2009
5 januari
Busfröken
Hoppas att nyårsafton var lugn o fridfull för er. Här i Kallebäck var det som värsta kriget brutit ut. Vi spelade orgelmusik på hög volym, åt färska räkor och vid tolvslaget plockade Erik fram lammsteken, något som får vilken hund som helst att glömma bomber o granater! Extremt mycket smällare. Nästa år stannar vi i Hälsingland även över nyår, ett som är säkert! De idioterna fyrar av fyrverkeripjäser bara ett par meter från bilarna, mitt i bostadsområdet. Nu är inte någon av våra hundar skotträdda, men de blir oroliga, o förbannade när det smäller för nära fönstren, så vi drar för persiennerna så de slipper se raketerna. Laika mår som en prinsessa av Levaxin-tabletterna. Hon är pigg, står vid dörren på morgonen när vi ska ut, innan låg hon på soffan och slöade och tyckte att jag kunde ju gå med Loeki först... Hon har gått ner 12 hekto på tre veckor, snacka om att jag tappade hakan hos veterinären i fredags. Hade det inte varit så att det är samma våg som tidigare skulle jag inte ha trott på den. Hon busar som en värsta unghund, och har massor av energi, och gosfaktorn har ökat betydligt! I slutet av nästa vecka vet vi resultatet av fredagens provtagning,m ne jag misstänker att det blir medicinering även i framtiden.
2008
17 december
3 oktober
Höstsemester
Nu har vi varit på några dagars ledigt i Hälsingland. Laika var inte alls glad när vi åkte tillbaka till Göteborg, hon hade helst stannat för evigt! Inte ett koppel på nästan en vecka, och busa loss i skogen flera gånger om dagen. Loeki träffade på en arbetande stövare som sniffande kom förbi gården. Han tittade förundrat på pejlaren runt halsen. Stövaren hälsade förstrött, sen fortsatte den sitt spårande, och Loeki stod kvar och såg den försvinna. Konstigt... Tyvärr hann jag inte ta något kort, men en massa andra bilder finns i ett eget album, se här. Viktminskningen för Laika går bra, när vi vägde henne hos veterinären i början av förra veckan hade hon gått ner 4 hg på 4 veckor. Tyvärr har jag varit däckad i en ny förkylning de senaste dagarna, så hundarna har haft rätt långsamt sedan vi kom hem. Samojeden Keo sätter lite fart på Loeki i alla fall, de hade världen bus igår, och nu ska vi gå och hämta den vita grabben för en promenad. Hej hej!
14 september
Tjuvaktiga skatan Laika
Tiden flyger iväg, och nu är det höstlikt och riktigt kallt i luften här i Göteborg. Laika äter fiskdieten och har gått ner rejält i vikt. Nu känner man både ryggrad och revben, och hon rör sig sååå mycket lättare. Men hon är väldigt hungrig! Har jag inte koll så glufsar hon i sig allt hon kommer över, Loekis mat också, det går inte att lämna dem ensamma en sekund när de äter. Loeki är ju så snäll så han låter henne ta över matskålen utan att knota, ser bara lite olyckligt ut.
Flera har hört av sig och vill ha receptet. Leena Axelsson, kursledare på Karisma som även har Arbalas kennel och hundpensionat, har satt samman dieten speciellt för Laika med utgångspunkt från just hennes vikt och ålder, att hon är stereliserad osv. Det bästa är attt du kontaktar Leena direkt här, så kan hon göra en individanpassad diet till just din hund. Leena, som är utbildad dietist, säger att det tar ca 2 timmar att räkna ut en foderstat, så det är inget hon kan göra utan ersättning (förutom till sina "stammisar"), men speciellt dyrt är det inte, speciellt inte med tanke på hur mycket bättre hunden mår och hur mycket man sparar in på dyra dietfoder.
Loeki har i alla fall slutat stjäla mat. Sista gången han gjorde det var i början av sommaren, då ett oemotståndligt gumminät från en lammstek låt på en skärbräda på bordet. Han skulle "bara tugga lite" på det, men när husse kom in i köket o försökte ta det ur munnen så slank det ner i magen. Som tur var inte så stor stek, o tillika nät. Efter ganska exakt två dygn kom det ut där bak, och hade jag inte väntat på det så hade jag tryckt i båda hundarna världens kur med avmaskningsmedel, ni kan ju tänka er resten...
Berikande blodspår
För några helger sedan var båda hundarna med på en kul kurs med Göteborgs hundpensionat (kursen jag vann). Första dagen var vi långt ut i markerna i Vättlefjäll, tog nästan 1,5 timmar att gå dit, andra dagen lite närmare stan, men med väldigt kuperad terräng. Det var en lite annorlunda spårkurs, mer på hundarnas villkor, för att de skulle få utlopp för sina instinkter och på det viset inte vara så fixerade av att jaga när de inte får. Jag skulle inte styra så mycket, visa eller korrigera, utan bara följa med. Laika spårade o hittade bl a en kanin som hon undersökte noga, buffade på med nosen, krafsade på osv, sen avslutade hon med att äta upp öronen på den. Hon, som annars är på helspänn när vi ser harar, reagerade sen knappt på sena kvällsrundan när vi passerade ett fält med några som skuttade omkring. Hon tänkte nog "jag vet minsann hur ni smakar nu, inte så märkvärdigt...".
Hundleken
Det var invigning den 8 juni med fiskdamm för hundarna och dricka o godis för ägarna. Nu används den flitigt varje dag av många hundägare här i Kallebäck. Den verkar väcka uppmärksamhet, det var en artikel i hyresvärden Posidons nyhetsblad i augusti, och det kommer en i Härliga Hund inom kort, förra helgen var det en reporter där och tog fina bilder. Kanske kan det inspirera till andra "hundlekar" runtom. Våra hundar vill gå in där varje gång vi passerar, "måste kolla vilka som varit där sen sist", och hoppa upp och springa lite på stora stocken. Laika, som är piggare o raskare i benen nu övverraskade oss häromdagen då hon hoppade hon upp på bordet som finns där. Det låter ju inte så konstigt, men hon gjorde det från nästa stillastående, som en studsboll, det har hon inte gjort på flera år. Jag o husse stirrade på varandra, och undrade hur det där gick till!!! Både bord o bänkar används flitigt, även perfekt när man kammar hund, och ibland dukar ägare upp fika under tiden hundarna leker o busar. Jättekul!
16 augusti
Inget Hokksund
Idag skulle vi ha varit i Hokksund, Norge, på norska eurasierspecialen. In i det sista hoppades jag att det skulle gå, men vår bil är på reparation, och den blev inte klar i tid. Trist, men inget att göra åt. Men Laikas päls fick sig en rejäl genomgång inför helgen i alla fall. Jag använde massor av mitt eget balsam i Laikas rumpa, inköpt för dyra pengar hos frissan. Men det gjorde susen, och det gick äntligen att kamma ut allt trassel efter att jag väntat en bra stund med balsam i. Massor av päls fastnade i avloppet, ja, halva hunden såg det ut som...
En glad nyhet är att jag har vunnit en viltspårskurs som går av stapel nästa helg. Var inne på Göteborgs hundpensionats hemsida och fyllde i lite frågor. Vi var flera som hade samma poäng och vid lottning så vann jag! Både Laika och Loeki kan vara med och träna blodspår, det blir även mörkerspårning, vi ska hålla på till kl 22 på lördagkvällen. Förhoppningsvis kan Laika tränas i att hålla koncentrationen på längre spår. Jag la några spår på semestern, och det gick förvånansvärt bra. Hon fick vänta till sist för att bli lite mer triggad, så först Loeki, sen brorsans tax o Jämthund, sen Laika, som var otålig o avundsjuk så hon nästan ylade! En av rådjursklövarna fick hon bära tillbaka till bilen, och det gjorde hon mycket stolt. Loeki spårade utan problem, och fick också bära en klöv. Han tar dem så försiktigt, inte en skråma, Laika däremot vill hela tiden lägga sig ner och tugga sönder klövarna, det är inte helt lätt att ta av henne klöven. Loeki är det inga problem, man kan ta av honom allting, han accepterar utan knot. En riktig guldklimp är han, våran kille, som idag är två år!
Viktminskning
Laika går på en speciell viktminskningsdiet, hon får hemlagad mat efter ett recept som vi fått av Leena på Karisma, som har använt det framgångsrikt på stereliserade äldre tikar som varit svåra att få ner i vikt. Det är ett lågenergifoder, baserat på västkustströmming, korngryn o vitkål. Laika smaskar i sig med god aptit, men de första dagarna var hon VÄLDIGT hungrig! Hon får i och för sig äta mera av det här fodret, 4-5 dl per dag, i stället för bara 2 dl uppblött torrfoder av light-kulorna hon åt förut, men den här maten verkar hon förbränna snabbare. Efter några dagar verkade hennes kropp anpassa sig, för hon kan tänka på annat än mat nu.
27 juli
Utställning i Ransäter
Tillbaka i Göteborg efter ca två veckors semester i Hälsingland. Hade inte varit dumt att stanna i några veckor till, men måste jobba. Husse hämtade oss med bil och på hemvägen stannade vi i Ransäter där Laika ställdes ut. Det gick bra, ett 1:a pris. Domaren var väldigt förtjust i henne, men tyckte att hon var alldeles för tjock. Hmm, här har det bantats och motionerats i sommar, och både midja och revben känns nuförtiden (om man klämmer lite...). Suck. Men vi fortsätter att banta o jaga tredje certet, ska fundera på var jag ska anmäla henne till härnäst. Det var förbaskat hett i Ransäter, och bilfärden hem var inte kul, då ACn har gått sönder, trots lagning i juni. Vi stannade på flera ställen och vilade o fikade i skuggan, vilka härliga hallon det växte på ett ställe utanför Vänersborg, det ska vi komma ihåg!
20 juli
Semester!
I ömsom sol och ömsom regn har vi några lata dagar i Hälsingland. Hundarna är ute och myser mest hela tiden. Några skogsturer blir det varje dag, tyvärr är det inget bärår, mycket blad och lite bär, många meter är det mellan hjortronen, och det tog en bra stund att få ihop en liter i går. Hundarna bryr sig inte om bär, de far runt och busar som tokiga och badar i bäcken så fort de får chansen.
Här är en bild på de båda busarna ute på gården. De är otroligt snälla och håller sig på verandan eller framför huset trots att skogen finns ett stenkast bort och det går kossor med kalvar på baksidan. Inte en enda gång har Loeki varit in till kossorna den här sommaren. Laika fick en kyss av elstängslet för några år sedan så hon vet vad som gäller, men Loeki har aldrig varit på det, undrar om hon har talat om för honom vilken läskig tråd det är???

13 juli
Utställning i Alfta
helt onödigt tyckte Laika, det är mycket skönare hemma hos mormor i under äppelträdet. Men det blev ett 1:a-pris i alla fall med fin kritik trots att hon lunkade runt och inte ville hälsa ordentligt. Bättre gick det för Ilifos Anton, som tog sitt tredje Cert och blev SuCh, Grattis Ulrika och Thomas! Vi träffade Laikas uppfödare, som berättade att även Laikas mamma Nila drabbats av magomvridning och fått avlivas. Ingen bra prognos med magomvridning hos både mamma, mormor och mormorsmor...
20 juni:
Vänersborg
Vänersborg den 7/6 var otroligt hett. Som tur var startade utställningen med eurasier, så det var ändå inte värsta eftermiddagshettan. Blossom gick vidare till valpfinalen så vi slappade hela dagen i skuggan med Yvonne o hennes kompis Karin och Atlas o Blossom, där vi intog både supergod lunch och glass. En nyinköpt kylduk på Huveröds kom till stor användning både för folk o hundar. BIR o BIM blev två norska euraiser, och Laika skötte sig såå bra och fick ett 1:a-pris. Inte dåligt att avancera från en 3:a och samojed till en eurasier av god typ och 1:a på bara några veckor! Nu blir det nog några till uställningar i sommar när vi har ångan uppe!
13 maj:
Har svårt att komma över domarkritiken i lördags. Laika är lyckligt ovetande om att hon ser ut som en samojed, Undrar hur en eurasier ser ut i Polen? (det var en polsk domare). Ja, ja, jag kommer väl över det så småningom. Både i Tjolöholm och i Larv anmärkte de på Laikas midjemått, så här ska motioneras. Det går ju bra nu när fröken inte har ont i ryggen längre. I förra veckan tog vi en tur runt Lilla Delsjön med långkoppel och gångstavar. Riktigt intressant och tålamodsprövande, speciellt när vi mötte löptikar. Två timmar tog det runt, och vi var rejält slut alla tre efteråt. Loeki blir ju två år om tre månader så vi kan ta rejäla promenader nu utan att hans höfter kan ta skada. Han är ännu inte röntgad, och jag vill veta först att det inte är någonting onormalt. Han har inga höftproblem i släkten vad jag vet, så det är nog ingen större risk.
10 maj:
Samojed?
Idag var vi på en märklig tillställning i Larv, där det var nationell utställning. Laika fick ett tredje pris, på grund av att domaren tyckte "Head and expression much to similar to Samoyed". För övrigt hade hon korrekta proportioner och benstomme för sin storlek. Vi har varit på rätt många utställningar hittills, men ingen har någonsin gett den kritiken. Han delade inte ut ett enda förstapris, så det blev ingen BIR bland de vuxna eurasierna. Bland valparna blev Essmanias Bernstein BIR och Leiionspitz Blossom BIM. Laika lät sig villigt kladdas på, men han ville inte ens titta på tänderna, utan bad att alla skulle visa tänderna själva. Hon var inte alls lika glad o pigg som på träningen, hängde lite med huvudet, och lunkade motsträvigt runt. Undrar hur jag ska få henne att tycka att det är lika kul på tävling som på träning. I onsdags var hon på topphumör och skuttade glatt omkring när vi hade ringträningen för Jack.
1 maj:
Handlerkurs
Igår kväll var det kurs i Vallda igen, handlerkurs den här gången för mig och Laika. Underligt nog så var det inga som helst problem att visa tänderna, springa runt i ring, eller visa upp sig snyggt för Laika, kursledaren verkade undra vad vi gjorde där! hon skötte sig även exemplariskt när en kompis sprng med henne, och både hon och läraren Jack fick titta på tänderna helt utan problem. Kan hon vara så smart att hon vet att det är bara träning??? I alla fall så blir det en test av denna medgörlighet på söndag, då vi ska vara med på den inofficiella utställningen vid Tjolöholms slott. Det ska bli kul, har aldrig sett slottet och omgivningarna på riktigt, bara på en massa bilder, och så är det många Eurasier anmälda och ännu flera kommer dit, så det blir en riktigt stor samling fluffisar.
Loekis bästa kompis har en egen fin hemsida nu, se Dragvikens Keo
26 april:
EPI-test i Alafors
Igår kväll var vi till Alafors där SLU erbjöd gratis EPI-test o liten vetundersökning av Eurasier. för vår del var det bara Laika som kom på tal, eftersom hundarna skulle vara 5 år eller äldre. Laika skötte sig väldigt bra, hon satt tålmodigt och lät dem ta två rör blod, och sen gosade hon med Mia, som är forskare på SLU. Innan dess var på hundmassage i Kungsbacka, så det var en väldigt trött liten dam som slockade i min säng senare på kvällen. Loeki däremot var urpigg, han hade varit hemma med husse och haft småtråkigt, så när vi andra gick och la oss började han att röja: ligga en stund och flämta nedanför sängen, traska runt i lägenheten för att dricka lite då och då och leta rätt på nåt gammal kvarglömt tuggben och ligga så nära sängen som möjligt och gnaga o smaska, flåsa mig i ansiktet, gäspa så ljudligt som möjligt för att tala om att han fanns osv, så till slut fick husse nog och flyttade in i gästrummet. Då äntligen somnade även Loeki, och sov till 9.30 i morse!
19 april:
Laika mår så bra!
Änligen fint väder, och jag ska ta tag i odlingslotten. Har fått hyra en bit till bredvid den jag redan har, och hundarna ska få en hörna med kompostgaller omkring så att de kan ligga o mysa när jag pysslar. Loeki tycker att det är helt förskräckigt tråkigt att inte få hjälpa till att gräva, och han skäller! Denna annars så tysta hund har fått för sig att det hjälper att låta som en ställande älghund, fast jag är bara ett par meter bort. Förhoppningsvis slutar han när han kan gå fritt, nu har han suttit bunden med ett lång koppel. Och så ska det bli ordning på balkongen i helgen så att de båda får plats att ligga där.
I torsdags var vi på Rallylydnadskursen, och Laika fick vara med och träna efter pausen, hon har blivit en så pigg och glad flicka efter tre ryggbehandlingar, jag kan inte tro ibland att det är samma hund! Vi gick för flera år sedan gått några korta lydnadskurser på Karisma för Micki Gustafsson, och Laika kom ihåg minsann, mer än jag trodde, och Frolic är sååå gott nuförtiden, så hon kan förödmjuka sig till nästa vad som helst - sitt, ligg, gå fot, stanna kvar - inga problem!
6 april:
Hundmassage
Laika har idag varit hos Anna Skog Vennberg, en hundmassör som har sin praktik i Kungsbacka (Hund i Harmoni). Första gången vi var där var för en vecka sedan, och det blev en markant förbättring bara efter en behandling. Laika kan ha haft ryggskottslikande besvär länge, massören hittade en låsning kring en ryggkota, plus att hon har väldigt lite muskulatur höger fram, desto mer på vänster sida! antagligen sviter efter en gammal sträckning. Det kommer att krävas rätt mycket behandling. Anna är väldigt skicklig, kan rekommendera henne starkt. Hon masserar och behandlar Västra Götalands polishundar varje vecka, så vi hade tur och fick en återbudstid förra veckan. Vilken dålig matte jag har varit som inte har förstått att stumpan har haft ont, mycket ont... Det förklarar en del beteenden som jag har trott varit enbart tjurighet. Suck.
Har även beställt ett nytt fästingmedel som man strör över maten, massören hittade en liten fästing på Laika (årets första), och så blir det citronsmörja på båda hundarna, inte så populärt, de gömmer sig så fort jag tar fram burken!
27 mars:
Hundlek?
Nu har jag varit på ett möte om gårdsföreningar i området där vi bor. Tillsammans med våra grannar samojedägarna så har vi bildat en gårdsförening för att få till stånd en hundlek/rastgård här i Kallebäck, och det verkar inte omöjligt att genomföra! Nu ska det bli ett till möte tillsammans med representanter från hyresvärden (Poseidon) och en person från Hyresgästföreningen. Här i Göteborg är det verkligen dåligt med hundrastgårdar jämfört med andra städer. Rallylydnaden ställdes in, för mycket snö på träningsplanen, och för löst i marken för att ploga. Nya tag nästa vecka, så nu hinne rvi träna lite mer, jag har varit slö hela Påsken och bara gått långa myspromenader med hundarna.
20 mars:
Rallylydnad
Loeki tycker att det är toppskoj med Rallylydnad, massor av godis och söta Eurasierflickor! Vi har varit på två kurstillfällen och en träningskväll, och nu börjar vi fatta vad det går ut på. Laika är ofantligt avundsjuk när jag är på träningsplanen med Loeki, jag åker dit lite tidigare så att hon får träna lite Agility på hindren som finns där. Annars har det regnat mest, och nu lagom till Påsk har det snöat massor, alla påskliljor o tulpaner är helt övertäckta. Hundarna gillar snön, förstås, detär ett fasligt rullande på Laika.
I tisdags fyllde husse år, och fick en fin stor (40x60) akvarell på sin älsklingshund, se Laikas sida!
4 mars:
Snösemester
Nu har vi kommit hem efter en härlig vecka i Hälsingland, med snö o massor av härliga skogspromenader för både matte o hundarna. En dag mötte vi en helt vitklädd jägare mitt i skogen, och båda hundarna höll på och få spelet totalt. Där har vi gått så många gånger, och aldrig har det varit något så läskigt på stigen. Han var till och med vit i ansiktet, hade en mask med hål för bara ögonen och munnen. Laika som har gjort MH med gott resultat skällde ut honom efter noter och ville inte komma fram och hälsa. Tågresan hem tog på krafterna, sista biten var det en enorm schäfer med, han vägde 74 (!) kg, och husse hade ingen som helst kontroll. Loeki försökte studsa upp sig lite, men la snabbt ner det när han insåg hur stor grabben var...
23 februari:
Utställning i Sätila
Idag var vi på inofficiell utställning i Sätila. Laika var jätteduktig, men ville inte riktigt visa tänderna, drog undan huvudet så att hon slapp, förstås, hon vet precis hur hon ska göra!!!, domaren bad mig visa istället, men hon lät honom ta på kroppen utan knot i alla fall. Det går bättre o bättre, jag ska anmäla både till Åby o Skara. Jag ser fram emot handlerkursen, den börjar ju innan Skara, så då kanske Jack har drillat oss båda!
Hon fick 1:a med HP och blev BIM. Atlas blev BIR och BIG-4, och lilla Blossom blev BIR-valp och BIG-R. Laikas kritik finns på hennes egen sida under tävlingsresultat. 

Här med storebror Atlas. De låg tätt ihop och sov en stund, man blir ju så trött på utställningar!
17 februari:
Buskul vid Delsjön
Både förra helgen och idag har vi varit på ett mysigt ställe vid Stora Delsjön som vi kallar för "Udden". Detär lite krångligt att tag sig dit, och det gäller att ta rätt stig, annars får man balansera på klippor precis vid vattnet, eller hasa fram under stora enesnår eller pressa sig fram genom gammelskog. Det är alltså jag som har problem, inte de fyrbenta! Har man väl tagit sig dit så är det värt mödan med en sandstrand på ena sidan och svagt sluttande soliga (ibland, inte alltför ofta) klippor på den andra sidan och en härlig stor plätt i mitten med mjukt underlag. Hundarna har riktigt buskul där, de jagar varann, gräver, plaskar i vattnet... Där är inte mycket folk o hundar, även om det i dag dök upp en stor Irländsk setterhane från tomma intet. Den försvann lika snabbt som den dök upp, ingen ägare såg vi till. Jag är så glad att Loeki kan umgås med andra hundar, han hälsar nyfiket o vänligt och sen är det inte mer med det. Laika håller sig på avstånd från alla hundar hon inte känner, och överlåter gärna hälsandet till Loeki.
Har tagit några bilder från Udden:

Loeki spanar in sandstranden

badar lite...

o spanar över till andra sidan där vi brukar vara.

Laika njuter i solen

Huvudstudie.

Här går det undan!
16 februari:
Morötter är bra!
Loeki har varit lös i magen en period men nu är den äntligen i bra form igen. Det började nog med att han hade för mycket magsyra i höstas, troligtvis på grund av stress för det var löptikar här i området, han kräktes grönt tidigt på morgonen några dagar i rad, och det var riktigt löst det som kom ut där bak. Sen var vi på utställningsträning och han fick köttbullar (köpta), som innnehåller lök, något som jag inte tänkte på då. I alla fall så förvärrades problemen betydligt. Så jag frågade veterinären när vi vaccinerade mot rabies i oktober, och han ville göra en utredning och rekommenderade ett specialfoder bara innehållande ägg och ris. Så 2 500 kr fattigare men inte något klokare, plus några påsar a 205 kr för 2 kg av ett foder som vi fick kasta till honom kulorna en o en för att han skulle äta (tog en faslig tid att mata honom). En period körde jag med Hill's burkmat, lite i dyraste laget också, 19 kr/burk, och han åt minst två om dagen. Så följde jag rådet från min kurslärare på Karisma att ge en magsyredämpande receptfritt medel (Inside) som hon brukar ge sina hanar med liknande problem när det är löptikar omkring dem, och se, det hjälpte! Hon rekommenderade även morötter för magen, så jag har börjat ge hundarna grovrivna morötter till varje måltid, något som Loekis mage mår toppen av, och nu är det fasta fina korvar igen. Ingen matallergi, inget dyrt specialfoder, bara några påsar morötter i veckan. Problemet löst! Laika gillar också de rivna morötterna, och de fyller ut bra, eftersom hon får rätt lite mat nuförtiden. Passade på att väga båda när vi var till veterinären häromdagen för blodprov (rabieskollen) och Laika väger 28,9 kg (!!!) alltdeles för mycket för madame, och Loeki 26,4, vilket är en bra vikt för honom. Han är nu precis 18 månader, och är 57 cm hög.

Regn, regn o mera regn
27 januari: En sån trist vecka, lite uppehåll och kallt var det på tisdagen, då jag skulle jobba på kvällen, så det blev i alla fall läge för en rejäl långpromenad i Delsjön i frosten. Laika var lycklig och rullade och busade som om hon var en unghund igen! Sen öste det ner i några dagar igen. Till slut är det bara att dra på sig regnstället och ge sig ut, de måste ju få röra på sig. Loeki går först, tappert framåt, öronen bakåt så att det inte ska rinna ner vatten i hörselgången, Laika går motsträvigt bakom mig. Sen hon har gjort sina behov vill hon vända och gå hem på en gång, finns ingen väl anledning till att fortsätta då, tycker hon! Tänk er synen när jag drar en lätt överviktigt eurasiertik framåt i ösregnet... har dock kommit på ett knep. Allt blir mycket roligare utan band, så då kan hon skutta omkring i buskagen och tydligen ha riktigt kul även om det regnar. Inte så kul när vi kommer hem att behöva stoppa henne i badkaret för en dusch, det fastnar rätt mycket lera i den pälsen...
Idag var det äntligen uppehåll och lite sol. Det är ju typiskt när matte skulle på kurs, så det fick bli bara en timmas promenad över golfbanan. Idag var det teori för Loekis kurs 4, första praktiktillfället blir på lördag. Med var också Catarina, Vlads matte, och så träffade vi på Bellman (Fanakkas) med Örjan och Elisabeth när vi skulle gå, de var med i en annan kurs. Bellman är en väldigt trevlig och snygg Eurasier, som är riktigt social nuförtiden, han kom genast fram och lät sig klappas o gosas med.
Har också anmält hundarna till handlerkurs och Rallylydnad i Vallda i vår. Det måste ju sluta regna någon gång, inte läge för att lägga spår heller i det här vädret så de blir lätt uttråkade. Loeki har i alla fall fått vara hos sin samojedkompis Keo och busat vid ett par tillfällen den här veckan, och det tycker han är jättekul.
Eurasierträff
12 januari: I söndags fick Laika vara hemma och vila sig efter den ansträngande dagen på mässan, och Loeki fick följa till Ödsmål. Vi åkte med Yvonne, Karin, Atlas och Blossom i det slaskiga väglaget. Det är helt otroligt vad det kan regna här på västkusten... I alla fall så var det uppehåll i Ödsmål, och vi fick en härlig promenad i nysnön. Spännande var det för Loeki med alla hundarna, och han fick träffa både sin mamma Cera och mormor Dasha. Han charmade Eva, som fick sig några blöta pussar, hon hade tyvärr gjort illa benet och kunde inte vara med ute.
Resten av veckan har det regnat. I går kväll när vi var i "hundlekparken" kom det hagelblandad snö, och därtill blixtar och åska! Vad ger ni för det!
Utställning
5 januari: Laika deltog på MyDog, och fick ett 2:a pris. Hon ville inte riktigt visa tänderna - det som vi har tränat så mycket! Men det är ju så att damen har en egen stark vilja. För ett par dagar sedan var vi på en inofficiell utställning och då gick det bra med tandvisningen, men hon ville absolut inte springa, hon lunkade som en gammal kossa. Idag var det lite bättre fart, och jag försökte att peppa henne ordentligt. Hon har besvär med stelhet i ett bakben. Loeki fick stanna hemma och busa med Keo, grannarnas samojed. För ovrigt har vi varit i Hälsingland över jul o nyår och hundarna har ränt i skogen och haft buskul. Laikas stelhet är nog sviterna av det.
15 december: inomhusträning i Lerum på Alfa hundcenter där vi koncenterade oss på hantering och tandvisning. Instruktör var Lina Andreasson. Det var 15 eurasier varav 8 valpar: Fridlyckans Ella, Carmen, Asta, Alfons, Alice, o Mallan, och Leiionspitz Beautiful Blossom och Filurias Bosco. De vuxna var Laika, Loeki, Anazai, Vlad, Atlas, Bellis o Selma. Blossom var med en liten stund, hon var minst, men nog den tuffaste!
Det har kommit en inbjudan från Marita o Anette om en Eurasierträff i Ödsmål hos Eva (Söskärs kennel) den 6 januari, så då kan Loeki få träffa både sin mamma o mormor, och Laika får träffa sin morfars mor. Kul!
6 december: Laika o Loekis dagbok har legat nere i mer än två månader på grund av att jag har opererat ena ögat, och inte kunnat sitta vid datorn. Hundarna tyckte att det var toppen med min sjukskrivning, hemma i nästan tre veckor och på ett o samma ställe - sängen! Det var mycket sovande, talböcker och knaprande av värktabletter, men så småningom kunde jag börja gå på småpromenader till hundarnas lycka (o husses).
I början av oktober, några veckor innan operationen, åkte jag och hundarna tåg hem till Hälsingland för en veckas semester och vi verkligen njöt av hösten. Lilla "kusinen" Emelie, 4 år, åkte tåg med oss, och det gick hur bra som helst. Loeki retades en del och försökte sno hennes vantar när vi var utomhus unde veckan, men det är en tuff tjej som är van vid hästar och hundar. Mycket härlig motion fick vi i skogen.
Sedan Laika hade livmoderoperationen i februari och alla grejer opererades bort har hon bara behövt titta på en matskål för att gå upp i vikt. så i slutet av september konstaterade vi hos veterinären att hon var lätt överviktig, men hon gick ner 5 hekto på 4 veckor i oktober, Nu har hon tyvärr gått upp lite igen.
Annat som hände i oktober var att vi den 14:e hade en Eurasierträff och testade lite spår med Vlad, Amy, Anazai och Yoline.
24 november hade vi en träff med ringträning hos Helena o Jörgen (Fridlyckans) i Onsala, och det kom 16 Eurasier! Så många har aldrig varit på någon Eurasierkul-träff. De som kom var Foxfire Ramses, Edeängs Mikra (Laika), Balder Balder Toke Asagård, Essmania´s Anazai, Leiionspitz Vlad, Sund Stamm´s Yoline, Foxfire Ayla, Fridlyckans Alice, Fridlyckans Ariel (Ella), Fridlyckans Anaèl (Mallan), Fridlyckans Aurora (Tanya), Fridlyckans Alfons, Fridlyckans Asta, Fridlyckans Alma (Carmen), Coryana´s Haika (Selma) o Balules Belizzima (Bellis). Med var också Keo (Samojed), Kata (Groenendal) och Alice (Lancaster Heeler). Efter träningen fikade vi i hästhagen, och de hundar som ville fick busa runt utan band. Vilket race!
Karin Ström tog härliga bilder, se Drakera under "Galleri"
25 september: Dagarna bara susar förbi, och nu är det höst i luften och redan mörkt rätt tidigt på kvällarna här i Göteborg, det gäller att komma ut direkt efter jobbet. För hundarna spelar det ju inte så stor roll, de har kul när de är på promenad i vilket väder som helst, och vilken tid på dygnet som helst. I går kväll tig vi en tur vid Lilla Delsjön, där det finns härliga ängar att rusa runt på. Ikväll var vi till Stora Delsjön, där det är toppen att plaska i vattnet och gräva i sanden. Äntligen är det folktomt på vårt favoritställe, i lördags riktigt kryllade det av barnfamiljer så då fick inte hundarna släppa loss som de är vana att göra när vi är där. Men ikväll sprätte sanden hej vilt!
För några dagar sedan var vi till veterinären för vaccinering, jag passade på att ge båda rabiesspruta också, så då gäller det att komma ihåg att göra om det om fyra veckor. Laika fick alla sprutorna för ett par år sedan, och hon testades och allt var OK, men tyvärr är matte lite tankspridd ibland, någon ny spruta efter ett år blev det aldrig, så allt får göras om igen. Suck... Nu har även Loeki fått ett fint pass, så kanske bär det av till Holland nästa år för att hälsa på kompisar och "farmor".
9 september: Vilka glada hundar som jag hämtade på pensionatet i fredags kväll, oj, oj vilka ljud som även kan komma ur en eurasier, det var ett sorts blandning mellan gnäll, yl och små vrål som Laika höll på med en bra stund. På natten sov de nära, nära, Laika i husses säng (han är fortfarande bortrest) och Loeki på golvet nedanför mig. De drömde och lät i sömnen båda två. De har i alla fall haft det bra, Loeki har lekt med flera av Leenas hundar, även med två valpar, han är en perfekt lekfarbror för dem, så snäll! Gamla Muffin, snart 16 år, blev så förtjust i Loeki att det inte gick att ha henne med på promenaderna, för hon skulle bara busa med honom. Laika vill ju helst gå utan band, vilket hon talade om för Leena väldigt tydligt genom att krypa ur halsbandet flera gånger!
Igår var vi på en skön sensommarpromenad i Lindome med några andra eurasier med familjer. Ett par hade kommit för att titta på rasen, de var i valpköpartagen. Där var då tre unghannar kring året, som hade fullt sjå med att imponera på varandra. Sen kom Toke, som är två år och en kraftig kille, då lugnade de yngre ner sig betydligt! Laika sprang lös och retades med pojkarna. Hon doftar så gott fastän hon fick allt bortoperarat i samband med livmoderinflammationen i februari. hon har till och med blivit skendräktig i sommar, men inte alls lika mycket som tidigare. Sen var vi några som körde ringträning efter fikat. Det är alltid nyttigt, speciellt med unghannarna som just nu har så mycket hormoner så det sprutar ur öronen.
1 september: Tack alla som skrivit i gästboken och gratulerat till Loekis framgångar i viltspåret!
Nästa helg blir det full fart, då ska vi ha en eurasierträff igen, och helgen efteråt ska Loeki gå på kurs, "Ledarskap och dominans". Inte för att hundarna behöver någon sådan kurs, de har sån bra pli på sina hussar o mattar, det är vi hundägare som ska lära oss! Med på kursen är även Vlad med familj.
Just nu är hundarna på pension i Fjärås, och det är så tomt och tyst här hemma...
26 augusti: Viltspårsprov i Vänersborg. Loeki klarade sitt tredje 1:a pris utan problem, och fick en fin rosett. Han har stenkoll på var spåret går, och tar en lite runda för att kissa då och då, jag trodde aldrig att det skulle bli ett 1:a pris, så nonchalant som han spårar! Målet är vunnet, att få ihop tre 1:a pris, men då blir frågan, vad gör man nu? Utmanar viltspårarna i Eurasierklubben på ett klubbmästerskap? Ska skriva till Rune, ordföranden, och föreslå ett sådant.
Laika var på god väg också till ett 1:a pris, fick dock annat att tänka på mitt i spåret, men det blev ett 3:e pris i alla fall. Hon tycker inte att den där klöven i slutet är så intressant längre, så jag måste jobba med motivationen. Fick bra träningstips av domaren så det är bara på´t igen. Skam den som ger sig. Nu ska jag iväg och köpa nåt gott till middag att fira med, också till hundarna förstås!
25 augusti: Lilla Keo som flyttat in i vårt hus är så kul tycker Loeki. Men det blir väldigt trassligt med kopplen, för han är kvick den lille! Vi träffade honom på morgonpromenaden idag, och oj vad han har vuxit. Här är en bild när Keo var och hälsade på för första gången i vårt kök:

På eftermiddagen var vi på kurs på Karisma, avslutning på Loekis kurs 2. Laika fick också följa. De var lite mer att hålla reda på med två hundar, men samtidigt var de lite avundsjuka på varandra så att hålla koncentrationen uppe gick lättare. Jag hade missbedömt hur mycket godis som går åt, för vi höll på i nästan två timmar, och med två hundar går det förstås dubbelt så mycket. Vi skulle t ex möta en annan hund med ägare och stå och prata utan att hundarna skulle bry sig om varandra. Efter några gånger fick de hälsa på varandra, men lugnt, inget busande. Laika satte sig och tittade åt ett annat håll, för henne är unghundar som luft, själv var hon en av de äldsta där med sina 6 år. Loeki kunde förstås inte låta bli att försöka få igång lite bus med den söta chow-tiken som vi arbetade tillsammans med. Efteråt fikade vi i kurslokalen. Vilka trötta hundar jag har nu!
24 augusti: Utflykt till Uddevalla där Laika och Loeki fick följa med på friidrottstävling när "kusinen" var med i junior-SM. Speciellt Loeki tittade intresserat på när ungdomarna sprang och hoppade. Han hade gärna varit med och ränt runt några varv på banan. Vilken bra miljöträning, när vi kom in på arenan small det precis av ett startskott. Inte en reaktion hos någon av hundarna!
18 augusti: Promenad med eurasierkompisar. Det var 5 eurasier med familjer som träffades för en skön promenad i Lindome. Vädret var inte det bästa men vad gör väl det med tjockpälsade hundar. Det regnade inte i alla fall. Laika fick gå lös och det uppskattade hon - malligt värre, och sååå roligt att springa förbi de andra i världens fart! Lilla Amy (Tresor Celine´s Amy), 16 månader, fick tre beundrare i de unghannar som var med, på bilden på förstasidan ser ni hur en av dem uppvaktar henne!
16 augusti: Loeki fyller 1 år! Det har vi firat med att klippa klorna (inte så poppis) och sen gömma Frolic överallt i vardagsrummet, och under tiden som en hund sökte där fick den andra klura ut i köket var godisarna var i "DogSmart" och "DogBrick". Loeki använde som vanligt mer våld än vad nöden kräver, krafsar med tassarna och slänger klossarna åt alla håll, Laika puttar försiktigt med nosen på brickorna och lägger fint ner klossarna en och en. Att två hundar av samma ras kan vara så olika!

De är fortfarande rätt uttråkade av att vara tillbaka i lägenheten, men vi har varit på långpromenader vid Lilla Delsjön ett par gånger de senaste dagarna, och där kan de busa loss ordentligt. Jag har hittat ett bra sätt att klippa klorna på förresten. Det är en fördel att ha två hundar, för de blir blir triggade av att jag klipper en tass och sen ger godis, då står den andra och tittar på och väntar på sin tur. Då tar jag en tass på den andra, men bara en tass i taget. Så sammanlagt får de godis fyra gånger var, men varannan gång. Och det är riktigt gott. Så nu behöver jag inte jaga fram någon hund som gömt sig under köksbordet mera! Det bevisar att det där med rädsla för att klippa klorna bara är fjant, som de lätt kommer över om man gör det till en lek. Enda problemet är att jag inte kan klippa så långt in, för jag ser så dåligt. Får klippa mer ofta istället. Ska göra en ögonoperation i höst, och efter det ska jag få nya bra glasögon. Då ni hundar!
12 augusti: Den här veckan har varit hektisk för Laika. Hon har kämpat hårt för att kissa in sitt revir igen, efter att ha varit borta så länge. Loeki skvätter också, efter henne förstås (Drottningen först), och i måndags började han för första gången att markera genom att krafsa med tassarna. I början gick det lite fel, han krafsade med alla fyra tassarna samtidigt, och då blev det ett stort skutt framåt istället! Men nu går det bättre. Det har varit plågsamt varmt i mitten av veckan, men som tur är har det blivit mulet igen, och en del regnskurar har fallit. Jag är ingen vän av värme, inte när hundanra måste vara mycket inomhus i lägenheten. Nu har Loeki blivit mer mogen, inte alls så retig, varken mot mig eller Laika. Hon börjar tycka om honom riktigt mycket, häromdagen hörde jag ett väldigt dunsande i hallen, och då busgosade de våldsamt men utan hennes vanliga morrande (hon kan ensam låta som en hel vargflock), och hon till och med gned sig mot honom och knuffade rumpan så att han nästan ramlade omkull. Loeki blev jätteglad. Men hon märker att han har blivit lugnare, och han uppför sig enligt hennes koder nu, så då finns ingen anledning att uppfostra honom. Nästa helg blir kul, då ska vi ha en eurasierträff igen, den första efter sommaren. Och helgen efter har vi Karismakurs på lördagen och viltspårsprov på söndagen.
Här är en bild på hundarna när de "gosbusar":
5 augusti: Hemma igen efter 4 veckors semester i Hälsingland. Det har varit väldigt skönt för hundarna, som har varit ute hela dagarna. Vi har haft bra väder, mestadels uppehåll, och när det regnade så varade det för det mesta bara i några timmar. Då passade vi på att göra lite bilutflykter. Loeki har skött sig så bra, inte alls brytt sig om kossorna och kalvarna som går i hagen bakom huset. Han var in där en gång men hela flocken kom rusande och jagade ut honom, så han blev rejält rädd. Dessutom fick han en uppsträckning av matte, så det blev inga flera besök hos kossorna. Laika bryr sig inte alls om dem, de befinner sig nämligen bakom TRÅDEN, och den är farlig. Loeki har inte upptäckt elstängslets hemligheter...
Resan hem var hemsk, en fullsatt djurkupé från Stockholm med 8 stora hundar, och Loeki fick ligga i gången, där alla toalett- och Bistrobesökare klev över honom. Tur att det är en cool kille! Dessutom blev han kär i en schäfertik, rättare sagt i hennes rumpa, som var så frestande nära. Så han kunde inte sova alls. Laika kröp under sätet och märktes inte förrän det var dags att kliva av.
2 juli: Viltspårsprov igen. Loeki skötte sig jättebra, och fick ett 1:a pris. Laika och jag gjorde inget bra jobb, speciellt inte jag, och domaren skrev i kritiken "Matte ska inte störa så mycket". Hmmm... Det är väldigt svårt att se på henne när hon avviker från spåret, hon bara får för sig att det är något annat mer intresdsant åt något annat håll. Första vinkeln gick jättebra, sen gjorde hon en till vinkel efter ett tag, och det såg precis likadant ut, nosen i marken, samma tempo, ja vad ska man tro? Så efter ett tag fick domaren avbryta och säga "tyvärr måste jag be er komma tillbaka". Shit! Sen var hon på spåret igen, men vimsade, och när hon väl tog upp spåret igen trodde jag inte på henne, utan bad henne komma tillbaka och ta om en bit, och sen tappade hon motivationen helt... Nu ska vi träna på långa spår hemma i Hälsingland i sommar, och med blod. Nästa tävlig är den 26 augusti, ett ordinarie prov.
30 juni: Båda hundarna fick följa med till Ullevi på friidrottstävling, där "kusinen" Jessica hoppade längd. Snacka om bra miljöträning! där satt vi och åt varmkorv o glass precis bredvid löparstarten, och startskotten var jättestarka! Loeki kollade lite första gångerna, men till slut la han sig ner och vinklade lite med öronen när det small. Laika bryr sig inte om smällar överhuvudtaget. Vi promenerade både dit och hem, oj vilka trötta hundar sen!
25 juni: Viltspårsprov för båda hundarna. Loeki klarade ett 1:a pris med nöd o näppe. Han var osäker, och jag pushade honom lite för mycket, och hade för kort lina. Ska släppa ut honom mer nästa gång. Tyvärr inget pris för Laika. Hon spårade väldigt bra till en början, men det drog iväg alldeles för snabbt, och jag vågade inte hålla tillbaka, ville inte riskera att hon skulle stanna upp. Istället drog hon förbi första vinkeln i 100 knyck, och vi hamnade ute i buskarna, bokstavligen talat!!! Så ni förstår att det inte är så mycket hundarna som behöver träna, utan den som håller i linan! "Hunden blir aldrig bättre än sin förare" fick vi lära oss på kursen, och det stämmer verkligen! Fick ägna en timme åt att plocka bort små frön och annat skräp (inkl fästingar) i hennes päls när vi kom hem (och från mig själv)...
11 juni: Yes, där satt den! Träning ger färdighet, heter det ju, och tack vare träning både i lördags och i söndags så gick det vägen ikväll, Laika tog ett 1:a pris i öppen klass i viltspår, och Loeki klarade anlagstestet. Jag har tränat med honom "på riktigt" bara 3 gånger, vilken kille!!!
Atlas, som tog ett 1:a pris förra gången, hade ingen lust ikväll, för han stötte på ett läskigt spår i skogen, det kan ha varit vargdofter..., samma för Thea, Anna As Finska lapphundstik som också tog ett 1:a pris förra gången, hon var inte alls motiverad.
Viltspår är jättekul! Vi skrev upp oss på nya tävlingar både 25 juni och 26 augusti.
10 juni: I går var jag till Helena J/Fridlyckans kennel i Onsala och "lånade" ett par rådjursklövar, och såg (på håll) Selmas 8 små valpar som föddes i fredags. Jättesöta! (se bilder på valparna på deras hemsida). Vi ska nämligen till Väne-Ryr i morgon kväll för vilspårsprov igen med Yvonne o Atlas, och behövde träna med rådjursklövar, hade bara älg i frysen. La sen några spår i går eftermiddag, så vi var där i går kväll o spårade (fy vad mycket fästingar!), och Laika fick tillbaka lite av motivationen, speciellt när hon såg att Loeki hade hittat en rådjursklöv o kom tillbaka stolt med den i munnen. Då drog hon iväg själv för att ta upp spåret igen, för hon ville minsann också hitta en klöv att bita i och leka med, jag fick fullt upp med att hänga med, och hade som tur vad en rådjursklöv i ryggsäcken som jag snabbt fick fram och kastade ner vid spårslutet, så att hon fick sin belöning. Vi ska ut igen ikväll. Det värsta är att det är så varmt nu, och i skogen är det behaglig temperatur, men att ta sig dit i bilen är en plåga för dem även om vi har AC, för de har båda en enormt tjock päls just nu.
4 juni: En tidig tågresa tillbaka, kl 6 från Hudiksvall. Men det är OK, för hundarna sover hela vägen på förmiddagarna. De blir mer aktiva på eftermiddagar och kvällar, så jag föredrar att åka på morgonen. De skötte sig så fint på tåget och vid tågbytet på Centralen i Stockhom. Nu sover de helt utmattade hemma i lägenheten. Förutom den stora flugjakten som Laika sätter igång med då och då när balkongdörren är öppen.
2 juni: Tunnbrödsbakning. Laika o Loeki var ute hela dagen och myste. Det går så bra nu med de två, de har kul ihop, och Laika är så mycket mer tillfreds med att ligga ute fast jag är inne och bakar nu när hon har en kompis. Tidigare år så har hon skällt och levt rövare, för att hon ville vara med i bakstugan. Hos mina föräldrar får båda hundarna vara lösa, men de går aldrig någonstans själva, de ligger på altanen eller på en skuggig plats på gräset. Vi var helt imponerade av Loeki, som inte brydde sig det minsta om kvigorna i hagen. Han har väldigt lite jaktinstinkt, men duktig på att spåra, jag la ett spår och han fixade det galant - väldigt långsamt och noggrant.
31 maj: vi tog en heldag jag o hundarna och åkte till Loekis uppfödare i Mora. Loeki hade så roligt med den stora flocken av eurasierflickor. Vissa av dem fick han en väldig respekt för, när de satte honom på plats! Men han är van vid Laikas tillrättavisningar, så han tog det med ro. Marita tog fina bilder på busen, jag har så svårt att få honom att stå stilla tillräckligt länge! Det blev en lång dag, då bilen gick sönder när vi hade 12 mil hem. I spöregn. Usch.
29 maj: Äntligen en veckas semester. Efter en lång tågresa blev hundarna så lyckliga när de fick springa lösa i trädgården i Bredänge. Och härliga skogspromenader, med lagom geggiga bäckar att klafsa omkring i....
27 maj: Viltspårstävling för Laika, öppen klass. Det gick inget vidare, hon var mer intresserad av att rulla i den mjuka mossan än att spåra idag. Vi gör ett nytt försök om två veckor. Måste träna ordentligt inför det. På eftermiddagen var det dags för kurs igen för Loeki. Kursledaren sa att Loeki var det trevligaste eurasier hon hade träffat på! Med en köttbulle i handen så kan man få honom att göra vad som helst, verkar det som. Han glömmer att det överhuvudtaget finns andra hundar i världen. Det är väldigt skönt med en hund som är så mottaglig för träning. Laika var inte alls intresserad av godis när vi gick på kurs när hon var i den åldern, fick skära små bitar av älgstek för att hon skulle tycka att det var värt mödan...
6 maj: Ringträning på Karisma, som var väldigt bra, med tre eurasierkompisar. På eftermiddagen var vi på första tillfället av kursen Vardagslydnad II med Loeki. Han skötte sig jättefint, och flera av övningarna har vi "tjuvtränat" eftersom jag har gått kursen tidigare med Laika.
1 maj: tro't eller ej, men guttaperkabollen Loeki blev BIR-valp på pudelklubbens inofficiella utställning i Kviberg idag. Kompisen Vlad blev BIR, han är ju stor hund nu, hela 9 månader och 3 dagar gammal. Loeki har 2 veckor kvar till stor hund. Undrar om han kommer att bli stor även mentalt då? Kroppsligen så är han tillräckligt stor tycker både jag och Laika - 26 kilo! Där var även Cecilia med borzoi-flickan Laryssa. Loeki blev störtkär i henne, något som verkade vara besvarat, de har ju träffats förr, och åkt bil ihop. Även Laryssa blev BIR-valp. Hundarna var helt slut när vi kom hem, så det var bra läge för ensamhetsträning i några timmar. Det syntes att de hade sovit djupt när jag kom hem igen, glada men gäspiga!
27 april: hemma från pensionatet! Det har gått jättebra, och Loeki har fått leka med Meja, en jättesöt ung lapphundstik, och Laika har blivit bundis med Kaipak, Leenas 7-åriga Finska Lapphundshane. Kaipak satte även Loeki på plats ibland, något som Laika var väldigt nöjd med. Nu när de är två känns det bättre att lämna på pensionat, de sover i samma rum, och "boundar" med varandra. Det är skönt att veta att möjligheten finns.
25 april: tyst och tomt i hemmet. Laika och Loeki är på pension i Fjärås och får umgås med söta lapphundar. Husse är bortrest så ingen hundvakt på dagarna, och jag måste jobba för fullt den här veckan. Bra träning för hundarna, men oj vad jag längtar efter dem...
22 april: Eurasierkul igen, nu var det 5 hormonfyllda unga eurasierkillar som skulle lära sig att springa runt fint och bry sig om sin ägare istället för kompisarna runt omkring. No way, tyckte de! Efter en stund lugnade de ner sig betydligt. Efteråt bjöd Catarina o Kjell på underbar äppelkaka på verandan.
Se så fint Loeki kan står på utställningsträningen! Bilden är tagen av Karin Ström.
Se flera fina eurasierbilder från träffen 22/4 på hennes hemsida: www.drakera.se (i galleriet).
21 april: En tripp till Hundskafferiet med båda hundarna. Rena paradiset för Loeki, med massor av hundgodis i noshöjd. Sen var Laika på kurs på Karisma, tillsammans med ca 40 andra hundar! Efter en stund tröttnade hon, och gav en show med en pinne mitt i ringen. Hmm...
14 april: först en härlig morgonrastning vid Delsjön, där Loeki provade sina nyvunna badkunskaper igen. Nu busar båda hundarna i strandkanten så vatten och sand sprätter omkring. Sen miljöträning vid Nääs slott, där det var en inofficiell utställning. Tyvärr hann jag inte anmäla Loeki i tid. Men det var väldigt nyttigt att sitta och titta på alla "konstiga" hundar som passerade, i början hetsade han upp sig väldigt, men efter ett tag så var det inte så märkvärdigt längre. Det kom fram en del människor och undrade vad det var för ras, och de fick gärna klappa!
13 april: Loekis första dopp! Det var helt oväntat från hans sida, råkade bara bli så när han jagade några gräsänder. Sen visste han inte hur han skulle ta sig tillbaka in till land...
11 april: hårdträning med tandvisning och att ställa upp snyggt och springa fint, och självförtroendet växte betydligt på både hundar och ägare! Deltog gjorde sex eurasier och en liten Borzoi-tik vid namn Laryssa, 5 månader, vars matte hjälpte till med träningen. Efteråt var vi några som tog en liten promenad efter Lindomeån.
10 april: Veterinärbesök för Loeki, som har haft besvär av en envis förhudskatarr. Nu blev det salva på snoppen, och instruktioner till matte om hur det ska hållas rent och sköljas.
6-9 april: Påskhelgen var kall men för hundarna spelade det ingen roll. Vi gjorde mysiga turer till Delsjön, där hundarna busade runt. Loeki har lugnat ner sig betydligt, och har förstått det där med att gå fint i koppel och vara uppmärksam nu.
1 april: Ringträning i Lindome igen, den här gången var både Loeki och Laika med, och Vlad förstås, och Bellman. Det blev intensivträning på att stå fint, och att visa tänderna. Laika tyckte att hon kunde allting redan, slet sig och sprang runt och retades med unghannarna.
31 mars: Sista gången med Loekis valpkurs. Nästa omgång börjar i maj. Han kunde redan rätt mycket av det vi tränat på, men det är perfekt med många störningsmoment med 10 andra hundar som han inte känner.
24 mars: Laika och jag gick en 4-timmarskurs med Mickie Gustafson på Karisma i fördjupad ledarskap, med små fina gester och signaler skulle vi kommunicera med hundarna, som gick lösa. väldigt givande.
18 mars: Loeki lyfter för första gången på benet - på husses födelsedag!
17 mars: Ringtrännig i Lindome med Vlad och en väldigt söt eurasiertik vid namn Caritza, två år.
10 mars: Det var kallt o blåsigt när vi hade ringtränig i Onsala. Trots detta kom Selma, Bellis, Johnsson, Angie, Roxie, Bellman och Loeki med hussar/mattar. Laika var också med, och hejade på genom att skälla oavbrutet vid sidan av (hmm...). Sen var vi några tappra som intog fika i lä av en lada efteråt. Den här gången nöjde vi oss med promenad o ringträning, inget bus. Alla märkte att de hundar som varit med tidigare hade svårt att koncentrera sig, de väntade bara på att få busa loss, och det är ju inte så bra, så vi får träffas någon gång separat när de får hälsa på varandra.
9 mars:
Hundarna har varit skönt trötta senaste veckan efter att ha varit på sportlov i en vecka i Hälsingland, och där var det massor av snö, och helt enkelt underbart med -2C och skoterspår i skogen som det gick att fara fram på som tokar. Laika tycker numera att det är jättekul att busa med Loeki utomhus - här är en bild:
23 februari:
Laika var på återbesök hos veterinären och de tog bort stygnen, Hon har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Det enda som syns är att hon är rakad på magen. Hoppas att pälsen växer ut snabbt för vi ska snart åka på sportlov.
12 februari:
Laika opererades på grund av akut livmoderinflammation. Allt gick bra, och hon fick komma hem bara efter några timmar.
10 februari:
Ringträning o eurasierkul för Loeki i Onsala. Den här gången var en nästan jämnårig kompis från samma uppfödare med, Leiionspitz Vlad. De hittade varandra direkt, och började busa o tumla runt. Undrar om de kände igen varandra?


Här busar smågrabbarna med Fanakka's Bellman, som är 10 månader.
27 januari:
Promenad och ringträning hos Helena o Jörgen i Onsala. Förutom Selma och Bellis, var det en till valp, Minos, 4 månader, som också bor i Onsala, och Yoline och Atlas. Efter ringträningen fick hundarna springa lösa, och oj, vilket bus det blev! Loeki var duktig och lyssnade när stora Atlas brummade, då åkte svansen ner, och han vek bort blicken. Han har lärt sig hundspråket väldigt bra hos uppfödaren, där han fick umgås med de stora hundarna. Minos hängde med bra, men mot honom passade Loeki på att visa sig lite dominant, man är ju hela 1.5 månad äldre! Favoriten är ända Bellis, 11 månader, de två härjade runt, runt, utan att tröttna. Laika, som löper, fick stanna hemma och ta en vandring med Erik istället.
13 januari:
Vi tränade viltspår med Helena o Jörgen i Onsala, och deras två eurasiertjejer Selma och Bellis. Laika visste precis vad som var på gång när färgbanden, spårlinan och selen åkte ner i ryggsäcken. Väl i skogen i Onsala stod hon och skällde hela tiden när vi la spåren så jag fick skämmas, hon som är så tyst i vanliga fall! Loeki hade sele på och satt också bunden en stund vid ett träd, men han roade sig genom att gräva en stor grop, tugga på pinnar och titta på de söta tjejerna Selma och Bellis. Efter spårandet fick han springa lös med de båda tjejerna och busa, vilket var mycket uppskattat.
3 januari:
Efter två härliga veckor i Hälsingland åkte Loeki och Laika tåg med matte till Göteborg. En faslig massa folk och fä i djurvagnen från Hudiksvall: 16 personer, 10 hundar, 5 katter och ett marsvin. Laika, som är van att åka tåg, hoppade raskt upp på tåget, och Loeki följde efter som om han aldrig gjort annat. Sen tittade han sig intresserat omkring en stund, sen somnade han i mitt knä. En underbart cool kille, vår Loeki!
Här är en bild från X2000 mellan Stockholm och Göteborg:

31 december:
En lugn o mysig nyårskväll i Hälsingeskogarna, utan raketer o smällare. Loeki, som inte varit van vid barn tidigare, har tillbringat några dagar tillsammans med Emelie 3 år, och Ida, 6 månader, så nu vet han hur mycket gott de spiller från bordet, och hur mycket smulor det blir med barn i huset! Här är det Emelie som är djurdoktor när Loeki är vääääldigt sjuk och behöver en spruta:

10 december:
För första gången har Loeki fått smaka älgkött! Kanske inte så välbetänkt, med tanke på att han är otroligt matfixerad, och en notorisk tjuv i köket. Nu ställer vi stolarna en meter från bordet, att ha dem bara inskjutna under bordet går inte, han lyckas kravla sig upp på något vis. För övrigt är det en väldigt snäll och go valp med ett hjärta av guld. Ingen snö ännu i Göteborg, bara regn. Den här bilden tog jag idag när det var uppehåll, och solen tittade fram en kort stund:

26 november:
Idag har Loeki följt med på promenad på Delsjö golfbana, där det fanns allt möjigt intressant att göra: äta harlortar, klättra i berg, busa med Laika, busa med en främmande hund, gräva i en trevlig grop med sand (fanns flera såna gropar, perfekt!), rulla sig på rygg på nygödslad green (mmm, hönsskit) och en massa annat skoj. Sen sov han som en stock i flera timmar...
Här är ett par bilder:

21 november:
I förra veckan blev Loeki en riktig göteborgare, han gjorde sin premiärtur på spårvagnen, och en par turer på bussen hann vi också med. Bilen är fortfarande på verkstad, så vi åkte kommunalt till Blå Stjärnan för vaccination. Han provade också på att åka hiss när vi var på jobbet, där han charmade alla arbetskamraterna, och sen blev han JÄÄÄTTE-TRÖTT och tog sig en 2-timmars tupplur under mitt skrivbord. Nu går det väldigt bra med Laika, hon accepterar honom, och till och med leker ibland, häromdagen busade de med bollen ute en lång stund, och han var sååå glad, äntligen bryr hon sig om mig, jag som kämpar o kämpar för att pigga upp henne genom att nafsa i hasorna och hänga i den tjocka pälsen kring halsen...

11 november:
Det är en otroligt duktig valp vi har, helt rumsren från när vi hämtade honom från uppfödaren, och han sover hela nätterna. Det har jag aldrig varit med om tidigare med någon valp. Laika var också duktig och visade tydligt när hon behövde gå ut genom att stirra på mig med stora ögon, men om jag inte uppmärksammade det så kunde det bli en pöl i hallen. Men Loeki är verkligen stensäker.
Det är så roligt att se dag för dag hur han växer: benen blir längre, pälsen växer ut, först på svansen, sen på ryggen. Han har lugnat ner sig lite med ätandet utomhus, nu kan han gå ett stycke utan att ha nosen i marken och leta tuggummin, fimpar, engångssnusar, topzpinnar o allt annat snusk som tidgare blixtsnabbt slunkit in i munnen.
8 november:
Nu vid 12 veckors ålder har Loeki blivit stadshund! De första veckorna tillbringade han på landet, varav den sista veckan i massor av snö, som han och Laika busade runt i. Han har upplevt en massa saker, bl a har han åkt bärgningsbil, då Husse fick fel på bilen på väg hem till Göteborg och vi blev stående efter E20 i regn och mörker. Men det gick bra, och vi fick en varm hyrbil till slut, och kom välbehållna hem kl 2 på natten. Loeki är väldigt anpassningsbar, och verkar inte bry sig så mycket om var han är, bara matskålen, matte och Laika är med (i nämnd ordning!).
1 november:
Loeki är väldigt social och kelsjuk! Men bitig! Han hittar de mest osannolika saker att äta utomhus, som häromdagen, färsk orrskit, som han smaskade i sig med god aptit i ett obevakat ögonblick (luktade inte fräscht ur munnen efteråt), eller små stenar, eller frysta svampar i skogen, ja, rent ut sagt allting som för honom verkar ha något som helst näringsvärde. Komposten är jätteintressant, där finns halvruttna morötter o äpplen - så gott så!
Men han är läraktig, och med små hundmatskulor i fickan så får jag honom att glömma det mesta för att komma rusande när jag ropar.
Laika är inte så glad åt valpen, men det går bra nu, i början var det jobbigt, då låg hon och morrade i ett hörn, han fick inte komma närmare än två meter. Utomhus är inga som helst problem, då samsas de bra, men inne får han sitta bakom galler när det är matdags, eller när han får sina retiga stunder, framförallt på kvällen, då han ligger framför henne o skäller på ett högst irriterande sätt. Men han blir större och förståndigare för varje dag.