om det var flere). Det kom 3 unger med 15 minutters mellomrom og det ble ikke tid til å ta navlestrengsprøve av ungene. Måtte hjelpe mor med å avnavle den ene av disse da hun hadde nok med å føde nestemann. Da førstemann var født tok jeg den fra mor og la den i en bolle med en varmepute. Det samme ble gjort med nr 2 og 3. Mor ble nokså urolig av dette, men hun hadde nok med å føde de andre ungene å dette gikk greit. Regnet med at dette var de tre vi forventet så nå tok jeg på mor operasjonsbodyen og la tilbake alle kattungene. Mor roet seg og sleiket ungene. Bodyen er laget slik at den festes med borrelås på ryggen og det er hull for beina og åpen bak. Etter en time kom unge nr 4 og 10 minutter senere kom unge nr 5. Da var det slutt. De to siste ble ikke fjernet fra mor siden hun allerede hadde bodyen på. Vi håndmatet med flaske og morsmelkerstatning annenhver time i 21 timer. Anbefalingene går fra 16- 24 timer. Vi måtte innimellom hente en av ungene ut av bodyen, men de fikk ikke mulighet for å patte før etter 21 timer. Noen av ungene hadde litt rød ring rundt nesen, men alle overlevde og de fikk raskt fast avføring. Nå vokser de og legger på seg slik som det er forventet av dem.

Heldigvis startet fødselen om morgenen slik at vi var utvilte før vi skulle starte fôringen hver andre time og om natten satte vi på vekkerklokke slik at vi våknet for å lage og gi dem mat. Det er viktig å sove i mellom fôringene for å holde ut 21 timer i strekk særlig dersom man skal tilbake på jobb neste dag.

Heldigvis for oss og Bazhena viste det seg at hun var feiltypet så dette trenger hun ikke gå gjennom ved neste parring.

Bazhena med body på og kattunger i armkroken like etter fødselen.