Nu tänkte jag skriva lite om D&D

D&D är ett rollspel. För lite mer fakta så rekommenderar jag denna link Tryck här

Om du läst artikeln på den ovanstående linken så förstår du nog vad ett rollspel är. Jag har bara spelat i ett par månader men jag tycker att det är väldigt kul! D&D är ett fantasy-rollspel som har hämtat mycket inspiration från Sagan om Ringen. Jag spelar med 4 andra personer, 3 spelare och en Dungeon Master (spelledare). Min karaktär är en Paladin (en slags religös krigare) och de andra är Krigare, trollkarl, druid och tjuv. Man kan välja många olika raser, t.ex. människa, halvling, halvorch, gnom, alv, halvalv och dvärg. Min karaktär, Baldrick Bravesword, är människa. Eftersom D&D är ett fantasy-rollspel så innehåller det en massa fantasy-monster. Faktiskt över 500. Vi är på ganska låg level så vi får nöja oss med ganska simpla fiender som goblins och diverse annat småknyt. Men vi har faktiskt mött en Drake!!! Tyvär så var det bara en babydrake som knappt hade fått tänder. Det bra med rollspel är att man får lära sig att samarbeta, för även om någon annan har en bättre karaktär än en själv så att man blir lite avundsjuk, så vet man att man måste samarebeta för att överleva. På tal om att överleva så är detta inget vanligt spel där man kan spara och trycka på load om man dör, nä här är det som i det verkliga livet: om man gör något så kan man inte gå tillbaka och ändra på det, man får helt enkelt stå för konsekvenserna. Man kan säga att rollspel är lite som det verkliga livet, man kan göra vad man vill inom vissa gränser och inom vissa regler. Efter att ha spelat D&D så är det faktiskt inte lika kul att spela vanliga dataspel längre, eftersom man känner sig begränsad och man kan inte göra vad man vill.

Senaste gången vi spelade klarade vi faktiskt äventyret, the Sunless Citadell, så nu har vi börjat på ett nytt som heter "The Forge of Fury". Det handlar om att man kommer till en stad som har blivit anfallen av orcher. Där får man veta att det finns en stor belöning för att utrota orcherna och stoppa deras raider. Belöningen är faktiskt på hela 25 guldmynt per orchuvud!!! Så om ett tag kommer jag att ha hela ryggsäcken fullt av orchuvuden, trevligt, eller hur!  Man tar sig till några gamla dvärgruiner under ett berg som är besatt av orcher. Det är där slakten börjar (på oss alltså).

Än så länge har vi bara mött ca 10 orcher, 2 vargar och ett stort troll vid namn Great Ulfe. Vi vann i slutändan efter att Baldrick Bravesword hade kämpat väldigt modigt ( d.vs. sprungit från striderna, anfallit fienderna i ryggen och låtit stackars Niklas karaktär Gareth tagit smällarna). Gareth förlorade halva livet och Baldrick fick kanske ett blåmärke eller två. Ännu ett bevis på Baldricks modighet och stolhet! Baldrick saves the day once again.

Nu är jag tillbaka igen för vi spelade i söndags. Då lyckades vi rädda två halvlingar. Vi eskorterade dem till deras hemby, men när vi återvände till bergen igen så hade orcherna låst portarna. Så jag och Rurik (Elias) tvingades stå och banka in portarna medans fienderna avfyrade åtminsone fyrtio pilar! Snacka om att bli en mänsklig nåldyna. Efter vi hade bankat in portarna så fortsatte vi in i komplexet. Där stötte vi på ännu fler orcher och några gigantiska myggor som sög blodet ur oss. Efter orcherna och myggorna var döda så fortsatte vi. Vi kom in i ett rum där det stod några orcher med jätteyxor. Bra, tänkte Baldrick, ännu mer pengar. Baldrick rusade rakt fram till orchen längst till höger, lyfte sitt svärd och Bam..... Baldrick föll till golvet med ett grov duns. Blodet sipprade ut ur det stora hålet i rustningen. Orchen hade varit den snabbare och han hade träffat Baldrick med ett kraftigt slag över bröstet. Baldrick låg nu i en blodpöl och förblödde till döds. Men som tur var så kom Elram (Erik) och helade Baldrick medans dom andra slog ihjäl orcherna. Efter striden så hade vi tillräckligt mycket experince för att gå upp en level. Nu är vi på level 4. Den sista striden vi var med om var med 3 orchkvinnor. De ville inte prata med oss (jag antar att dom var lite sura på oss efter vi hade slagit ihjäl deras män). Den bästa av dom försökte kasta en sömnmagi på oss men Baldrick lyckades undvika  den, tyvär så sov de andra som stockar. Som tur var väckte Baldrick dem, för annars så hade fienden fått göra något som kallas Coup de Grace. Det är att när man anfaller en fiende som sover så dödar man dom i princip alltid med en attack.

En annan sak som var kul var att Gareth (Niklas) pick-pockade Elram (Erik) när Erik pratade i telefonen. Niklas lyckades och han snodde lite av Eriks gödsningsmedel. Det ska bli kul när Erik upptäcker det!!!

24/3. När jag skriver detta har vi faktiskt hunnit spela två gånger, i lördags för två veckor sen och i lördags.

Första gången av dessa två började vi som vanligt. Vi traskade omkring och dödade lite monster, bl.a. lite troglodyter och diverse annat småknytt. Vi kom till ett stort rum där det stod två troglodyter (inga fula, usla jäklar som i Heroes, nä dessa är stora, hemska och har en fruktansvärd andedräkt som gör dig svimmfärdig) och i rummet fanns det en stor bur. Vi funderade inte på vad som fanns i buren utan vi gick till anfall och tog snabbt kol på den ena. Den överlevande troglodyten sprang dock bort till ett hörn i rummet och drog i en spak. Buren öppnades och fram kom en stor, stark (fet?) grottbjörn. Den kastade sig över vår lille kleptoman-halvling som han tog upp och skulle slita i stycken. Den lille smarte (blåste?) halvlingen spelade dock död och Baldrick den modige anföll björnen från sidan och drev sitt svärd långt in i björnen. Björnen skrek till och tog massiv skada av smällen (egentligen gjorde hugget ingenting alls, men jag måste ju som den bard jag är förgylla sanningen)och den släppte genast Gareth, som skrikande av smärta föll till marken. Björnen vände sig genast mot Baldrick och lyfte i raseri upp honom. Eftersom Baldrick misslyckades med att ta sig ur björnens grepp slet björnen honom i stycken (stackars Baldrick, snyft snyft), och den ädla paladinens sargade kropp föll till marken. Druiden Elram lyckades dock strax efter detta sjasa iväg björnen med tack vare sin animal-emphaty (synd dock att  han gjorde efter Baldrick var död). Björnen gick iväg och lämnade efter sig Baldricks söndertrasade lik. Paladinens färdkamrater undrade vad de skulle göra med honom. En viss druid föreslog att de skulle skända hans lik men turligt nog så fick han inte bestämma. De tog liket till staden där de hoppades finna en cleric som kunde återuppväcka honom. Tyvär hade clericen som varit i staden ett par dar tidigare farit iväg. Gareth och Elram bestämmde sig för att försöka följa efter till häst, medan Rurik vaktade Baldricks lik. G. och E. hyrde hästar och köpte foder ( konstigt nog var fodret dyrare än hästarna!) och sedan red de iväg. Efter ett par dagar kom de ifatt clericen som de lyckades övertala att återuppliva Baldrick (för en jäkla massa guldmynt förstås!). Så Paladinen återupplivades och förlorade en level (jag antar att man glömmer en del saker när man är död). Äventyrarna återvände så till berget och återigen var det dags för lite småknytt att få sina skallar krossade!

25/3. Veckan efter Baldrick hade dött så spelade vi återigen. Vad hände då? Jo det tänker jag berätta om nu (eller jag och jag, det är ny skrivare nu). När den otroligt modiga paladinen (konservburken) och hans vänner hade återvänt till de stora bergen och grottorna så gav de sig av ner i mörkret igen.

MVH Anders the Webmaster

Denna text är hämtad ur en grattisbilaga till speltidningen Codex, och berättar om rollspel i allmänhet.

Vad är Rollspel?

Det finns många typer av rollspel och ibland kan det vara svårt att hållas isär begreppen. Vi tar en titt på de tre vanligaste typerna.

Om man frågar olika människor vad rollspel är får man förmodligen ett stort antal olika svar. Vad är då rätt? Sanningen är att det finns ett antal olika typer av rollspel, men de har alla vissa gemensamma nämnar. De tre allra vanligaste formerna av rollspel äe de så kallade bordsrollspelen, de levande rollspelen och datorrollspelen. Alla dessa former har ungefär samma grundföresättningar; att spelaren eller spelarna ska låtsas vara någon annan. Men det finns distinkta skillnader. Låt oss reda ut begreppen.

Bordsrollspelen

Denna rollspelsformen utspelas helt och hållet i deltagarnas fantasi. Tillsammans med ett gäng vänner ikläder man sig imaginära roller och tas med hjälp av en berättare med tillk fjärran världar, inte sällan med andra förutsättningar än vår egen värld. Det kan liknas vid att berättaren högläser ur en bok, men till skillnad från den färdigskrivna romanen så vet inte spelarna hur det hela kommer att sluta. De är huvudpersonera som ska uppleva äventyret och får i samråd med varandra bestämma hur de ska agera och svara på olika former av faror och hot som de ställs inför. Spelarna agerar efter berättarens förutsättningar genom att säga vad de gör, och när de reagerat på händelserna avgör slumpen om spelarna lyckas eller misslyckas med sitt handlande. Spelarens fiktiva jag -rollfiguren- har andra egenskaper egenskaper och förmågor än spelaren själv, och dessa egenskaper håller man reda på med hjälp av papper och penna. Ofta symboliseras skickligheten av ett siffervärde som man ska slå under, eller i vissa fall över, med ett antal tärningar för att lyckas med sin handling. Rollspel handlar mycket om samarbete och laganda. Det vanligaste är att spelargruppen samarbetar mot ett gemensamt mål, men oftast finns det ingen som vinner på samma sätt som i Monopol. Man kanske klarar äventyret, och om det var trevligt så är det bara att fortsätta med ännu ett äventyr och låta rollfigurerna utvecklas under resans gång. Dungeons & Dragons är ett bra exempel på bordsrollspel.

Levande rollspel - Lajv

De så kallade levande rollspelen skiljer sig en hel del från bordrollspelen även om de i stort sett går ut på samma sak. i ett lajv träffas ett antal personer för att tillsammans skapa illusionen av att leva i en imaginär värld. Men istället för att låta det hela utspelas i fantasin så klär man ut sig i ofta hemmasydda kläder och agerar sin roll precis som man gör på teater, dock utan publik. Deltagarna har inga färdigskrivna repliker, men en rollspelsbeskrivning som de ska följa så gott det går. Allra vanligast är vampyr-, medeltids- eller fantasyinspirerade lajv, eftersom det oftast är lättast att gestalta en dåtida eller nutida miljö, även om det både har förekommit lajv som utspelats i en postapokalyptisk miljö, och lajv som mer liknat hårdkokt science fiction eller space opera.

Datorrollspelen

När man spelar datorrollspel går det alldeles utmärkt att vara ensam, till skillnad från i de övriga formerna av rollspel. Tack vare internet går det dock även bra att samspela med sina i någon form av MUD (Multi User Dungeon) eller liknande. I övrigt fungerar datorrollspel i stort sett som vanliga bordsrollspel - man har en rollfigur som kan utvecklas och bli bättre.

Rollspel är en både kreativ och social hobby som talar till utövarens fantasi och inlevelseförmåga.

Det viktigaste inom Dungeons & Dragons är självklart ens karaktär (utan den kan man inte ens spela spelet!). Här följer en snabb beskrivning av hur du gör din egen karaktär. Du måste först inhandla diverse böcker (eller så utnyttjar du dina vänner, du väljer själv vilket). De böcker du behöver är följande: 1 Dungeonmaster guide, 1 Players handbook och 1 Monsters Manual. När du köper böckerna ingår det karaktärs papper där du skriver upp allt du behöver veta om din person. Det första du får göra är att bestäma vilken sorts karaktär du vill vara. Det finns många olika sorter med varierande för- och nackdelar

Bard (Sångare), Fighter (Krigare), Cleric (Präst), Druid (Druid), Rogue (Tjuv (-:), Paladin (Religös Krigare), Barbarian (Barbar), Wizard (Magiker), Sorcerer (Trollkarl), Monk (Munk, specialliserad på obeväpnad strid), Ranger (utbyggsjägare, typ som Aragorn).

Sen väljer du ras: Människa, Alv, Halvalv, Halvling, Gnome och Halvorch. Även dessa har för- och nackdelar. Det spelar ingen roll vilken ras du väljer för du kan ändå välja vilken klass du vill. Det finns dock visa raser som passar bättre till vissa klasser. T.ex så passar en halv-orch bättre som en Barbar än en Paldin (tänk er en stor, hårig, dregglande ädel riddare).

Sedan väljer du ett passande namn (Förslag finns i böckerna du har köpt, eller snott). Man kan också komma på egna namn. Eftersom D&D handlar om rollspelande så ska du helst även komma på en historia till din karaktär, t.ex. var han kommer ifrån och varför han valde att bli äventyrare.

Sedan gör du så här:

1. Ta fram dina fyra sexsidiga tärningar (Går bra med en sexsidig som du slår fyra gånger). När du slagit alla tar du bort den lägsta och lägger ihop de andra. Då kan du minst få 3 och max 18. När du fått fram sex summor bestämmer du vilken av de sex kategorierna du vill sätta dem på (en på varje). Kategorierna är Strenght (Styrka), Dexterity (Fingerfärdighet, vighet, rörlighet), Constitution (Kroppsbyggnad, strytålighet), Wisdom (Vishet), Intelligence (Intelligens) och Charisma (Karisma). Beroende på vilken karaktär du har valt så ska du fördela poängen olika på kategorierna. (Idealiskt för en tjuv är hög Dexterity, tips finns i boken, men det är roligare att komma på själv och karaktären blir mer personlig).

2. Sedan bestämmer du hårfärg, ögonfärg, gud, kön, godhet, m.m. (onödigt kan tyckas, men är nödvändigt för de spelarna med fantasi).

3. Sen får du ett antal skillpoints (yrkespoäng) som du får sätta ut på de olika färdigheterna som finns. Hur många skillpoints du får beror på vilken ras och karaktär du har valt innan. Skills är saker som du kan specialisera dig på. T.ex klättra, öppna lås, hoppa m.m. Jag fick 44 skillpoints när jag började vilket är väldigt högt (de andra fick 15-20!) tackvare att jag är tjuv/halvling och att jag är väldigt smart.

4. Det sista du gör är att välja feats. Feats är specialområden som man väljer en gång och sen har man den alltid. Exempel på feats är: Improved initiativ vilket gör att du får högre initiativ och då blir risken högre att du får slå först i själva striden vilket vi kommer till i ett annat avsnitt. En annan feat som är bra om man är fighter eller paladin är 'Cleave'. Cleave gör så att du får hugga en gång till på en fiende som står nära om du lyckas döda en annan fiende. Alla feats står i 'Players Handbook' och där står det även lite kortfattat om varje så du vet vad den gör (annars kanske det är svårt att välja feats!).

av Gareth (Niklas) Greenbottle

Här är en beskrivning på de olika klasserna av Anders

Fightern (Krigare) är den ultimata närstrids/mördar maskinen som finns att beskåda. Det speciella med Fighters är att de har en mer specialliserad stridsteknik än t.ex. Barbarians. De får välja fler Feats än de andra klasserna och de har även mycket hitpoints (tålighetspoäng).

Barbarians (Barbar) får inte lika mycket Feats som Fightern, men detta vägs upp av att barbaren tål mer och att de rör sig snabbare, samt att de har något som kallas för Barbarian Rage som gör att de går berserkargång.

Paladinen är en slags religös krigare med samma förmågor som fightern, fast utan alla extra Feats. Paladinen förlitar sig istället på sin religösa tro och förmågorna som de får från sina gudar. Paldinen har helarförmågor samt att han är imun mot sjukdomar. På level 5 så får han en springare, oftast en häst, men han kan tillsammans med DM bestämma en annan en varelse, t.ex. en Pegasus. Han får även kasta enklare magier som Cure Light wounds och Bless. 

Rangern är en skogsnisse (typ som Aragorn) som är vän med naturen och bra på att spåra. De har många likheter med Paladinen, men istället så bär dom oftast lätta rustningar och ett vapen i varje hand. De kan också kasta låga magier.

Monks (munkar) specialiserar sig på obeväpnad strid och snabbhet. De slåss med händer och fötter och en bra munk kan bli lika bra som en krigare.

Roguen (tjuven) använder sina flinka fingrar till att dyrka upp lås och dörrar till sina biffiga kamrater som mejar ner allt motstånd som är innanför dörrarna. Roguen springer även och stjäl från lättlurade nissar i städerna, och på det tjänar de flera hundra guldmynt som de stoppar i egen ficka. Roguen kan även konstruera små fällor som man kan locka ner korkade personer i (T.ex. vår hjältemodiga Paladin Baldric Bravesword).

Barden (sångaren) är en musikalisk liten filur som springer och sjunger kampsånger som höjer moralen hos medhjälparna. Han kan även kasta låga magier och slåss hyfsat bra.

Är alla förberedelserna gjorda? Om de inte är det så kan du sluta läsa här.

När allt är färdigt så kan spelet börja. Vårt exempel party (som en grupp kallas) består av en fighter, en cleric, en rogue och en wizard. Vi kallar vår fighter för Rurik Dankil, ett passande namn på en liten dvärg fighter. Vår Cleric får heta Eerkie Timbirds, wizarden Alvin Flamox och Roguen Gareth Greenbottle (-:).

Vårt påhittade äventyr börjar på en taverna i en liten stad vi kallar Leaftown. Våra 'hjältar' sitter runt ett bord och pratar högljutt när en skum figur kommer fram och slår sig ner. Han pratar med låg röst och han låter stressad. Han berättar om en gömd skatt som ligger nergrävd i ett gammalt tjuvtillhåll mitt ute i skogen. Han behöver några orädda äventyrare som kan slå sig förbi alla faror och hitta skatten till honom. Belöningen skulle bli 500 guldmynt var.

Så kan ett typiskt äventyr börja. Dungeon Master läser i uppdragsboken som han köpt (eller laddat ner från internet på ett skurkaktigt vis) och där står de olika miljöerna beskrivna i minsta detalj. Han kan även hitta på själv vad som ska finnas i rummen, men där finns också bestämda saker som måste vara med. I början är det även D.M. roll att hålla spelarna vid liv (ungefär till level 3)(sen blir han blodtörstig).

Hej från Niklas och Ale till Anders